Transkribering
Tino Sanandaji: Malmös ekonomi värre än Greklands, klarar livhanken tack vare utjämningssystemet
Martin
Tino Sanandaji, Malmös ekonomi värre än Greklands. Tal klarar livhanken tack vare utjämningssystemet. Det här är en ganska lång analys av Tino. Där han tittar på det strukturella underskottet hos olika kommuner i Sverige. Han konstaterar att Malmös skattekraft har minskat från minus 3 procent 1995 till minus 16 procent år 2015 relativt rikssnittet.
Detta är korrelerat med att det finns 43 procent av befolkningen i Malmö som har utländsk bakgrund och är 31 procent utrikes född. Han jämför med Botkyrka och Södertälje som också har starkt negativ skattekraft jämfört med riket på hög andel utrikes födda. Skälet till att Malmö ändå kan upprätthålla sin kommunala service på en nivå som motsvarar något slags riksstandard är det kommunala utjämningssystemet till vilket framförallt Stockholmsregionen bidrar.
Boris
Det är en väldigt intressant och skrämmande läsning. Det blir väldigt... Det har blivit väldigt extremt när man uttrycker det på det här sättet. När man visar hur det har utvecklats, hur Botkyrka, Södertälje och Malmö på 20 år sen 1995 har gått från att vara helt normala kommuner till att ligga långt under rikssnittet i termer av skattekraft.
Som är måttet man använder. Det är så här det börjar. att Malmö, Bortsjöka, Södertälje fick knappt 3 miljarder i utjämningsbidrag 1996. Hela Norrland fick 12 miljarder. Tjugo år senare är motsvarande siffra 7 miljarder till Malmö, Bortsjöka, Södertälje och 10 miljarder till hela Norrland.
Martin
Tittar man lite närmare på det här så visar det sig att en viktig del av förklaringen är att den utrikesfödda andelen av befolkningen har lägre sysselsättningsgrad. 79% av Malmös inrikesfödda befolkning arbetar för förvärvsarbetare, men bara 54% bland den utrikesfödda befolkningen. Det leder naturligtvis till att Malmö får in mycket mindre kommunalskatt per capita.
Hade de haft samma demografiska flering som övriga landet så hade ekonomin sett helt okej ut, som Tino formulerade. Så det vi ser här är den kommunalekonomiska följden av en väldigt dåligt fungerande integration och arbetsmarknad.
Boris
Och kanske en föraning om vart. Det har varit fler kommuner i Sverige och kanske hela Sverige är på väg. Eftersom det i hög utsträckning är tre kommuner som är väldigt tidiga i en nationell trend. Frågan är hur det här utjämningssystemet ska fungera. Tino ställde den retoriska frågan i slutet av sin krönika.
Hur ser planen ut för stunden när hela landet nått ditt Malmöar idag? Vem är då tänkt att täcka hålet i budgeten? Norska oljefonden? Han tycker att det verkar som att svenska politikers ekonomiska strategi är att helt enkelt förneka all obekväm statistik. Det får vi se hur länge de kan göra.
Martin
Det finns inget som talar för att problemet beror på att de utrikesfödda inte vill arbeta eller att de inte förmår arbeta. Däremot har vi uppenbarligen ett system som ändå förhindrar dem att arbeta. Det kan ha att göra med sådana saker som att minimumlönen i praktiken är för hög för att motsvara deras produktivitet. Vilket är ohyggligt eftersom det stänger dem utifrån samhällets gemenskap.
Att få ett arbete och kunna försöra sig själva och på samma sätt vara en del av samhället. Och så visa också komma in i en annan gemenskap än den som de har genom sin familj eller andra strukturer som kan finnas där de bor. Den gordiska knuten är som vanligt fackföreningsrörelsen som hela tiden kämpar för att pressa upp lägsta lönerna och därmed stänga de här personerna ute vilket våldar de här enorma problemen som vi sedan ser med utanförskap och jättesvåra problem för kommunerna att hantera sin ekonomi.
Boris
Ja, det är just den godiska knuten. Och sen också som Tino påpekar, oförmågan att fixa grundläggande bara utbildning, bara grundläggande skolgång. för invandrare och även andra generationens invandrare som råkar illa ut och inte ens får de grundläggande redskapen som behövs. Vilket för oss är en del av det här. förvärras i en negativ synergi med arbetsmarknadsproblematiken.
Martin
Precis. Jag kan glädja dig Martin med att jag hörde det här problemet framhållas som prioriterat igår. När jag lyssnade på kunskapslyfts- och gymnasieminister Aida Hadzialic. Hon framförhöll att det här är väldigt viktigt att lösa eftersom det är viktigt att Sverige klarar konkurrensen, särskilt på världsmarknaden. Tack för mig.