Robert Nozick (PRS)

Mentions of Robert Nozick by segment

Och ni kommer ha samma skydd av den privata äganderätten som Krösus Wallenberg har, eller vem som helst har. Och på det sättet kan libertarianismen förstås som en känd fras. som kommer från Robert Nozick från början är Framework for Utopia Klipertianismen är ingen utopi, (240.7) utan det är ett ramverk för många utopier Ja, det är ett väldigt vackert tanke.

Det är inte en bug, det är en feature. Att en libertariansk ordning, ett sånt här som Robert Nozick kallar för framework for utopia, (466.7) ett ramverk för många olika utopier. En av de attraktiva sakerna med vårt erbjudande,

Därför att som bekant så är ju libertarianismen en enkel, en tunn, begränsad princip. Som det som filosofen Robert Nozick kallade för framework for utopi, (393.5) ranverk för utopier. På grund av de libertarianska principerna kan man bygga alla tänkbara olika typer av samhällen.

Men jag vill inte vara en hycklare. Jag vill vara konsekvent här och säga att poängen är att det är en del av det här. med den här libertarianska idén om privata städer. Det som Robert Nozick kallade för framwork for utopia. (315.3) Det är att låta tusen blommor blomma. Även om det här kanske inte faller mig personligen på läppen,

Så att omvänt kan man säga att det här blir ännu en sorts libertarianism eller ännu en typ av innehåll. som man kan fylla det libertarianska ramverket med. En libertariansk metabition i det som som Robert Nozick fångade med en berömd formulering Framework for Utopia Ett ramverk för många olika sorters utopier En utopi är kanske att ha en kibbutz med egendomsgemenskap och avvaro (261.6) efter förmåga och åtvarande efter behov och åtnärvsdagar En annans vision kanske är att ha något sånt här ultrakapitalistiskt marknadssamhälle där allting är till salu Ytterligare en person kanske vill ha en etniskt baserad samhörighet.

Jag slutade med det en gång för alla 2005, så det var länge sedan. Men jag minns att det fanns en enda libertariansk filosof som det var okej att prata om. Det var Robert Nozick. (702.3) Det var liksom korsar. Man kunde prata om honom,

skriva om honom, men alla andra... Alla andra libertarianska tänkare och libertarianismen som tankesdömning i allmänhet betraktades liksom som löjlig och oseriös. Så att man hade Robert Nozick som ett sorts libertarianskt alibi, (717.9) kan man säga, som gjorde att man med gott samvete kunde ignorera alla andra libertarianer.

Och jag tror, jag fick känslan av att man gjorde det här av två specifika skäl, enkelt uttryckt. Robert Nozicks verk, (735.8) hans bok Anarki i statutopi, är relativt isolerat idéhistoriskt.

Det vill säga att man kunde studera det verket utan att nödvändigtvis behöva förhålla sig till andra libertarianska idéer. Och sen berodde det också på, tror jag, att det fanns en sorts välspridd historia om Robert Nozick. (758.3) Det ligger en del i den men den är också överdriven. En historia om att han själv tog avstånd från sina libertarianska idéer i ett senare verk.

En historia om att han själv tog avstånd från sina libertarianska idéer i ett senare verk. Det gör att man praktiskt kunde konstatera att inte ens den enda libertarian som var relevant att diskutera försvarade en libertariansk position när det kom till kritan. Det var också det man märkte. Om man ville diskutera någon annan libertarian än Robert Nozick, (786.0) då blev det liksom tvärstopp. Och inte bara att...

Och inte bara att... folk var ointresserade utan det var också att man blev lite flöjligad och mobbad. Det här är själva verket ett bevis för den akademiska filosofins uselhet och irrelevans. Att man är helt fixerad vid en sån som Robert Nozick eller sina kollegor på filosofi-institutionerna. (805.7) Men man nästan helt ignorerar till exempel Murray Rothbard. Alla som vet något om libertarianism vet att Murray Rothbard är...

Jag såg Facebookuppdateringar och sånt där. Folk bara hittade direkt galna saker. En sak som det var lite liv om på Facebook var att han skriver tidigt i avhandlingen att Robert Nozick är den mest välkända libertarianen. Robert Nozick, (50.7) Robert Nozick vem? Kanske du undrar,

Folk bara hittade direkt galna saker. En sak som det var lite liv om på Facebook var att han skriver tidigt i avhandlingen att Robert Nozick är den mest välkända libertarianen. Robert Nozick, Robert Nozick vem? (51.4) Kanske du undrar, kära lyssnare.

kära lyssnare. Ja, det är ett välbekant namn om man ägnar sig åt akademisk filosofi eller om man är extra välbeläst inom libertariansk teori. Men det finns väl 30 libertarianska tänkare som libertarianer naturligt skulle säga är mer framstående och centrala än Robert Nozick. (62.5) Det är ingen fel på Robert Nozick, men det här visar på vilken total nollkoll.

Ja, det är ett välbekant namn om man ägnar sig åt akademisk filosofi eller om man är extra välbeläst inom libertariansk teori. Men det finns väl 30 libertarianska tänkare som libertarianer naturligt skulle säga är mer framstående och centrala än Robert Nozick. Det är ingen fel på Robert Nozick, (73.7) men det här visar på vilken total nollkoll. Den här filosofistudenten Olle Torpman har på libertariansk teori och är ointresserad.

men det här visar på vilken total nollkoll. Den här filosofistudenten Olle Torpman har på libertariansk teori och är ointresserad. Han är av libertarianism. Han är bara intresserad av den här boken av Robert Nozick som citeras hela tiden genom akademisk filosofi. (89.6) Förmodligen för att Robert Nozick senare bytte åsikt och slutade vara libertarian och skrev om det i en av sina böcker. Det är förmodligen den enda orsaken till att han är accepterad genom akademisk filosofi.

Det kan det för all del ligga någonting i. Det här är en fråga som har stötts så blött inom bland riktiga libertarianer. Det finns en litteratur om det här, bortom Robert Nozick. (256.1) Och definitivt så är det här någonting som man kan se från ett äganderättsperspektiv. Om någon till exempel släpper ut en massa gift i en flod och jag bor nerströms och nu kan inte jag gå ut och fiska i floden då är det här ett problem som det finns ett problem med.

Det här visar också på en väldigt stor okunnighet om vilka libertarianerna faktiskt är. Visst, nu förhåller han sig till den akademiska, filosofiska libertarianismen som består av Robert Nozick och inte så mycket mer. (357.0) Men om du umgås med libertarianer, Jag kan ge ett exempel.

Den här filosofistudenten Olle Torpman har på libertariansk teori och är ointresserad. Han är av libertarianism. Han är bara intresserad av den här boken av Robert Nozick som citeras hela tiden genom akademisk filosofi. Förmodligen för att Robert Nozick senare bytte åsikt och slutade vara libertarian och skrev om det i en av sina böcker. (96.9) Det är förmodligen den enda orsaken till att han är accepterad genom akademisk filosofi. Det här verkar vara en väldigt fattig avhandling.

och direkt när den dök upp så började folk plocka isär den. Jag såg Facebookuppdateringar och sånt där. Folk bara hittade direkt galna saker. En sak som det var lite liv om på Facebook var att han skriver tidigt i avhandlingen att Robert Nozick är den mest välkända libertarianen. (38.4) Robert Nozick, Robert Nozick vem?

Då skulle jag vilja påstå ja, det tycker jag. Det kan man göra. Och det är grunden vad Nozick säger om beskattning. (1142.9) Att det rationella är, vi har kollektivhandlingsproblem.