Martin

Vetenskapsskolan i Göteborg hade tidigare aktieägareavtal som stipulerade att enbart personer med rätt egenskaper enligt islamsk lag får äga aktier i bolaget samt att ledningen av arbetet ska etableras enligt den islamska rättens grunder. Av domstolsinlagar från 2015 framgår att islamisk tradition skulle ha företräde i värdegrundsfrågor.

Rektor Sven-Erik Berg menar avtalet ej påverkat verksamheten. Numera ensamägaren Abel Nasser El Nadi hävdar skrivelsen handlade om hur bolaget ska skötas vid eventuella twister mellan ägarna. Vetenskapsskolan är ett väldigt roligt namn på en skola som i själva verket är en sådan här madrassa.

Det är en islamsk skola. Hela poängen med den här skolan är att uppfostra muslimska barn. Väldigt mycket islam på schemat. Officiellt så håller man sig till den svenska läroplanen. Fantrot tror man ska vara väldigt godtrogen. De faktiskt följer alla svenska regler. implementerar den svenska värdegrunden till punkt och pricka. Den officiella historien är någonting i stil med att på dagarna så kör de helt och hållet enligt värdegrunden, svenska statliga värdegrunden.

Och sen utanför skoltid så lägger de på extra saker, som är de muslimska grejerna. Ja, de i alla fall är ingen skola, ett eget bolag. De använder friskola i systemet för att ha sin muslimska verksamhet. Nu har skjutgärnsreportrarna på P1 Kaliber avslöjat att de har ett ägaravtal som innehåller särskilda islamiska regleringar.

Och då lyfts det här som en kontroversiell fråga. Magnus Rahnstorp på Försvarshögskolan, ledande expert på sådant som heter våldsbejakande extremism, som är en terrorism-expert, som ofta är ute som expert-kommentator. Han tycker att det är väldigt allvarligt. Ante det är det stärka caset mot skolan, det är striden mot skollagen och läroplanen och den värdegrund vi har i det svenska samhället, säger Magnus Ronstorp.

Å sin sida säger Vetenskapsskolan, som numera bara har en ägare, Abdel Nasser El Nadi. Att det här avtalet enbart var någonting som hade att göra med ägarskapet av skolan, det påverkar inte verksamheten, utan det var bara en, åtminstone till den yttre formen, ett normalt typ av reglering av affärerna. Axiagrennmellan Jag tycker det är en ganska intressant fråga från ett principiellt perspektiv.

Vi är inne då och då på det här i Radio Bubblan. Det kan vi värt återkomma till att teoretiskt sett så kan man använda sig av, man kan säga, liberala ramverk, västerländska principer och ramverk, för till exempel privat ägande, avtalsfrihet och så vidare, associationsfrihet, för att inom det systemet skapa en bubbla av någonting annat.

Så enkla klassiska grejer som... som vissa libertarianer säger. Jag är av olika skäl inte intresserad av det här, men jag säger ibland ändå, om du är socialist, fine. I vårt samhälle, vårt libertarianska samhälle, får du ha en socialistisk anklag. Bara du inte tvingar någon att vara med, bara du inte snor någons resurser för att sätta igång det. Du får ha ett arbete som äger en fabrik.

Du får visserligen inte expropriera fabriken från den som äger den nu. Men om du bygger en egen fabrik, eller om du köper en fabrik, så får du jättegärna driva den som ett arbetarkollektiv. Du får leva egen domsymmenskap i en socialistisk kommun och så vidare. Det är bara för er att upprätta ett avtal som definierar hur socialism fungerar enligt er. Och ni kommer ha samma skydd av den privata äganderätten som Krösus Wallenberg har, eller vem som helst har.

Och på det sättet kan libertarianismen förstås som en känd fras. som kommer från Robert Nozick från början är Framework for Utopia Klipertianismen är ingen utopi, utan det är ett ramverk för många utopier Ja, det är ett väldigt vackert tanke. Det finns tydligtvis en invändning mot det här praktiska problem Men det är så vi ofta pratar om det.

Men här har vi då något som kanske sticker i ögonen lite mer för oss, för att dels är det i Sverige inget ramverk för utopia på det sikt klipertian samhället, men finns det ändå en hel del av de här principerna Men nu ser vi hur radikala muslimer använder sig av det här åtminstone partiella ramverket för utopia för att skapa muslimska bubblor och de säger så här, det här är vår egendom, vi äger marken här eller vi äger den här skolan eller i det här fallet, vi äger ett aktiebolag och vi har samma rätt som alla andra att skriva ett aktieägareavtal och reglera vad som gäller för det hör till sakerna också att det är man har ganska fria ramar när man skriver ett aktieägaravtal Det finns en del krav på att bolagsordningen ska se ut på ett visst sätt för att bli godkänd av bolagsverket och sånt där.

Men aktieägaravtalet, jag kan komma tillbaka till det senare eventuellt, aktieägaravtalet. Där har man ändå relativt stor stor frihet för att egentligen bara är ett privat avtal mellan två personer som äger aktier i samma identitet. De enda som vinsar i avtalet är aktieägarna själva, inte företaget eller företagets kunder eller något sånt där. Så att, hur tycker du Niklas att vi ska se på det här? Vi förespråkar. den här ramverksidén, men samtidigt utnyttjas den av folk som vi är väldigt skeptiska mot och ser som en hot mot civilisationen.

Nicholas

Jag är väldigt positiv till långtgående friheter, sådana här saker. Inte för att jag är så himla mån om att värna rättigheterna för radikala muslimer, men för att jag är väldigt mån om att värna rättigheter för andra grupper, till exempel radikala libertarianer. Problemet är att vi kan ju utgå från att det finns en asymmetri i den här radikala muslimerna. i hur den här friheten appliceras.

Jag kan tänka mig att det finns en hel rad med människor som sjunger marknadsliberalismens lov när det kommer till sådana här fall. Men som plötsligt inte alls är lika entusiastiska när det är andra grupper som vill utnyttja samma sorts friheter. Det fanns ju så sent som för runt ett år sedan, kanske ännu kortare sedan, så var det en libertarian som försökte starta just en friskola, faktiskt, grundskola tror jag.

Tack för mig, det var bra. Hade egna barn då som skulle komma upp i skolålder inom ett par år. Tänkte det här kanske var intressant, försöka få intresse från andra libertarianer. Det fanns en hel del sånt intresse och hade säkert gått att få in donationer. Men de var tvungna att lägga ner projektet, därför att den byråkratiska bördan var alldeles för hög. Och i slutänden, var ett tag sedan jag kikade på det, men det sista jag hörde från det var att Det gick inte att göra där för att det var alldeles för mycket byråkrati och även om man hade tagit sig igenom byråkratin så hade liksom de här värdegrundsfanatikerna kommit in och förstört verksamheten.

Det hade inte gått att ha faktiskt en skola där du bygger verksamheten på frivillighet och sånt där för barnen. Det hade inte gått. Men med andra grupper så ser man mellan fingrarna, vilket jag utgår från att man gör lite med den här skolan. Och det är där problemet är att det här... Det här är inte ett exempel på renlärig anarchokapitalism Det är snarare ytterligare ett exempel på anarchotyrani med asymmetrisk applikation av regelverket Att vissa är fria men andra inte Vi kan ju dra en parallell till kommunerna Socialtjänstlagen ger kommunerna väldigt långtgående friheter i att sätta socialbidrag, de kan höja socialbidraget Teoretiskt sett tror jag till och med att det skulle kunna ha någon form av kommunistkommun som ger socialbidrag som är väldigt höga till typ alla människor.

Nu är det inga kommuner som gör det, men de skulle kunna ha väldigt höga socialbidrag om de vill. Du kan inte sänka det under statens miniminivå. Då är helt plötsligt inte det kommunala självstyret lika viktigt. Det går absolut inte för sig. Så du får gå längre åt vänster, men du får aldrig gå längre åt höger än vad staten vill. Och det är lite samma princip här, va? Ja.

Martin

Får jag bara fråga, det här Libertarianska skolprojektet som du pratar om, har det funnits mer än ett? Det här är Göteborg, Libertarianska skolan är i Göteborg.

Nicholas

Det kan det ha varit, ja.

Martin

Det var intressant, för jag har inte hört någon uppdatering sen jag hörde prata om att de skulle börja. Spännande, kanske vi får tillfälle att återkomma till, det vore spännande att veta mer om.

Nicholas

Om det är så att det är någon lyssnare som vet med sig att de har startat upp det igen eller något sånt, så skulle jag gärna höra om det, för jag tyckte det verkade...

Martin

Jätteintressant. uppenbart att det var en libertariansk skola. Att man kallar det för en libertariansk skola istället för att man bara kallar det så här för Montessori skola.

Sen smög man in de libertarianska idéerna, så skulle jag göra det. Men berätta inte för Skolverket! Men... Och sen är det väl också det, skulle jag tro, då, att libertarianer är förmodligen... I motsats till vad många tror så är vi som regel inte till våra personlighetstyper, som bombkastande anarchister. Vi tenderar att vara väldigt välordnade, snarare en bit ut på autism-spektrum. Vi gillar ordning och regler i hög utsträckning.

Vi kommer förmodligen att fylla i alla bland kräfter. Vi kommer inte bara skita i värdegrunden och säga att vi skiter i vad alla kuffar tycker om det här. Vi kommer att säga att vi ska hitta ett smart sätt att... implementera värdegrunden men ändå inte göra det så här. Så att både från systemets sida och från de som eventuellt använder sig av systemet och eventuellt skulle kringgå där så finns det en asymmetri, den går liksom åt båda hållen.

Men det vi vill är väl ändå att ge ännu större möjligheter för muslimer att driva muslimska friskolor.

Nicholas

Tekniskt sett, ja, man ska få ha en islamsk värdegrund i sitt företag. Men, och det här är ju det viktiga, man ska även få ha en anti-islamsk värdegrund i sitt företag. Man ska få kunna säga, inga muslimer i mitt hyreshus, inga muslimer i min affär, inga muslimer på min arbetsplats. Det ska också vara fullt tillåtet. Och om du har de två rättigheterna samtidigt, både låta folk...

diskriminera mot till exempel då islam och ha någon form av islamsk värdegrund då jag ganska övertygad om vilken av de två det är som skulle gå segrande ur en sån kulturell konflikt. Det skulle kanske finnas enstaka enklaver där islam kunde klamra sig fast i Sverige men på det stora hela hade ju folk sagt blankt nej vi vill inte ha sånt här

Martin

Så att å ena sidan så hade det inte varit förbjudet att ha en muslimsk skola, men å andra sidan så hade det heller inte varit förbjudet att säga att Jag tänker inte leverera mat till er skola, jag tänker inte, jag är rörmokare, jag tänker inte fixa det trasiga avloppet i er skola Jag äger en väg, jag tänker inte låta folk åka på vägen till er skola och så vidare. Vilket skulle göra det svårt för dem att bedriva verksamheten.

Nicholas

Ja, det här är ju en av... De stridsåtgärder som facken kan använda i kollektivavtalskonflikter. De kan sätta företag i blockad och säga att de inte levererar tjänster till företaget. Och de kommer sitta på telefonen med alla de andra fackförbunden och säga att de inte heller levererar tjänster åt företaget. Det är klart att man hade kunnat applicera samma modell fast i konflikter som inte rörde just kollektivavtal.

Martin

Och jag antar att rent juridiskt så skulle det innebära att man helt enkelt, för idag så har facken en särskild tillstånd. Ja man får inte byta motåtgärder då. Så att man skulle egentligen på ett sätt bara slopa fackets särskilda privilegier, fritt framför alla att diskriminera och koordinera. Intressant, jag tycker också det ska bli intressant att se om det blir någon uppföljning på det här med aktieägaravtalen. Jag har själv en gång i tid drivit ett företag som hade ett väldigt bra tillstånd.

Det är en ovanlig form av aktieägaravtal. Vi insåg att det inte finns jättemycket reglering vad som ska stå i det avtalet. Där kan vi få in många av våra idéer för att styra verksamheten. Vi hade sådana här saker som att vi ville ha absolut kontroll över vem som någonsin kunde äga företaget. Vilket delvis var en ideologisk sak från min sida framför allt.

Att inte vilja in politiskt misshagliga personer och sånt där. Så då hade vi till exempel en kraftigt förstärkt hembudsklausul som gjorde att folk inte kunde sälja sina aktier utan att de andra aktieägarna kan komma in emellan och köpa tillbaks dem. Och vi reglerade också priset till vilket aktierna kan säljas. Vi hade en lustig formulering, någonting i stil med...

Jag vet inte om det här är lagligt, för det blev aldrig testat juridiskt. Men vi prövade i alla fall att skriva in i aktieägaravtalet att... Att aktierna får aldrig säljas till ett högre pris än det lägsta juridiskt godtagbara priset. Tanken var då att man skulle aldrig tjäna pengar på att äga aktierna och sälja aktierna. Utan man tjänar pengar på aktieutdelning i bolaget.

Och vi fick höra då från jurister att en del av de här sakerna var tveksamma. Men faktum var att vi lyckades använda aktieavtalet på intressanta sätt. Och vi hade också nytta av det i praktiken. Även om det aldrig gick till någon rättegång eller skiljedom så var det vid ett par tillfällen som vi hade genuin nytta av att ha det här unika och kanske lite extremaktieägaravtalet.

Så jag hoppas att kryphålet kan finnas kvar. Eller det kommer åtminstone att vara bra för vissa verksamheter om det finns kvar. Även om det då kanske innebär att man också kan ha ett kärieinfluerat ägaravtal.