Transkribering
Nytt album av Prince släpps fem år efter hans död
Martin
Nytt album av Prince släpps fem år efter hans död. De tolv spåren på Welcome to America färdigställdes 2010 och fokuserar på samhällsfrågor som teknikens skadliga inverkan på människors liv, religiösa konflikter och rasfrågor. Inspelningarna har bevarats i det berömda valv som sägs innehålla tusentals av popstjärnarnas opublicerade låtar.
Ja, det var drygt fem år sedan som Prince gick ur tiden. Vi pratade om det i Radio Bubbla vid tillfället, givetvis. Det här var den 1 maj 2016, det var inte då han dog, han dog i april. Men den 1 maj 2016 så pratade vi om honom i Radio Bubbla. Och det är även den Radio Bubblasändningen som är allmänt känd som den bästa Radio Bubblasändningen någonsin.
När vi pratade på i 3,5 timmar och sånt där, vi gjorde 30 inslag och ja det var väldigt bra. Och vi hade en lång diskussion också om Prince och hans storhet. En intressant sak som hände då efter hans sorgliga allt för tidiga bortgång var att i ett källarutrymme under hans kompan, prins bodde och arbetade vid en stor anläggning som han kallade för Paisley Park som låg i, tror man kan säga som ett industrimråde utanför.
Minneapolis. Han hade byggt helt enkelt i sina egna specifikationer. Han hade sina musikstudios och alla sådana faciliteter. Det var också där han bodde. Hans palats och hans fabrik. Under Paisley Park fanns det ett stort valv. Ett jättestort kassavalv. Efter att prins dog så... så kunde man inte få upp det här valvet.
Det var bara han personligen som hade tillgång till det. Så att man fick ge sig på med stora borrar och sånt där. För att ta sig in genom valvdörren eller hur man nu gör. Och i det här valvet så hittade man en enorm mängd inspelningar. Och det var i många fall färdiga låtar som Prince hade skrivit och spelat in. Och i stället för att publicera dem så sparade han dem i sitt valv.
Och uppgifterna går isär om hur många låtar det handlar om. Men det handlar i alla fall om tusentals låtar. Jag har hört att det är uppemot tiotusen låtar. Det vill säga många många fler låtar än de flesta artister publicerar i hela sin karriär. Och tillräckligt för att ge ut hundratals eller tusentals album. Man kan fortsätta ge ut ett prinsalbum varje år i några århundraden.
Men det har tagit mer än fem år för att det äntligen ska bli en ny platta. Nu är det på gång. Den heter Welcome to America och släpps relativt snart. Det sägs då att man har några personer som har jobbat med det här, bland annat Morris Hayes, som var en medmusiker, spelade klaviatur med Prince i många år. Han har sammansatt låtarna och gjort kanske lite slutproduktion och fixat ihop det här albumet.
Av ett eller annat skäl som han valt att fokusera på sociala frågor, Så det är lite politik och lite rasism och lite religion och lite teknologi och sådär. America är the land of the free, the home of the slave. Jag får sådana här smaktextraderna på. Jag vet inte om det är tendensiöst att nå ett bra urval av saker, om det är lite opportunt att välja sådana ämnen på låtarna.
Prince är en väldigt mångsidig person, han är ju inte en väldigt politisk person. En annan fundering som man kan ha är att man ska få lyssna på Prince-album trots att han har gått ur tiden. Men såvitt jag vet så sa Prince aldrig när han var vid livet att han hade några planer på att publicera de här låtarna. Så att eventuellt... sannolikt skulle jag tro, så ville han själv egentligen inte att det här materialet skulle publiceras.
Och det kan finnas skäl till det, men en sån sak är att stora artister, konstnärliga genier, de är ofta perfektionister. Definitivt var Prince en perfektionist. Och han kanske helt enkelt inte kände att de här, han hade gjort de här låtarna och han ville inte liksom kasta bort dem. Men han tyckte kanske inte heller att de räckte till publicering. Jag tycker man kan känna en viss kluvenhet. Vad säger du Boris? Ska man hitta en författare till exempel som dör och sen hittar man ett manus.
Det här har ju hänt många gånger i historien givetvis. Att man hittar ett bokmanus som är färdigt eller nästan färdigt men som författaren uppenbarligen har valt att inte publicera. Är det rätt eller fel att publicera boken?
Boris
Din klivenhet är fullt begriplig. Det är för att man... Så här, man skulle ju själv inte vilja... Alla de texter jag stoppat i en skrivbordslåda vill jag inte ha publicerat efter min död. Även om det dröv ena hundra år. Jag skulle bli skitförbannad att komma tillbaka och hemsöka människor som publicerar sånt jag hade stoppat i skrivbordslådan. Men skulle jag få veta att det är så här det är?
Det riktiga av stora författares verk, nu har vi hittat någonting av den och den och den. Det här skrev han, vill han inte ha publicerat medan han levde, eller hon skulle jag säga, publicera fort som fan, jag vill läsa. Av två skäl, dels för att det är av intresse för oss som är genier att läsa allt som genierna gjorde.
Det är en faktor man ska väga in. Den andra är att det är inte givet att genietisk generalitet alltid förstod, kunde väga med att de värderade sina egna texter på ett korrekt sätt. Men det brukar landa i att jag bankar till mig själv och säger att det måste vara skribenten, alltså skaparens vilja som gäller och inget annat.
Så. Med en viss mångtvilja så tycker jag att om saker ska stanna i valven, i skrivbordslådorna så vidare inte är en uttrycklig önskan från den avlidna att det här får ni fixa till och ge ut på något sätt.
Martin
Det är ju ändå att säga glad och bli glad och lyssna på. De har släppt en single. Albumet är inte ut än, jag vet inte exakt när det kommer. Men en single heter Hot Summer. Det är en sån riktig klassisk pop-pop-dänga. På ett sätt är det en ganska enkel, harmlös rocklåt. Väldigt catchy, väldigt dansant. Det är ingenting egentligen av den här, kanske den mörkare, djupare och sexigare sidan som Prince också hade och är känd för.
Hej! Jag vet ingenting om samtida musikradio men det är lätt att tänka sig att den här låten skulle kunna bli en så kallad hit. Så det första smakprovet i alla fall tycker jag var positivt. Och jag kommer i alla fall att lyssna igenom albumet även om jag också kommer att skämmas lite grann. Och därmed bidra till att inte respektera Princes förmodade vilja. Om någon vill veta varför Prince var sin generations största popartist så är det bara att lyssna på Radio Bubbla från 1 maj. 2016. Jag nämnde förresten att det är det bästa radiobubblössnittet någonsin.