Martin

Jesper Lidberg får alla att häpna när han under pumpatävling på Öland presenterar 857 kg tunge bästen Werner. Pumpans enorma omfång är ett resultat av bra gener i form av 700 kronors frö med stammtavla. 250 liter vatten om dagen, 100 påsar köpegössel och 5 ton hästgössel.

Lidberg tar tillvara på fröarna som besitter lika bra gener som moderpumpan. Fluktsröttet blir gödning till nästa års odling. Det är ett nytt nordiskt pumparekord. Det är inte varje år vi får prata om sådant. Senast det sattes ett rekord var Jari Hamelinen som hade en pumpa som vägde 716 kg. Det rekordet är nu som bortblåst av Jesper Lidberg med hans 857 kg tunga pumpa. Jag önskar Boris att du kunde se fotot. Ja,

Boris

jag också.

Martin

Det här är helt... Helt otroligt den här pumpan. Den är så stor som man kan tänka sig. 850 kg.

Boris

Vill jag berätta lite om krets och höjdmått.

Martin

Jag kan inte ens greppa en 850 kg pumpa. Den har en normal pumpaform. Förutom att den är 1,5-2 meter i diameter. Sklejsa, kanske en meter hög.

Boris

Ja,

Martin

otroligt alltså. Ja, det är helt helt fantastiskt. Han har köpt pumpafrön från USA. 700 spänn styck. Och han har också döpt pumpan. Som heter Werner. Han döpt den efter mannen som han köpte frön av. Som heter Quinn Werner. Och han odlade själv en rekordpumpa 2016. Som eventuellt har något amerikanskt rekord. Tyvärr finns det inte så mycket detaljer om det i SVT-artikeln. Men nu ska jag spela in... Han kan ju bli pumpafröförsäljare själv. Han ska ta tillvara på alla frön och de goda generna från moderpumpan.

Boris

Men jag blir lite nyfiken på vad han ska göra av den. Skulle han bara ha fruktköttet som gödning till kommande skördar?

Martin

Ja, det ska bli kompost av alltihopa.

Boris

Ja, om det är det enda vettiga.

Martin

Han ska inte göra liksom 3000 liter pumpasoppa eller något sånt där?

Boris

Nej, jag tror det är... Alltså när man kommer upp i den storleken så finns det... Det finns ju ingen smak alltså. Om den smakar något så smakar den nog ganska illa. Antagligen är den komplett smaklös och jävligt träaktig. Ja, absolut.

Martin

Så oväntad att höra det från dig. Jag tänkte att du av alla människor med din inställning till pumpa. Du borde ju känna hur appetiten retas nu om du vill sätta i dig hela jättepumpan.

Boris

Ja, men den är för stor för att vara i en känsla av att det skulle vara något delikat. Och göra allt delikat av den. Det är det måste man göra. Helvete stor Halloween-pump att ställa ut i Ljungby och skrämma bort. Fyrhjulna.

Martin

Det är en bra idé faktiskt. Jag hade en tanke som slog mig att om man inte vill äta den så skulle man kunna bo i den. Ja,

Boris

precis.

Martin

Kommer lösa bostadsbristen.

Boris

Ja, exakt. Ja, men det är flyktingförläggningspumpor.

Martin

En riktigt bizarr härlig nyhet faktiskt från SVT. Knorren på Svansen på artikeln är ett videoklipp som föreställer tredje pristagaren i pumpatävlingen. Det är en väldigt liten pumpa som bara vägde 250 kg. Patetiskt tycker Esbjörn Lidberg. Den här pumpan har inte blivit till gödsel inför nästa års pumpaodling.

Den har istället lyfts upp 20 meter med en lyftkran och släppts ner på en gräsmatta. Det här är en halv minut videoklipp. Där man får se hur folk samlas runt omkring i en ring. Lyftkranen lyfter upp den som en pall. Och sen kastas den ner på marken. Som man förstår den exploderar när den slår i marken. Varför man gör det här har jag ingen som helst aning om. Inte heller vet jag varför SVT vill rapportera den här videon.

Boris

Det låter rätt kul i och för sig. Bara man står och undrar.

Martin

Jag blev lite orolig för barnen. De behåller sig i skinnet och springer fram och tittar på pumpakadavret först efteråt att den har ramlat. Det fascinerande tycker jag med nyheterna är att det är alltid så spännande att se de här extremfallen som illustrerar genetikens avvändskraft. Vad har Queen Werner gjort i USA?

Hur många generationer av pumpa har han avlat för att få fram de här superfröna som man kan sälja för 700 kronor styck? Kom ihåg bara kära lyssnare, att kom ihåg att att genetik enbart applicerar på pumpor och på kor och kanske på bananflugor inte på människor. Pumpor kan variera från 8 kilo till 800 kilo Frö kan kosta 700 kronor och en beteckning av en bra avelsingst kan kosta, jag vet inte, kosta säkert tiotusentals kronor i alla fall men det finns ingen som helst betydelsefulla skillnader mellan olika människor.

Vi människor är alla lika. Och precis lika mycket värda. Det spelar absolut ingen roll vilka våra föräldrar är. Vi har exakt samma möjligheter oavsett var vi kommer ifrån. En liten bit samhällsinformation som SVT glömde att nämna bara.