Transkribering
Skolverket föreslår slopa undervisning om antiken och forna civilisationer
Martin
Skolverket föreslår slopa undervisning om antiken och forna civilisationer. Hänvisar till att undervisningstiden ej räcker till. Mer tid ska istället ges åt efterkrigstiden. Beslutet kritiseras av historiker. Ja, det är dags att revidera läroplanen för svenska skolor. som brottas med problem.
Vi har en kommentar här från Anna Westerholm, hon är chef på Skolverkets läroplanavdelning. Hennes pratminne är så väldigt intressant. Vi har gjort en ganska noggrann genomlysning av hur innehåll och timmar stämmer överens. Och vi vet att historieämnet får bära för mycket. Man har pressat in för mycket. Timmarna räcker inte till. Det låter nästan som att hon och hennes avdelning gör historieämnet en kärlek.
Det är så jobbigt för historieämnet att bära för mycket. För Gud är så besvärligt för historielärarna och själva historien nästan. Det finns så jäkla mycket där. Hur ska man hinna med allt? Hur ska man hantera allting? Det löser man då genom att slå på antiken. Det är så det här rapporteras. Men som jag förstår det så handlar det om att man tar bort ett moment i läroplanen som heter så här.
Forna civilisationer från förhistorisk tid till cirka 2000. 1700. Och kära lyssnare, det här syns alltså på 1700 efter Kristus, inte 1700 före Kristus. Man vågar ju inte tänka sig det, va? Eller så är det faktiskt förestorikstid till cirka 1700 före Kristus, men jag tror inte det. Därför att jag också har hört rapporterat att det här innebär att exempelvis den svenska stormaktstiden stryks ur läroplanen.
Stormaktstiden är väl också en av de civilisationerna som vi inte kan lägga så mycket tid på längre. Jag vet inte exakt var de kommer dra gränsen men jag kan tänka mig att cirka 1700. Jag tror inte de kommer börja prata om någonting i alla fall. Säg ingenting för 1718 i alla fall va? När vår sista stora krigarkonung gick ur tiden och monarkin stukades. Någonstans efter där kanske det börjar bli mer säkert och tryggt att prata.
Boris
Jag tror faktiskt att det är ganska givet att de börjar på 1789, franska revolutionen. Det är liksom då för dem, mänskligheten föds på något sätt.
Martin
Boris
Martin
Boris
Ja, alltså seriöst tror jag att det är så. Då kommer det moderna och vad fan ska vi prata om det som kom innanför?
Martin
och sen går det bara framåt och uppåt.
Nej, de stryks nu. Här har vi några andra saker som fortfarande är kvar i läroplanen. demokratiska principer, kulturmöten, folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, samt bildandet av politiska partier, förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet och det svenska välfärdssamhället. Och det är väl tur i alla fall att man fortfarande har tid på schemat för... Alla de viktiga sakerna.
Boris
Ja, ja, det där... Alltså, men historieämnet är ju fruktansvärt misshandlat sen långliga tider. Jag har ju... Jag vet inte hur många timmar jag har ägnat åt att vid middagsbordet föreläsa för barnen. Jag har liksom fattat vad lite de får i sig i historieundervisningen. Alltså, inte ett jävla någe.
Det är där jag har kört folkforum och berättat vad de pratar om istället. Det är liksom rappakaljande och det har varit så jävligt länge. Det här är bara ett tecken på att rappakaljandet ska få utökad plats. Jag gissar faktiskt att......HBTQ-grejer och sånt måste få utvidgat utrymme.
Man tar upp de mänskliga rättigheterna och ger dem ännu vidare definition. Jag tror att det kommer att se ut som ett kultur... Det är ett exempel på när......motståndaren trampar i ett dorumbo helt enkelt. Du kan ju tänka dig själv hur hela kvällrörelsen kommer att bli tokig. Ska ni ta bort antiken där det är kutor och kring i en massa bögar, flater och transsexuella? Det är ju ett angrepp på kvällrörelsens historia.
Martin
De har ägnat flera årtionden att appropriera all historia och bögarna för flaternas vänner. Så kan de bli ifråntagna, stryka från schemat.
Boris
Martin
Oerhört heteronormativt faktiskt. Vet du Boris, jag tänker på en sak som... Du säger det här, jag har hört det från andra också. Att i storundervisningen är det ändå så jäkla dåligt. Man lär sig ingenting om historia på riktigt. Det var någon som sa på BBSen att handen på hjärtat, hur mycket lärde ni er om antiken i skolan? Jag lärde mig ingenting om antiken. I sådana fall gör det ens någon skillnad att de tar bort det från läroplanen?
Det kan jag redan inte. Det är bra för då blir det bara mindre lögner om den historiska epoken. I den mån som barnen lär sig något om det så blir det åtminstone inte de statligt certifierade lögnerna.
Boris
Ja, problemet är att de kommer att fylla på med andra lögner. De har ett jättefrån att pytsa ut i timplanen. Det behöver bli fullt i föråret antagligen för man tar bort några mindre lögner. Men det är länge för det. Man ägnade någon möda åt att ge någon riktig bild om antiken.
Som på min tid för 600 år sedan i skolan. Då var det mycket antik. Jag har kunnat uppfatta mina barns undervisning i historia när de gick i grundskola i Asien. Det var ju att man har alltid, faktiskt alltid... Den här perioden har lagt jävligt stor vikt på att berätta om alla andra kontinenter utom Europa.
Det här vi har berört om i några fängelsepoddar, Duchess och framförallt Duchessen där. Det har varit jävligt viktigt. De kände, minst när de kom hem, de kände till några kungar i Afrika som inte ens jag hade hört talas om. De visste vad huvudstäderna hette på 1600-talet innan portugiserna kom och sådär. Sånt har man varit jättenoga med för att visa att världen utanför Europa var mycket rikare och häftigare än Europa själv.
Europas historia har jag alltid beskrivit som en massa lortaktiga människor som bajs på gatorna. Paris, London och Stockholm var klaker men där ute var gator av guld. Säg inte dåligt att de tar bort saker i historieämnet, då minskar ljugandet. Problemet är att de fyller på med andra lugn. Så det går inte att göra nånting åt den där jävla skolan. Håll lungorna borta helt enkelt.
Martin
Ja, det är alltid bästa tipset såklart. Men apropå den frågan, hur bör man egentligen tänka kring historia och historieundervisning? Tänk dig en rimlig skola. Om du, Boris, skulle starta en skola och göra din egen historia. Jag skulle faktiskt lägga allt,
Boris
nu kommer jag råta gammal med det här. Jag skulle äga väldigt mycket krut på hårda data. Årtal, kartor, såna saker. När händer vad? Sen är det en helt annan sak. Frågan är om man ska tolka vad som händer, vad det innebär för framtiden.
Men de här unga åren, när man är mottaglig- -...då ska det vara de stora, odiskutabla linjerna, helt enkelt. Jävligt mycket korvstoppande. Korvstoppande har det nytta av när det går vidare. och ska läsa teorier och olika uppfattningar om historia, då har du då årtal och händelser i bakhuvudet. På min tid lärde vi oss att drabbla alla jävla besittningar som Sverige hade under Stolmaks-tiden. Det är jätteskönt att ha det i bakhuvudet. Ja,
Martin
Boris
Martin
Vi ber producenterna att klippa efter honom. Ja. Ja, men det var en intressant uppslag. En tanke som slår mig ibland är att historia är ett sånt otroligt superämne. Det skärs genom så mycket annat, fantastiskt ingång till andra typer av lärande, inklusive till exempel litteratur. För att det finns så mycket bra böcker om historia som också är väldigt välskrivna och förmodligen jättebra för unga människor att läsa, bara för att utveckla sitt språk, att tala lite grann utifrån egen erfarenhet när jag var yngre. Historieböcker var bra. bland det mest intressanta att läsa.
Boris
Ja, och det finns ju väldigt många alltså välskrivna, som ni är inne på, så pass välskrivna historiska verk så att det är en ren en ren litterär njutning att läsa dem. Så att ja.
Martin
Har du något tips till föräldrar som har barn i svensk skola och förfäras över de här utvecklingarna och som kanske vill komplettera sina barns historiska bildning? Du pratade tidigare om de här samtalen kring middag. Man får förhöra sig så får man rätta och komplettera och så vidare. Hur tycker du man ska tänka kring det där om man vill vara mer proaktiv som förälder?
Boris
Dels är det faktiskt väldigt bra att ämnena vid middagssamtalen blir givna. Man har alltid pratat med barnen om vad de har lärt sig eller snarare inte lärt sig. Och är man själv historiskt intresserad så har man i världen en chans att göra långa ämnen. –utläggningar om det som har sagts från katedern och läroböckerna.
Vill man sätta läsning i händerna på dem... Det är fortfarande så. Jag antar att man ändå berör Sveriges historia. Det beror lite på barnens ålder. Men när de är i mellanstadie- och högstadie– –så vill jag faktiskt när det gäller svensk historia rekommendera det. Jag kan rekommendera Heidernstanz, Svenskarna och deras hövdingar.
Det har ett jättemärkligt rykte som......att den skulle vara på ett dåligt sätt reaktionärt. Men den är historiskt inte tillförlitlig. Dessutom har han väldigt bra ånallsidig syn på kungar som Karl XII. Så den är en nyftning att läsa.
Jag läste om det för 2-3 år sedan. Det var nästan som att gå tillbaka i barndomen. Det är äventyr. Vill man ha skön litteratur i den åldern, alltså mellanstadie och tidigt högstadie, så vill jag nog rekommendera Alexander Dimaha. Hans historiska verk. Då får man en bra bild av motsättningar i Frankrike, England, Spanien och en del tyska småstater.
Vill man ha Sverige under stormaktstiden så kan jag också rekommendera Topelius fällstjärns berättelse. Den är lite antipapistisk men historiskt korrekt och väldigt levande och spännande berättelse. Det var väldigt gammalmodiga förslag. Jag tror att ungdomar idag när de söker spänning och skönlitterär och läser böcker, bland annat är det fantasy. Alla de här förslagen är fantasy fast på riktigt. Jag tror att de kommer att gilla det i den åldern.
Martin
Tack så mycket Boris för de tipsen. Det var en fantastisk läslista. Jag hoppas alla föräldrar och äldre kommer att gilla den. och även alla andra lyssnar och beställer de här böckerna.