Martin

Aftonbladet startar reklamredaktion gränsen mellan marknadsföring och journalistik allt otydligare. Det är alltså en separat underredaktion där de som tidigare köpte annonser nu köper artiklar kan man säga. Man suddar ut gränsen mellan reklam och journalistik. Och har nu ett helt team av journalister som sitter och skriver på uppdrag av reklamköpare.

Och det finns liknande editioner även på Expressen där man har ett dotterbolag som heter Wasp Communications som gör samma sak. Och det finns också flera nya mediebolag som gör enbart det här. Till exempel Nyheter 365-gruppen som driver flera sådana här viralsajter, bland annat Newsner, men också sätter upp särskilda projekt och gör den här typen av... Kallar man det för content marketing? I alla fall en stark trend.

Boris

Intressant att det är först nu när Aftonbladet och storstadsbyråer gör detta som det blir. Det här är någon ny trend. Det har funnits i 15-20 år på landsbygden. Landsorterstidningar har ju ofta den här verksamheten vid sidan av och någon biprodukt till den egna tidningen. Så det är ingenting nytt i svensk media.

Det som jag tycker man ska uppmärksamma i det här fallet är att Jag tycker det är helt okej att göra en sådan sak. Det märkliga är att De här texterna blir ju ofta ännu sämre skrivna än... Det märkliga? Ja.

Thomas

Vad är det märkligt med det? Det förutsägbara är väl att de blir sämre skrivna. Förlåt, jag avbröt dig. Ja, alltså,

Boris

som det ser ut idag så är det förutsägbart. Men borde det vara det? Du känner nästan det. Det finns en skamkänsla där som gör att texten blir ännu sämre än när det var på Aftonvalets Norge-sida.

Thomas

Jag tror att det finns ett affärsmässigt feltänk här. Det man ser är lågt hängande frukter som det så vackert heter i näringslivet. Därför att kan PR-byråer göra det här, spökskriva eller den här typen av annonsproduktion, så kan vi också göra det. För vi har ju journalister som skriver om, och dessutom är det oftast då att de här byråerna och tidningsproducenterna, annonstidningsbladsproducenterna har före detta journalister som skriver åt dem.

Och då blir det någonstans det här liksom... Feltänket blir då att okej då kan våra journalister göra det. Men det kan de inte. Därför att de föredetta journalister som skriver, många av dem klarar inte av att skriva det och blir aldrig anställda. Medan de som blir anställda och skriver i annonsbladerna och annonsblagarna, de får ju lägga om sitt skrivande och sitt mindset.

Det är fortfarande text och det ser ut som en journalistisk text för det är publicerat i spaltform och sånt där. Men det är ju ett annat sätt, och det är inte så att det är ett sämre sätt att skriva på, men det är ett annat sätt att skriva på som inte den som skriver i en kvällsställning behärskar som teknik. Och som dessutom kräver faktiskt att man byter ansats i skrivhandlingen, i praxisen alltså, på hur man skriver och hur man tänker.

Och här tror jag alltså att det är så typiskt liksom... Hjälp mig med latinet här, det här post hoc ergo propter hoc tänkande som jag tror det heter. Alltså att man tror att eftersom det är journalister som skriver de här annonsbladen så kan våra journalister göra det. Och då blir det så där som du är inne på Boris, att det blir sämre texter därför att en kvällstidningsjournalist kan inte skriva ett reklamblad. Lika lite som en reklamkoppi som är duktig nödvändigtvis kan skriva, du kan få honom det.

Ofta kan du för att han är före detta journalist, men alla journalister blir inte duktiga. Så att säga att reklamtext skribenter eller PR text skribenter. De flesta journalister kan inte ens skriva ett pressmeddelande om du sätter dem i handen.

Boris

Men det du sa just där med byta tänkande, det är det som är viktigt alltså. Det är därför det blir intressant att hoppa mellan journalistik och företagande. I den svenska journalistikåren ser man ofta med misstänksamhet på företagande. Det är en helt väsensfrämjande verksamhet. Man måste byta gärna och tycka det är roligt, intressant och bra med företagande.

För att kunna skriva en bra kopytext eller en informationstext. Och det går inte att tvångskommendera journalister som är formaterade i huvudet på ett annat sätt. Nu skulle du skriva en ABB-text här. Det funkar inte. Så det blir ännu ett av gammal medias...

Thomas

Jag tror... Det var du som sa det. Så jag hade tänkt att vi skulle avsluta den skrivningen. Men låt mig ändå hänga på det. Jag tror att det här är ännu en av gammal medias......fattar jag att säga, överlevnadsförsök som inte kommer att gå så väl. Och utöver det faktiskt de undergräver dessutom sin redaktionella trovärdighet på det här sättet. Jag menar, lokaltidningarna har ju delvis redan gjort det, det som du är inne på. Men det är ju ändå inte sågänn ingen som läser lokaltidningarna för att de är så otroligt sakliga, objektiva granskar.

Utan det är ju som ett församlingsblad. Det talar om ungefär vem som odlar den största betan i år och vad liksom hembygdsföreningen ska och om man då har träffat på något stort marsvin i marsvinsfossil någonstans. Det är inte så mera som informationsbrad, det är därför folk läser dem. Men de större drakarna har ju ett annat, som man säger publicistiskt uppdrag som de då därmed faktiskt undergräver sig själva på det här sättet.

Martin

Tror du det finns någon som läser Aftonbladet för deras sakliga objektiva grävande journalistik? Jesus,

Thomas

nu slog det till mig rätt hårt. Alltså det här är ett av mina... Fasiken varför säger jag så? Det här är faktiskt ett av mina käpphästar när jag kör med medieträningar och frågar folk om de tror det när de klagar på detta. Och det vet vi, vi vet ju av läsareundersökningar som görs att när man frågar folk vilken trovärdighet kvällstidningarna har som nyhetsfullmedlare i inrikesnyheter så är det. Så är det typ en två procent som anser att de har hög trovärdighet.

Och så frågar de varför läser folk det här? Jag har samma skäl som de läste Fantomen. De läser inte Fantomen längre, men man ska kunna säga av samma skäl som de spelar Candy Crush. Det vill säga det är roligt och intressant och lite utmanande. Samma sak med fantomen, alltså att man köpte fantomen inte för att det var sant. Den var allt. Det var kul. Tänk dig som bo. Tänk om det var rätt så att det fanns tigrar i Afrika och en maskerad man som. Så att nej, det är sant. Jag tar tillbaka allt jag sagt om kvällstidningarnas nyhetsjournalistik och publicistiska uppdrag.