Transkribering
Forskare släpper preparerad agapaddekorv från helikoptrar i Australien för att rädda pungmården
Martin
Forskare släpper preparerad agapaddekorv från helikopterar i Australien för att rädda inhemska pungmården från att äta det giftiga groddjuret. Korven framtagen för att framkalla illamående och därmed skrämma rovpungdjuren från den särskilt farliga första invasionsvågen. Det här kan ju möjligen vara den ultimata bubblarubriken någonsin.
Jag tror det. Den innehåller liksom alla komponenter som bubblaredaktörerna. Alldeles särskilt.
Det är forskningsaspekten som finns där. Helikoptrar är involverade. Det är liksom ingen ände på hur bra... Förlåt, det här var lite redaktionell metakommentar. Jag börjar med att lyfta min hatt för den redaktör som hittar den här nyheten. Ja, då flyger man med helikoptrar över Australien och kastar ut korv. Ungefär en korv var hundra demeter och sånt där kastar man ut.
Och det är ju ett av de mest bizarra beteenden som man lärt talas om. Flyger runt med helikopter och kastar korv. Men det är fullständigt logiskt om vi bara går tillbaka några steg. Och vi måste gå tillbaka nu till... Till Malmö. Till Malmö 1935, när allting började. Agapaddan Kane Beetle Skålbaggarna åt upp sockergrödorna och skapade stora ekonomiska förluster.
Då tänkte man på de här agapaddorna. De har en väldigt aptit, en otrolig förmåga att ta koll på andra djur. Så då tänkte man att man skulle ta hit de här riktigt hungriga bestialiska mördarpaddorna. Vad skulle möjligen kunna gå fel? 1935 släppte man ut 102 av de här. Man hade odlat dem i en sån labbmiljö och sen så släppte man ut 102 paddor i norra Queensland.
Idag så finns det mer än 200 miljoner. Och de sprids med en rasande fart. De har bland annat evolverat kraftigare ben, mycket längre muskulösa ben, som gör att de kan spridas ännu snabbare. För att de har nu blivit specialister på migration. 1994 så var spridningstakten 40 km per år. 40 km per år.
20 år senare, 2014, så hade spridningstakten ökat till 60 km per år. Bland annat då för att de har utvecklat de här, de har mycket större benen genom mutationer och darwinism.
Boris
Men spridningstakten ökar väl också i och med att de som ligger i frontlinjen tillämpar väl principer om anhörig invandring i Australien också. Så att har det kommit en våg så liksom, ja då får de andra följa efter.
Martin
Ja och det är så sjukt Boris att det ligger ännu mer i det du säger faktiskt. För att den första vågen... Som det står i bubblarubriken, den första särskilt farliga vågen består av väldigt stora, aggressiva paddor som är mycket farligare för lokal fauna än vad de efterkommande vågorna är. Det är exakt så, först kommer det en första våg av väldigt maskulina, aggressiva paddor som bereder marken och sen så kommer resten av agarpadden.
Boris
Martin
Efterkommande farmorpaddan. Paddorna hotar både djur som de själva äter, som skalbaggar och annat sånt. De äter otroligt många av dem. Men de hotar också de predatorer som normalt äter paddor, för de är väldigt, väldigt giftiga. Så det här blir ett hot mot alla tänkbara olika arter, framförallt andra reptiler.
Ödlor och ormar framförallt stryker med och utrotas nästan helt vissa typer av ödlor. Textning.nu eh för att inte dö då av Krokodiler så blir de även ett hot mot boskapshållning, boskapsindustrin.
Och de här har blivit ett fenomen i Australien. De är ett bruttraktat till och med som ett sort maskottdjur för Queensland. The cane toad. De försöker ta tillvara på alla paddarna. En väldigt bizarr sak jag såg, och det är inte det mest bizarra vi ska prata om i den här sändningen, så såg Agapadde Portmonnaire Man tar en sån här padd och bygger helt enkelt en portemonnaie om det.
Man lägger på en liten dragkedja eller någonting så man kan öppna den och ha saker i. Och man har också nya sporter som till exempel paddgolf och paddcricket där man helt enkelt ersätter den vanliga bollen med paddor. Nej,
Boris
alltså det har varit så. Men när man instiftade den här... Toad Day Out, alltså en återkommande dag när Australiensare ska ut och döda paddar. Då gjorde man ju så först att man slog ihjäl dem helt enkelt med golfklubbor och kvickelklubbor. Smack, smack, smack bara. Lite mera maskulinsätt då. Ta sig an detta.
Men då blev det sånt jäkla liv på djurskyddsorganisationer i hela världen. Så det förekommer säkert, men inte på samma officiella sätt som förut. Så att 2010 var det väl. Så lyckades den här opinionen göra så att på Toaday Out istället, då skulle man gå ut och fånga Aga-paddor.
Stoppa in dem i kylskåpet. Det här är på riktigt alltså. Och på mor... De dör inte av detta, men på morgonen så ser man liksom kan man... I det här lite mer sömndruckna tillståndet så kan man då skilja ut aga-paddor från andra paddor. De andra paddarna ska få leva, men agapaddarna ska man då ta och enligt instruktionerna från myndigheter och djurskyddsorganisationen stoppa i frysboxen.
Och där dör de. Och det här ansågs vara lite mer skonsamt och fint än att smacka dem med en golfklubba. Så det är det man håller på med i några år. Denna helt bizarra sisselsättning. Men nu ska man tydligen hantera det hela med agapadderkorven istället.
Martin
En av de mest fantastiska innovationerna är att man vill rädda pungmården. Av alla djur som drabbas av paddorna finns även pungmården. Deras problem är att de äter paddorna naturligt, men eftersom dagarpaddorna är väldigt giftiga så dör de. Särskilt farligt är den första vågen, de extra stora giftiga paddorna som kommer.
Lära pungmåden att det är skadligt att äta agapadden. När man har fångat en jäkla massa agapaddor, styckat dem och plockat ut de smaskiga lårbitarna. Man har malt ner låren till en köttmassa och gjort agapaddekorv. Till den här korven har man tillsatt ett smör. Pungmål är ett kräkmedel.
Den första invasionsvågen av agapaddor kommer och på så sätt ska liksom delar åtminstone av pungvårdspopulationen överleva. Ehm... Ja, riktigt, riktigt bizarr... Bizarre idé faktiskt.
Boris
Men alltså skulle du inte vilja ha varit med från start i den projektgrupp som har utvecklat det här, liksom Stoppa Agapaddy-invasion-projektgruppen och hört hur det här sakta växer fram under diskussionerna? Och sen var det diskussioner om hur gör man Agapaddy-korv alltså? Det är... Det är helt sanslöst.
De ska ju förfina produktionen nu och olika tillsatser och sådana saker. Men jag ser ju framför mig att det här... Australiensare är ju ofta människor som tycker om lite halvbrusat tillstånd. Så jag sitter jämnt och fnittrar efter att läsa och tänker mig ett gäng åsis på väg till stranden för att grilla som vanligt. Och sen går jag ner i börsen och kollar, här ligger det korv. Och dom är inte så noggräkna, de tar ju med sig agapaddekorvorna så kommer dom grilla dem där på stranden och kräkas på andra. Ja, det är en av de mest korkade idéer jag hört talas om alltså.
Martin
Nu är väl korv bland det sista man ska äta om man hittar det. Det är väl ändå till och med mindre nogräknande primitiva personer. Vi känner till risken för botelism och så vidare. Ja,
Boris
men de är ju alltid halvfulla. De kommer ju tro att någon som gått före dem i grillgänget har tappat den bara och så stoppar de ner den i korgen. De funkar så, jag lovar.
Martin
De lär sig läxan i alla fall att de inte ska käka padda nästa gång. I tanke på hur paddkorven smakade. Det är inte så att det är enda sättet att bekämpa agapaddlen. Man har haft många andra alternativ. Det finns djur som är immuna mot giftet som kan ta koll på dem. Man har pratat om att släppa ut virus eller andra biologiska agenter som kan infektera paddarna.
Man har pratat om att... att genmanipulera dem. Så att man till exempel gör... En plan som de faktiskt hade och jobbade med handlade om att släppa ut genmanipulerade hon-paddor som bara kan få manlig avkomma. Och på det sättet kommer det bli färre och färre honor i nästa generation. Vilket kommer att...
En annan sån här idé var att man skulle sterilisera alla han-paddor. Så att det inte blir någon av... Alltså man har haft olika idéer, men det är betragligt inte politiskt korrekt att göra på andra sätt. Därför det enda man får göra är att göra den här paddkorven och släppa ut.
Boris
Men vi kanske måste varna folk också. Vi kan ju ha... Det finns ju människor som har... Även människor kan faktiskt dö av... Agapaddansgift och det beror på att de om det mot all förmodan är och de människorna är till en speciell grupp så att om det mot all förmodan är så att vi har lyssnare som tycker om att experimentera med hallucinogena, peperatodrågor så låt bli Agapaddan därför att de dödsfall som har varit beror på att Folk som gillar sådana experiment har tagit fel på Agapaddan, alltså Bufo Marinos, och blandat ihop den med Bufo Alvarios, Coloradoflodpaddan. som har ett gift med hallucinogena effekter. Det känns som om jag var tillhörde socialstyrelsen just nu.
Martin
Ja, eller eventuellt någon bizarr psykedelisk sekt i Kalifornien som håller på med de här grejerna och håller koll på dem. Tack för den upplysningen, Boris. Agapaddon är icke-psykedelisk. Fick vi inte veta. Vi får se hur det går med pungmålden om de klarar sig, men tyvärr så verkar det inte som att det har gått så bra. De har inte lyckats fånga några pungmåldar för att testa.
Det kan bero på att alla pungmåldar redan är utrotade. Eller så beror det bara på att de är jättedåliga på att fånga dem, eller att de är i fel område där det inte finns några pungmåldar. Det verkar nästan som att de bara... De gör det med paddkorvarna. Det kanske är någon gammal korvfabrik som har konkat och nu har de hittat den här möjligheten att få betalt för att göra paddkorv. Och sen kastar de ut dem lite på måfå.
Boris
Martin
Ja, men som jag förstår det så vet de inte överhuvudtaget att korven faktiskt når fram till pungmålen. Eller att det har någon effekt. De har inte hittat det i många för att... De har inte hittat tillräckligt sample för att dra några slutsatser. De fortsätter jobba på korvens design och metoder för att leverera korven.
De måste finjustera korven, säger de. Lycka till i Australien i kampen mot paddan. Och alla ni där ute, ät inte paddkorv som ni hittar i skogen. Och försök inte heller bli roliga i huvudet av att bruka agapaddan.