Transkribering
Christian Dahlgren: Ulf Lundell har rätt när han hävdar att folket avskyr eliten
Martin
Christian Dahlgren, Ulf Lundell har rätt när han hävdar att folket avskyr eliten. Marcus Öwells bok Bakslaget, som baseras på opinionspejlingar i folkdjupet, stärker bilden av breda väljargrupper, är genuint missnöjda med hur samhällseliten främjat sig från medborgarnas vardag. Marcus Öwell har dykt upp igen som gubb i lådan och jobbar med ett nytt företag som heter...
Ja, det såg jag inte. såg jag inte namnet längre på företaget. Jag har skrivit en bok på Timbro som heter Bakslaget, radikalt etablissemant konservativa medborgare som presenteras nu i dagarna. Och här så vill man ge en alternativ beskrivning av hur man brukar prata om om opinionsläget i Sverige.
Jag letar här efter en nyckelformulering som jag såg. Ja, den har jag tappat bort. Den kanske fanns på Timbro-sidan. Det är lite spännande i alla fall att se att... Det är en narrativ, jag ska försöka sammanfatta. Det är en narrativ som man ofta hör, det är att det är unga vita män som den ekonomiska utvecklingen har sprungit förbi.
De bor utanför städerna, i avfolkningsbygder, de har svårt att få jobb, de har svårt att hävda sig och de blir missnöjda, de känner sentiment gentemot utvecklingen och därför finns det... i en grupp av efterblivna, bortsprungna människor som inte passar in och inte har någon plats. Men det är liksom att man själva är så gammaldags och outbildade och töntiga och initiativlösa och så vidare.
Men en sak som de menar på, att man kan se i den här undersökningen, är att det är inte alls missnöjet med politiker är inte alls begränsat till en så liten grupp. utan det finns utspridd i alla, eller bredare, medelklassgrupper. Så man kan inte då, enligt Marcus Wells tesrätt, så kan man inte bara säga att ja, vi har det här problemet med de unga, arga vita männen. Utan det är mer komplicerat än så.
Boris
Ja, man blir ju inte för trögt om man gillar... Jag måste ändå läsa den för jag blir nyfiken. Men jag tvivlar liksom på att den är riktigt, riktigt bra. Fångar in det här i vad som rör sig i folkdjupen. Och man kan knappast skriva ut från Timbres korridorer och pejla folkdjupen.
Hur bra enkäter man än gör. Jag studsar på en formulering här. I undersökningen har man kommit fram till att svenskarna är överlag positiva till ett mångkulturellt samhälle. Men det tror jag inte alls det. Jag tror inte att det är så att det har någonting som har kommit på senare tid. Jag tror att folk som bor i Sverige har liksom, de tycker inte, har aldrig tyckt om tanken på ett mångkulturellt samhälle egentligen.
Men nu har det ju materialiserats i det mångkulturella samhället. Och jag tror inte att den tankegången är rätt. Dessutom har jag oerhört svårt att förena den. Om man tar hela meningen, det där knålar sig i huvudet. Svenskarna är väl lagpositiva till ett mångkulturellt samhälle. Men drar värderingsmässigt åt ett konservativt håll. Du som förstår Timbros sätt att tänka lite mer än jag. Alltså vad menar man här? För jag fattar inte.
Martin
Det är lite roligt va, för formuleringen används även av Timber. Hon säger att en av slutsatserna är att även i välutbildade och välavlönade grupper återfinns pessimismen, frustrationen och efterfrågan på traditionell högerpolitik. Ett exempel som de ger från en undersökning är att 75% av de tillfogade säger att 75% av de som har universitetsexamen säger att trygghet från brott har försämrats de senaste tio åren.
Och i hela befolkningen säger det 80% som säger samma sak. Och det tror jag eventuellt tolkas som en höger attityd. Ett annat exempel på ett undersökning som är lite mjäkigare, nu tittar jag lite på siffrorna som finns i Timbros presskommuniké. Det är att de har en fråga om könsroller.
Nej, förlåt. Om äldre generationer, då säger de så här nästan sex av tio väljare, femtio nio procent, instämmer i påståendet att äldre generationer har mycket att lära oss om hur samhället borde fungera. Och formuleringen är förvisso korrekt, men siffran, femtio nio procent, jag känner väl inte att det är någon så här rungande stöd för en en högerlinje, traditionellt synsätt.
Vi har ett annat exempel som förvisso är, jag vet inte, kanske marginellt uppmuntrande. Nästan hälften av befolkningen, 45%, menar att de flesta journalister på etablerade medier driver sin egen agenda istället för att beskriva verkligheten. Den siffran är 36% bland de mest högutbildade i undersökningen. Det är uppmuntrande att det ändå finns, om man får extrapolera, någon miljon eller ett par miljoner minst i Sverige som inte låter sig luras, åtminstone fullständigt, av mainstream-media.
Det som är anmärkningsvärt också med just den här uppgiften tycker jag, det är att nästan 45 procent av befolkningen i allmänhet som är skeptiska till mainstream media, men det är 36 procent bland de mest högutbildade. Det innebär alltså att om man skaffar sig en fin utbildning, man går på universitetet, man läser flera år, skaffar examen och så vidare.
Man kan ju tänka sig, i en sorts idealiserad bild, att det skulle förbättra ens kritiska tänkande. Att man skulle få bättre koll på saker och ting i världen. Men i själva verket så blir man alltså avsevärt mer naiv och godtrogen och lättlurad. Det är ingenting som förvånar mig, men det är intressant att vi har svart på vitt i den här undersökningen.