Martin

En vit månad efter mycket drickande kan öka risken att hamna i alkoholberoende, enligt psykiatriprofessor Marcus Heilig. Hur man uttalar hans namn, det har jag aldrig förstått faktiskt. I svensk eller i tysk, du? Heilig. Det är ett väldigt intressant, halsbrytande test, tycker jag, som jag verkligen snubblar på. Jag såg den här i newsroom.

Boris

Berätta lite, det där är ett intressant ämne. Det är bra att ha det på en söndag också.

Martin

Ja, jo men saker är det ändå att... Det är vanligt då, för folk som dricker mycket över helgerna, att man säger att nu tar jag en vit månad, så jag tar en månad och jag inte dricker alkohol. Åtminstone så tror jag att det är det det betyder. Och det är då, då tänker man att det ska vara nyttigt, det ska kanske liksom rensa igenom systemet någonstans på något sätt.

Och för all del så tycker jag, låter rimligt, utan att vara någon expert på det här, att det är väl bättre att inte dricka, än att dricka. Så det är väl bättre att ha en vit månad än någonting annat. Men det finns forskning som tyder på att det inte är oproblematiskt med de här vita månaderna. Därför att åtminstone så är det så att vita månader inte hjälper enligt forskningen när det gäller att på lång sikt minska ens drickande.

För att gå fram och tillbaka mellan hårt drickande och inget drickande alls. ställer om hjärnan mot ett beroende. Och det är lite oklart tycker jag vad den här, vad tesen egentligen är, men i den här artikeln så står i alla fall i den relationella brödtexten så står det att vit månad kan öka risken för beroende.

Och det är också en vanlingsklocka. Det kan jag mer än förstå. Att psykiatriprofessorn säger att det är en vanlingsklocka. Om man tar en vit månad så är det ett tecken på att man har ett osunt beteende som kan vara på väg att glida iväg till någonting annat.

Boris

Ja, det ligger mycket där tror jag. Utan att ha forskat så mycket på området. Men jag tror också att det finns väldigt mycket psykologer, utan att ha nämnda dem att... gärna sälja och prata med varandra ungefär. Så finns det, förutom det biologiska, så finns det också det som redan görs för sent tycker jag. Och som man drar in på fel spår, det här med alkohol och nacka.

Att man ska börja skriva ner hur mycket man dricker och så vidare. Om man befinner sig i ett sådant tillstånd att man måste börja skriva ner hur många supar och vinpaver man häller i sig under veckan. Då ska man ge fannier överhuvudtaget tror jag. Och själva sättet att börja ha en alkoholnacka eller att tillämpa vita månader tror jag rent psykologiskt skapar en otrolig förvirring i hjärnan och en fixering vid det här med alkohol.

Det är bättre att ta besluten att om jag nu måste börja fundera på det här med hur mycket jag dricker, då ska man ge fannier och dricka överhuvudtaget. Svårare än så är det inte. Men att sitta och gneta med din filofax och fära in antal centiliter och deciliter, det är ju fan förnedrande. Då är man ju, även om man inte är för sjuk, så har man ändå på något sätt blivit slav under alkoholen.

Martin

Ja, men jag håller helt med. Det känns som att många av de här diskussionerna utspelar sig långt in på fel planhandel. Så att när psykiatriprofessorn och alkoholforskaren på Karolinska och så vidare kommer in på det här... i diskursen så är vi redan på en väldigt märklig premiss, nämligen att det eventuellt kan vara normalt och sunt och av den medicinska expertisen godkänt för människor att fortsätta dricka efter att de har druckit så mycket att de är oroliga för sin hälsa och känner att de måste göra någonting drastiskt för att avbryta.

Sluta drick för i helvete! Alla de här beteenden är väldigt problematiska. Men det här säger någonting om alkoholnormen. Man pratar om det här... Efter julfirandet i nyårsbalansen kommer bakfyllan. Det kan vara ett tecken på att man håller på att glida iväg. När man tar en vit månad. Det är märkliga premisser.

Det kanske lät för mig att säga att som inte dricker tycker någon. Men jag tycker nog att, jag håller helt med Boris med en klok reflektion där. Är man på nivån att alkohol och nacka är någonting som dyker upp i ens liv. Då ska man bara försöka sluta. Om man dricker mycket så kan man följa tipsen då i den här artikeln som säger att det är bättre att trappa ner gradvis.

Eventuellt. Jag har svårt att se att det är bättre att... jämfört med att sluta dricka och inte dricka alls under resten av sitt liv så har jag svårt att se att det kan vara bättre att trappa ner gradvis. Jag vet inte, då kanske man har någon sån här massiv alkohol... jag vet inte, man kanske går in i någon sorts alkohol-abstinencikos om man går cold turkey efter ett tungt missbruk. Men... Jag vet inte, som du som hörs kanske är lite förvirrad över det.

Boris

Du går ju in, hamnar i en cold turk om du har druckit tungt och länge. Du får jättemärkliga, de som slutar rika tvärte efter ett tidigets supande, de kan ju uppleva abnorma psykiska reaktioner och psykoser. Så på riktiga avgiftningsanstalter tar man det där gradvis helt enkelt på att de inte ska bli tokiga, tårtligt uttryckt.

Men forskningen visar också att den som har druckit för mycket, och det är lite individuellt baserat, så tar det faktiskt åratal för hjärnan att återställa sig. Jag ska inte börja någon nykterhetspredika nu, men det är rätt farliga grejer man ägnar sig åt om man dricker. Och långt ifrån alla är ämnade för detta.

Martin

Åra tal av ditt liv som du aldrig får igen, kära alkoholdrickande lyssnare. Sluta nu. Ja, härligt att inleda sändningen med lite moraliska pekinnar. Vi har alldeles för lite av sånt i en frihetlig tvärtradion.