Transkribering
Japan och Storbritannien överens om gemensamt utveckla försvarsmateriel, genomföra militärövningar
Martin
Japan och Storbritannien överens om att gemensamt utveckla försvarsmateriel och genomföra gemensamma flott- och arméövningar under 2018, med uttalat mål att bevara Östasien fritt och öppet ses som steg mot Försvarsalliansländerna. Emellan. Det är en väldigt spännande nyhet tycker jag.
Vi har ju bejublat Storbritannien under deras, det kanske för tidigt att säga utträde, ur europeiska unionen. Men de har i alla fall tagit några trevande steg på den vägen. Och kanske, kanske att det faktiskt kan bli av att de lämnar EU. Så då är ju frågan, hur ska det gå för Storbritannien? Hur ska de klara sig utan det fantastiska och underbara EU som har hjälpt dem så mycket?
Tack för mig. Över. Vi har ju sett redan att Storbritannien har fått en ganska fin position. Ibland så har många länder stått i kö för att få teckna separata handelsavtal med landet för att inte gå miste om ekonomisk interaktion med Storbritannien när de inte längre omfattas av EUs handelsavtal.
Man har fått lite grann känslan av att det kanske hör och häpnar i precis tvärtom. Att Storbritannien bara blir starkare och mer dynamiskt och får en bättre förhandlingsposition i dag. Ja, och... Asså...
Boris
Vi drömde ju en gång om att ett fritt Storbritannien skulle börja få lite sprutt på det gamla brittiska samhället. Som i det här fallet knyter nya militärallianser. För i Japans del är det intressant eftersom att... De har ju sedan länge vetat att USA är en väldigt opolitlig allierad. Japan är för dem ett växelmynt i Asien.
Ett viktigt, stort växelmynt. Alltså med 10 pengar ungefär. Men ändå ett växelmynt. Och de litar inte på amerikanerna med all rätt. Och det kan vara mycket rationellare för dem att knyta fasta band med Storbritannien. Det enda tråkiga tycker jag med Storbritannien är att de har ju alltså ett guldläge. De är snart helt och hållet fria, gud får som han vill, från EU.
De har en fria relation till EU. USA traskar inte patrull efter dem och hakar på varje invasion i ett nytt land som man gjorde på Tony Blairs tid. Och den här drömsitsen, alltså problemet är att de har ju ingen riktigt bra nationell ledare i Storbritannien som kan nyttja den. Det är inte så att jag ser Theresa May kliva fram som en ny kvinna. Samvälldesledaren av den nya starka Storbritannians kvinnliga frontfigur.
Martin
Nä, men med lite tur så kanske det är nästa steg. Att nästa politiska ledare som väljs på premisserna, att vara ledare för det fria, självständiga Storbritannien, då kanske brittarna kan välja just den samvälldes ledaren.
Boris
Ja, man kan bara hoppas att det finns någon där i gömmerna, på de bakre bänkarna, eller någon annanstans.
Martin
Det är som du säger att Japan har på många sätt närmare relationer med USA. Det har varit så under hela efterkrigstiden att Japan har varit oerhört USA-orienterat. Men det har inte alltid varit så historiskt. Och faktum är att Storbritannien och Japan är länder som dels har en lång historia av interaktion.
Det är också två länder som är väldigt lika varandra. Det finns väldigt många intressanta paralleller. Båda är ju ö-nationer strax utanför kontinentala historiska civilisationsområden. Storbritannien är väl egentligen mycket närmare kopplad till Europa än vad Japan är till Kina och Korea.
Det finns en likhet där. I båda fall kommer kulturerna ursprungligen från kontinenten men har utvecklats i olika sätt. lite vid sidan av på ett självständigt sätt. Och man har också varit skyddade från kontinentala krig i hög utsträckning. Man har blivit lite alienerade från grannländerna på andra sidan sundet.
Men desto mer handelsorienterade. Både Storbritannien och Japan är forna imperier, självständiga, stolta, militaristiska, ibland föraktade, ofta underskattade. I praktiken så har de varit motorn för väldigt mycket utveckling i sina regioner. Båda är också stolta och egensinniga monarkier och populärkulturella stormakter.
Boris
Martin
Det finns många, många fler. Japaner och britter, de har lite samma typ av stil. De är lite artiga och reserverade. Vi tycker att de är lite stela. Inte de mest karismatiska och intagande personerna kanske, men exentriska och intressanta. Vänstertrafik, både i Japan och Storbritannien har vänstertrafik. T-1. T-1, de dricker T-1 naturligtvis.
Boris
Martin
Nja, det är intressant att ta upp klimatet. Storbritannien är välkänt för sitt dåliga klimat men Japan är väldigt annorlunda. Japan har mycket större variation på sitt klimat. Ja, men... Och betydligt mindre regn. Varmare på sommaren i alla fall.
Boris
Inte mycket. Alltså, det är... Jag tror att... Alltså, se dåligt klimat som en allmän beteckning på ett klimat som inte är tillräckligt varmt. Där förenas ju faktiskt Storbritannien och Japan av att båda är länder med dåligt klimat. Men sen är förhistorien intressant också. Det är samma sak där alltså, att du har en massa självständiga grevskap och egentligen krigsherredömmen i både Japan och det som nu är Storbritannien.
Ja. Bonet uttryckt fejdas ner av centralmakten på 1500-talet. Och man har ju en stark regional kultur också i Japan. Så att som du säger, skrapar man på ytan så tror jag man kan hitta väldigt många likheter där. Och det är lite vackert på något sätt om de skulle kunna enas i en militär allians nu.
Martin
Mm. Det är vackert, men det är bra också. Åtminstone som jag tenderar att tänka på det. I Storbritannien och i Japan, på varsin sida av världen, höjdpunkterna av civilisation i respektive kultursfärg. Storbritannien när det var som bäst är kanske det bästa som väst har producerat. Japan när det var som bäst var kanske det bästa som öst producerade.
Och jag tror även det är så historiskt att man... Åtminstone tror jag att britter har tänkt på Japan som Asiens Storbritannien. Kanske att japanerna har tänkt på Storbritannien som Europas Japan. Men det finns liksom en koppling och de har ju haft väldigt lång gemensam historia också.
Det finns berömda berättelser som jag tycker är väldigt spännande med den här brittiska... Sjömannen som kom i början av 1600-talet till Japan och blev liksom naturaliserad. Och sen William Adams som sen banade iväg för handel. mellan länderna och han öppnade upp, han kände, han lärde känna kejsaren personligen, Tokugawa kejsaren.
Och på det sättet så lyckades han förhandla möjlighet för britterna, brittiska skepp att komma efter och handla. Vilket var ganska svårt för det var ett slutet land. Och sakta men säkert så började man bygga upp så britterna var ganska tidigt ute och handlade med Japan. När Japan började bygga upp ett mer modernt samhällsskick så kopierade man i höggraden. i hög utsträckning brittiska institutioner.
Så att när man nu ska ha gemensamma flottövningar så är det en liten intressant historisk återkoppling för att den japanska flottan modellerades efter den brittiska flottan när den skapades.
Boris
Men hur tror du att de hanterar mycket senare sammanstötningar? För vi talar ju om två väldigt historiedmedvetna folk och historiedmedvetna kulturer. Och jag är lite nyfiken på... Andra världskriget är ju väldigt levande, kanske lite mer i Japan än i Storbritannien trots allt. Och de hade ju, milt uttryckt, sina samma stötningar i framförallt Indien, Burma, Malaysia och Singapore.
Och det där tror jag är väldigt levande för Japanerna, visst men säkert också för Britterna. Det ingår i båda ländernas militära tradition. Så jag funderar på dem, snackar om de träffas i mässen.
Martin
Ja, det måste ju vara lite problematiskt. Samtidigt så kan man nog se andra världskriget som... Ja, jag har en liten, speciell undantag. Det var ju så att Japan attackerade Storbritannien samtidigt som man attackerade Pearl Harbor. Alltså i 1941, december 1941, så när man attackerade Pearl Harbor så attackerade man också de länder som du nämnde nu Boris.
Man invaderade Malaysia, Hongkong, Singapore, Singapore. som var brittiska kolonier eller territorier. Och under loppet av kriget så tog man sig ända fram till Indien. Man ockuperade Burma, man tog inte Indien, men det var nästan snudd på att man tog hela den brittiska koloniala sfären i Asien.
Men innan dess... Så var det ändå. Britterna hade vissa småkrig med japanska feodalherrar. Men det var innan det fanns ett förenad Japan. Det var lokala saker. Man hade ett krig i Satsuma till exempel. Men inga allvarliga saker. Japan och Sobaien har varit allierade tidigare.
Från 1850-talet och framåt. så tecknade man massor med sådana här avtal ungefär som det som vi pratar om idag. Och precis under 1900-talets första år så ingick man en stark militär allians som man sedan byggde på och fördjupade. Så att i början av 1900-talet så var det på väg i den här riktningen. Och under första världskriget så var ju naturligtvis Storbritannien och Japan allierade, och stod på samma sida och koordinerade krigsinsatser mot.
mot tyskar i Kina och sånt där. Man kan se Anna Wärtskogs krig som ett litet undantag, en parentes. Det blev lite fel där. Så vi får backa lite grann och låtsas som att den lilla incidenten aldrig äger upp. Och om man gör det då ser det ut som en enda intakt och kontinuerlig kärleksaffär från året 1600 fram till idag.
Boris
Tala inte om kriget helt enkelt. En intressant liten knirk här är ju också Ur japansk synpunkt så kan vi betrakta angreppet på Pearl Harbor som ett uttryck för att man ville hålla sjövägarna fria. Man var ju väldigt rädd för att Roosevelt i USA skulle blockera Japans möjlighet att importera allt från gummi till stål till drivmedel. Det fanns ju sådana amerikanska planer också. De kör samma linje igen. Vi kanske får se en gemensam attack av Japan och Storbritannien mot Pearl Harbor.
Martin
Vi får se hur det går, hur som helst, för Japan och Storbritannien och deras nya allians. Jag tycker i alla fall att det är väldigt uppiggande. Det är kanske lite överdrivet, men det känns så här att kanske kan man få en liten glimt av en annan sorts världsordning. Bortom amerikanernas totala dominans, bortom det katastrofala EU-projektet som nu äntligen är epodekis.
Vad kan komma därefter? Gärna för mig att britter och japaner återigen knyter starka band och bildar någon sorts marin stormakt, stormaktsallians.
Boris
Men ett litet förbolkning, det kräver som sagt, jag vill tjata om det igen, en stark politisk ledare i Storbritannien. Vi kan ju samtidigt räkna med att det finns en väldigt trötthet hos Storbritannien. britterna på utrikespolitiska äventyr efter att man släppats in i Irakkriget av Tony Blair och Bush. Så det måste ju vara någon som verkligen har visioner och dådkraft och kan tala om att nu gör vi någonting annat än ni upplevde för 20 år sedan.