Martin

Små skillnader mellan allianspartiernas skattepolitik samt fortsatt avsaknad av tydlig ekonomisk högerlinje. Enda påtagliga skillnaderna mellan partierna, vilka samhällsgrupper som prioriteras. Jag tänkte vi skulle göra ett litet nedslag i svensk partipolitik, eller kanske snarare avsaknaden av den. Artikeln är från Regime-TV, som den kallas nu för tiden.

Artikeln inleds med texten Allianspartiernas olika skattepolitik skiljer sig rejält. Bubblarebriken belyser ju att det knappt finns några skillnader överhuvudtaget. Där har ni två olika perspektiv i Bjärtkontrast. SVT på ena sidan och Bubbla på det andra. De så kallade liberalerna vill sänka skatten för de mest produktiva, medan Moderaterna och Kristdemokraterna vill hellre sänka skatten för de lite mindre produktiva.

Allianspartierna är i alla fall överens om att inkomstskatterna ska sänkas. I SVT-artikeln målas Liberalerna ut som det hemska partiet som vill sänka skatten hela 12,7 miljarder, det vill säga. 0,66 av all skatt svenskarna betalar för de rikaste. Moderaterna har fastnat i vinkelvolten och föreslår ett sjätte jobbskatteavdrag.

Totalt på 20 miljarder, det vill säga hela 1 av all skatt svenskarna betalar. Vi kan ställa detta i relation till skattehöjningen på 8,5 miljarder för public service-skatten. I andra nyheter, Sverige har högst eller näst högst skatter i hela världen beroende på hur man räknar. Och det mest aggressiva partiet i riksdagen vill minska totalkonfiskering med hela 1%. Så ond är alltså högen. Kan man dra någon annan slutsats att det inte finns något högerparti alls i Sverige? Precis som bubbla rubriken poängterar.

Johnny

Vi kan väl börja med att dra den slutsatsen. För den tror jag vi kan skriva i sten. Så kan vi se om vi kan dra någon mer slutsats. Vi skulle eventuellt kunna dra slutsatsen att det omöjligen kan existera ett högerparti i Sverige. Det känns lite för mig som att det är en Teoretiskt sett så är det en enorm marknadsnisch i svensk politik och i nästan alla länders politik som är helt tom. Ingen försöker ta den positionen.

Och det ligger nära till hans att tänka att det beror på att det inte är möjligt att ta den på olika skäl. Så går det inte att driva en sådan politik. Nu är jag fortfarande så pass optimistisk. Jag tror att det kan komma, men det har dyktats de senaste åren, att ett nytt parti kommer. Det blir spekulativt.

Man kan teoretiskt tänka sig att några seriösa aktörer skulle göra så, men i praktiken så verkar det alltid vara så. Men även om vi tittar på till exempel amerikansk politik, även där så är det radikala skatteförslag, flyttbara statens position, 1%, 2%. Jag tror att det är inbyggt i själva systemet, för att en politisk parti och en politiker måste alltid förhålla sig till dels vad som finns här och nu, och dels vad de andra partierna gör.

gör, av olika skäl, för att maximera antalet röster man får efter valet, vilket är vad alla politiker måste göra. Så kan man inte ta en alltför avvikande position, utan man måste alltid kämpa på marginalen. Men om du kombinerar det med en megatrend, en historisk megatrend, som gör att stater hela tiden expanderar på grund av sin inre logik, så är en enskild politiker eller ett politiskt parti ett oerhört marginellt och lätt vägledande.

Det enda de kan göra är att vara som ett släpankare, att försöka rulla klockan tillbaka 1%. Men, som vi ofta påpekar, problemet med den här typen av konservativ position är att man vill rulla klockan tillbaka till någonting, eller konservera någonting.

som redan hade utvecklats till en fruktansvärt degenererad och omänsklig och ordimlig position. Det finns ett av mina favoritexempel, jag försökte hitta citatet inför den här sändningen men lyckades inte. Jag har i alla fall läst en gång i tiden att det finns ett citat av Jag tror Hjalmar Branting, Sveriges första socialdemokratiska statsminister, som jag tror blev statsminister första gången på 20-talet.

Det finns nog en debatt där han säger att Hjalmar Branting ville höja skatterna rejält för att finansiera statliga verksamheter som inte fanns än, utan man ville skapa utryckning av omfördelningsskäl. Klamot de rika, ta deras pengar och dela ut dem till... till ett merbehövande. Men vid något tillfälle ska man ha konfronterats då, kanske av någon politisk motståndare, och fråga, ja men så här, nu ska höja skatterna, ska du höja dem igen, nu höjer du dem igen.

Hur långt ska det här gå egentligen? Ska vi betala liksom hälften av alla pengar i skatt? Ska vi betala liksom en tredjedel av våra pengar i skatt? Bapö och Björn Blanting säger, nej nej, absolut inte. Skattetrycket där vi tar en tredjedel av människors pengar, det kan inte komma ifråga. Det skulle vara tyrani. Så jag vet inte om det är apokryfiskt eller om man faktiskt sa någonting i den stelen eller om det är möjligt att vara Per Albin Hansson. Men åsett så är det uppenbart att socialdemokraterna för hundra år sedan skulle ha sett det som fullt sett otänkbart att ha dagens skattenivåer.

Att de skulle ha sett det som övergrepp, extremt ineffektivt. En stöld från det arbetande folket som vida överskred den exploatering som kapitalisterna ansågs ägna sig åt. Och nu sitter det politiker som kallar sig liberala och konservativa och försvarar de här skattelivåerna. Och i min bok så är det absolut ingen ursäkt alls att säga att vi vill låta tillbaka skatten 1% den här mandatperioden och nästa mandatperiod vi vill låta tillbaka 1% till.

Då fattar man ingenting av vad man håller på med. Då förstår man ingenting av politikspelet. Man måste blunda då för all politisk historia. Om man tror att det är möjligt, att det kan vara en effektiv strategi. Så att jag skulle säga att nej, det finns inget högerparti i Sverige. Men om man fokuserar på det faktumet så kommer man förmodligen att hamna fel. Då finns risken att man kämpar för att skapa ett högerparti eller för att ett nytt högerparti till makten ska föras om politik.

Men det är en möjlighet. Om man inte är blind för historien så vet man att det partiet kommer att överge den ambitionen. Senast, veckan innan de faktiskt får politisk makt, så kommer de att ha bytt uppfattning och som mest vilja sänka skatten med en procent. Så det vi istället behöver fundera på är hur kan vi forma ett samhällssystem där vi inte behöver ett högerparti för att bevara friheten?

Martin

Mm. Jag kom på ett annat exempel som illustrerar Socialdemokraternas ursprungliga DNA i alla fall. Nu är ju den rörelsen muterad till oigenkänlighet. Men den mest heliga skrift, den sång de sjunger på sina kongresser har ju strofen Både stat och lagar oss förtrycka, vi ju under skatter dignar ner.

Den började man sjunga vid en tid då skattetrycket var 2%, 3%, 4% någonstans. Och nu är vi på 50 procent eller något sånt. Så det har ju varit ett skattesänkareparti i alla fall för sin egen valkrets från början. Och Vänsterpartiet var ju väldigt länge mot moms på mat till exempel.

Så det har ju funnits en tid då vänstern ville ta bort vissa skatter. Det finns ju inte längre. Men för att återkomma till den frågan du formulerade på slutet, vad ska vi göra då för att formulera den här frågan? Ja, för att bygga det här frihetliga samhället. Utifrån givna premisser, att det finns inga högerparti. Okej, det kanske finns en nytt parti då som dyker upp med att vilja föreslå platsskatt. Men på vilken nivå? 75%?

Johnny

75% platsskatt. Ja, det är väl ändå föredra jämfört med det system vi har nu, antar jag. Eventuellt. En platsskatt på 50% skulle förmodligen vara minsta för de människor vars incitament man vill förändra mest i Sverige.

Martin

Det skulle vara en skattesänkning på hela tre procentenheter?

Johnny

Ja, men för en höginkomstdagare så skulle det vara ganska bra. Ja, effektivt. Problemet är att så länge det finns problem med incitamentstrukturer och så länge det finns politiker med den typen av politisk makt som politiker har idag så kommer de oundvikligen att ha incitament att ständigt höja skatterna expanderar statens verksamhetsområde, ger sig själva mer makt så att de kan dela ut mer valfläsk för att få fler röster nästa val och så vidare.

Problemet är själva systemet och att det är möjligt för vissa människor att utöva makt. över andra människor. Och det är inte en fråga om att ha bättre politiker, utan en fråga om att ha politiker överhuvudtaget. Eller för att vara något mer pragmatisk, att förändra politikernas incitamentsstrukturer.

Det är lite som, nu ska jag ut på djupt vatten här, lite som härskaringen i Sagan om ringen. Kruxet är inte att hitta den tillräckligt bästa personen som kan ta på sig ringen och använda den för ett gott syfte eller inte påverkas av den. Målet är att kasta ringen ner i en vulkan så att ingen kan använda den.

Ringen kommer oundvikligen att korrumpera människor. Det var vissa liknande idéer som tolken hade i åtanke när han formulerade den idén. Så att det är det, vi behöver kasta den politiska maktens ring i en vulkan. Och exakt hur det ska gå till, det är en stor fråga. Men jag skulle tänka på det pragmatiskt, om att vi måste rent praktiskt stoppa politiker.

Vi måste ta ifrån dem möjligheterna att beskatta oss och kontrollera oss. Det vill säga att vi måste försvara oss. Försvara oss själva, försvara vår egendom på så effektiva sätt att politikerna inte kan penetrera våra försvarsåtgärder.

Martin

Jag är en enormt dystopisk. Jag tror att det enda man kan göra egentligen är att vänta på att skiten kollapsar under sin egen tyngd. Och Sveriges välfärdsstat kommer förr eller senare att gå i konkurs. Och frågan är då, efter den konkursen är genomförd och inkromet är sålt till högst bjudande.

Vad gör vi då för att staten ska växa igen? Där kommer frågan. Hur tusan slänger vi den där ringen i vulkanen? Jag tror att den kommer att kollapsa och decimeras. Men den kommer att börja växa igen sen. Gott så, om den decimeras så är vi i alla fall en bra bit på vägen.

Johnny

Om den dagen kommer att systemet kollapsar som du säger så tror jag ändå att det är kanske ändå mer lovligt och optimistiskt att tro att man den dagen skulle ta ut en ny frihetlig riktning snarare än som det brukar vara i historien, att man i stället skriker på ännu mer staten vi måste ha en ny stat, en ännu större stat, vi måste beskatta kapitalistsvinen ännu hårdare Jag är ganska orolig för den där.

Men om jag får säga någonting optimistiskt då, ge ett exempel. Jag skulle kunna ge ett arachno-kapitalistiskt exempel på hur man rent fysiskt kan försvara sin egendom. Hur man kan använda bitcoin för att undanhålla pengar. Ta exemplet Lichtenstein och det som försten Hans Adam II har gjort under de senaste årtiondena.

Han har drivit en intensiv personlig kampanj. Han personligen har drivit en kampanj gentemot sitt land och säger att vi måste ha mer frihet, vi måste ha större personlig frihet, vi måste ha större frihet för företag, vi måste ha lägre skatter. Och han har satt hela sitt politiska och dynastiska kapital på spel för att driva igenom den agendan.

Och jag tror att vid tre tillfällen så har han forcerat fram folkomröstningar om att förändra konstitutionen. Och vid det här laget så har Liechtenstein en otroligt bra konstitution som mer eller mindre skriven av Fürsten själv och som han personligen har drivit igenom. Och det har varit kontroversiellt, men han har lyckats med det. Det mest berömda är att han vid ett tillfälle... hotade med att advikera och flytta till Österrike om han inte fick vetorätt mot all lagstiftning.

Men man ska också komma ihåg att han också drev igenom ett krav som folk även i Liechtenstein tyckte var märkligt men som förstås intresserade på, nämligen att varje enskild kommun, vilket i Liechtenstein betyder liten by, varje liten by har rätt att utträda ur staten Liechtenstein, det bildar en egen stat. Allt som krävs är enkel majoritet i en folkomröstning. Och i något fall så handlar det om 1100 personer som behöver ha den folkomröstningen.

Och min poäng är att det här handlar om en politiker, visst är det en statsman vars kaliber vi sällan skadar på den här planeten, men det här är ett exempel på hur en dedikerad person lyckades geva igenom den här agendan. Genom ett politiskt arbete och genom just att Att sätta sitt eget kapital av olika slag på spel och våga vinna.

Lichentang är litet, det beskrivs i ett exempel, men det är inte helt otänkbart. Kanske i Sverige det är svårt att tänka, men i något annat lite större europeiskt land skulle det faktiskt kunna hända att du har en väldigt stark ledare som säger vi måste gå i den här riktningen nu och utmanar i sitt eget land och vinner. Vi ska hoppas lite på... Prins Carl Philip eller någon sån där, skulle kunna kliva fram.

Martin

Ja, det kan jag alltid hoppas. Och Lichtenstein var ju ett land för några decennier sedan som var väldigt fattigt. Det var ett land med stora ekonomiska problem. Så det är ju verkligen en turnaround hela landet. Så nu är det en lysande stjärna. Hans Adam har ju... Det är fråga till kloka människor om råd, och däribland Hans Hermann Hoppe. Så att ja, läs lite hopp än, det brukar vi säga till alla våra lyssnare.

Johnny

Och om du är politiker, läs Hans Adom IIs bok The State in the Third Millennium, där han själv lägger fram sin teori om hur staten börjar fungera och där sista kapitlet är hans egen ideala konstitution, så som han egentligen vill att Liechtensteins konstitution skulle bli. Det är väldigt, väldigt bra manual för den politiker som till äventyr vill försöka göra någonting bra. Boken hade för övrigt en oerhört kompetent redaktör när den skrevs och gavs ut. –Vem var det? –Ni kan gissa vem.

Martin

–Hans Harman, hoppas jag. –Det stämmer.