Martin

James Kalb Katolska kyrkan bör återknyta till naturrättstraditionen, erkänna de sekulära politiska institutionerna som korrupta, sluta verka som en NGO i mängden och istället fokusera på andlighet. Det här är en ganska lång och intressant artikel om katolska kyrkan och katolicismens sociala doktrin.

Den katolska kyrkan har ju naturligtvis en lång historia av att vara en politisk spelare. Förr i tiden så fanns det en hel del katolska monarkier, inte bara själva påvedömmet som fungerade som ett sånt monarkiskt. delvis teokratiskt sett, utan det fanns en hel värld av riktiga katolska länder där just katolsk teologi sågs som vägledande för hur staten skulle styras.

Men som det påpekas i den här artikeln så handlar det i hög utsträckning om en sorts frestelse som kyrkan har lockats in i. Att ha åsikter om dit och datt och utveckla nya doktriner för hur samhället ska fungera och så vidare. Och helt uppenbart till att börja med är ju att de här doktrinerna är ingenting som har funnits i kyrkan från början.

Det är ingenting ursprungligt med dem. Jag säger inte att det inte finns någon social doktrin som är ursprunglig. Men, som det påpekas här, så har mängden frågor som kyrkan uttalar sig om, har expanderat. gradvis, precis i takt med att staten har expanderat och utvidgat sin intressesfär. Så att när staten flyttar fram sina positioner och säger att nu ska vi styra oss del av det här också, då kommer även kyrkan lite hastades efter och sen så kommer en påvliggande cyklika eller något sånt där vara om några nya grejer som staten håller på med.

Det har ju gått ganska långt nu och nu pågår en debatt. flera debatter inom katolicismen om den nuvarande påvän och hans väldigt progressiva idéer. Men det finns också något annat i den katolska traditionen som står i bjärt kontrast till det här. Därför att i hög utsträckning så kommer sådana idéer som vi håller högt här inom Bubbla-projektet, som de libertarianska principerna, de har i hög utsträckning sitt ursprung i faktiskt kristen-katolsk teologi.

till och med i hög utsträckning. Det finns ett antal olika traditioner kan man säga som löper samman i den moderna libertarianismen. En sån sak är till exempel österrikisk ekonomisk teori. Vi brukar framförallt lyfta fram Ludwig von Mises, Marie Rothbard och Hans Hermann Hoppe som var 1900-talets stora företrädare för den här skolan av ekonomiskt tänkande.