Martin

Föräldrar på förskola i Kalifornien rasar efter att lärare understött och uppmuntrat könsbyte utan att meddela vårdnadshavare. Flicka blir på samma skola uppkallad till rektorn för att ha felkönat klasskamrat. Felkönad är ett fantastiskt nyord som numera är bara en bubblarubrik.

Men när bubbla startade för några år sedan så var det ingen som hade hört det ordet någonsin. Felsköna. Det är bara en liten reflektion. Sådär inledningsvis. Så... Det här handlar om förskola. Där en lärare har väglätt, säger man eleverna, barnen på förskolan, har väglätts genom en sorts könsbytesprocess för ett av barnen.

Inga av föräldrarna var involverade, utan dagiset bestämde sig för att vi skulle sätta igång en grej kring det här. Barnen har blivit rädda och kommit hem och sagt att det gråter inte att berätta för sina föräldrar att en liten flicka är rädd för att bli en pojke. Och föräldrarna är väldigt upplöade såklart, och det är inte det enda som har hänt på den här förskolan.

Jag måste säga att jag får en liten tankeställare när jag ser sådana här rapporteringar. Det var någonting som jag pratade med Sofia om häromkväll när vi satt och pratade. Jag konstaterar att jag kanske är för lättsinnig ibland när jag tänker på de här ultraprogressiva kulturella uttrycken och deras makt över institutioner och sånt där. I mitt liv, i mitt liv personligen, så är det här så.

Det är saker som inte finns överhuvudtaget. Jag umgås aldrig med människor som har såna åsikter. Jag skulle aldrig göra något som gör att jag har något med såna människor att göra. Jag måste kommunicera mer, komma överens mer. Jag vet inte vad kassören på 7-11 har för politiska uppfattningar. Men om det någonsin spelar någon roll så skyjer jag såna här människor med pesten.

Jag är säker på att hela mitt liv, så länge jag har samma värderingar som jag har idag, så kommer det funka alldeles utmärkt för mig. Så jag berörs inte av de här sakerna överhuvudtaget. När jag och Sofia bildar familj och skaffar barn så kommer våra barn aldrig gå på dagis med genusidéer. Men jag är ganska privilegierad. Jag har jobbat hårt i mer än ett årtionde för att ordna mitt liv på ett sånt sätt.

Att jag ska kunna exkludera alla såna här saker som jag inte sympatiserar med. De flesta människor kan inte göra det. Den här typen av berättelser... Vad som hände på den här förskolan i USA. Det är ett exempel på att det inte bara är trams. Jag tänker att deras idéer är så otroligt dumma. De kan ju sitta på universiteten i sin skyddade verkstad och hålla på med det här tramset. Politiker kan babbla om de här sakerna, tidningen kan skrivas.

Men det spelar ingen roll i den riktiga världen. I den riktiga världen, till exempel i näringslivet, där kommer rimligen kompetenta företagare. De kommer ju bara aldrig anställa någon som har en utbildning i genusvetenskap och något annat sånt. Skit som gör att man vet att det är en dålig människa i princip om de kommer med den typen av CV. Så att det i praktiken är en dålig svar. Det kommer inte ha så mycket inflytande.

De är på dagisen och försöker pusha barn att börja tänka på att byta kön. Ja, men hör du lilla Kalle, ska inte du bli lilla Lisa istället? Och nu tycker jag att det är oansvarigt att sätta sina barn på dagis. Jag är ledsen om jag trampar någon på tårna här som är själv en person som inte har barn.

Här sitter jag och har åsikter om vad föräldrar ska göra med sin avkomma. Jag tycker inte att det är ett ansvarsfullt beteende att sätta sina barn på dagis. Men samtidigt känner jag att jag kanske är för lättsinnig när jag bara avfärdar de här människorna som att det spelar ingen roll. Vi kan bara strunta i dem. De är sådana idioter att de ändå aldrig kommer att kunna få något inflytande. Jag blir lite skrajd när jag läser de här artiklarna.

Boris

Jag tror inte du behöver bli skrajd va? Och framförallt är detta i grund och botten inget nytt fenomen. Inte alls. Alltså den grundliga mekanismen beskrev du i, när du pratade nyss kring Senefans artikel, alltså att, och resonerade kring det här med materiella incitament och den ekonomiska grundvalen av... Man måste ta ansvar för sina egna beslut och sitt levande.

Om du har en stratsapparat som i många årtionden har sagt att Vi tar ansvar för att du till exempel inte behöver hålla ihop din familj eller att du skaffar barn själv osv. Staten kommer alltid att ta hand om dig och staten vet bäst. Då skapar du en människotyp som inte tror sig veta sig det eget bästa. Och experterna finns ju med oss från vaggan till graven.

De har ju funnits där som sagt i årtionden. Och när statens inställning skiftar till frågan, till exempel, det är ganska normalt att du först river ner kärnfamiljernas fundament. Vad ska du göra det på sen? Sen ger du det på könstillhörigheten. Så det här har alltid funnits där och nu tar det sig nya uttryck bara. Man river ner nästa steg efter kärnfamiljen, det är könstillhörigheten.

Sen är det här med inflytande, alltså det är frågan om vad man menar med inflytande. De kommer alltid ha ett starkt inflytande och bestämma hur våra simhallar byggs till exempel, så länge vi har en stor och stark stat. Och sen det problematiska är ju att de faktiskt tränger sig in i Det privata näringslivet också. För det är samma mekanismer där.

Därför att om du bor i ett svårkapitalistiskt land då måste ju företagen anpassa sig till rådgivande ideologi. Hittills har det varit frågan om könskoteringar, olika former av anpassningar till ditter och datter och så vidare. Mångfald. Och du måste fylla i saket lässebegående företagare och berätta om hur många tjänster du har. Lönska svartmuskiga män som jag anställt och många kvinnor sitter i styrelsen.

Och nästa steg, det kommer som ett brev på posten. Det spelar ingen roll det här som du sa om någon födelsedagsliga tycker att jag vill inte anställa någon som man som går klädd i kvinnorskäder. Till slut så måste de det för att passa in helt enkelt även som företagare. Men det viktiga är att det spelar ingen roll. Så här kommer det att vara så länge vi har den stora starkstaten. Det är bara att individen utgår från detta. Du kommer alltid hitta dagens barnflicka eller barnpojke som tar hand om ert barn på ett vettigt sätt. Var inte orolig.

Martin

Ja, intressant. Och ändå en ganska hoppfull ton.

Boris

Jag tror det alltid. Inget är värre än det har varit. Det är bara att det tar sig nya uttryck.