Gustav N

Mat- och marknadsforskaren Brian Wansinks livsverk ifrågasatt. Kollegor hittar hundratals avvikelser i forskningsrapporter. Nya verktyg för att undersöka rapporterade siffrors kongruens ligger bakom. Ja, Brian Wonsink är en mycket välkänd forskare på ätbeteende och marknadsföring. Han ligger bakom massor av begrepp som har tagit sig in i populärkulturen.

Till exempel den här modellen att man äter mindre mat ifall den serveras på en tallrik som har mindre diameter. I höstas skrev Brian Wonsink ett blogginlägg. Han har en blogg som handlar om det akademiska livet och det här inlägget beskrev... hur han arbetade tillsammans med en besökande student för att få fram publiceringsbara resultat ur ett datasätt. Men det han beskrev var mycket snarare likt något som kallas för p-hackning det vill säga att man fortsätter att analysera data ända tills man hittar någonting som är ett statistiskt signifikant fynd och sen låtsas man att det var det man letade efter från början.

Så den här bloggposten väckte viss förfäran bland kolleger som kommenterade och frågade sig om det verkligen är så här det går till. eller är det verkligen så här det borde gå till? Olyckligtvis för OneSink så råkade det sammanfalla med att några personer Jordan Anaya och Tim van der See ville testa ett verktyg för att se om rapporterade siffror hänger ihop.

Det är alltså ett verktyg som automatiskt undersöker ifall summerade siffror stämmer med den population som de kan antas komma ifrån. Om man till exempel har tio observationer och rapporterat medelvärde då kan medelvärdet bara antas komma ifrån. att ta vissa värden på en kontinuerlig skala. Det är inte möjligt att ett medelvärde från 10 personer till exempel blir 1,1111111.

Och då gick de igenom de här fyra artiklarna som Brian Wonsink skrev att han hade fått fram med den här p-hackningslika metoden och hittade ett antal avvikelser. Det var bara att ta på en prisberget. Sen har man fortsatt att granska hans produktion och hittat fler och fler och fler konstiga siffror. inte kan stämma med andra egenskaper hos världen. Till exempel en studie av veteraner från andra världskriget där det visade sig att många av dem som hade varit inblandade i strid, enligt artikeln, var kvinnor eller orimligt gamla eller orimligt unga. Det finns också höggradig överlappning mellan vissa artiklar. Alltså det som ibland av somliga kallats för självplagering, vad det nu betyder.

Martin

Självplagering?

Gustav N

Självplagering, ja.

Martin

Är det ett manlöp? Man lånar någonting från någonting som man själv har skrivit tidigare, den publicerar, heter det.

Gustav N

Exakt. Det är verkligen möjligt att diskutera om det är någonting som är orädligt eller om det är olämpligt överhuvudtaget. Det handlar inte om att skäla någon annans idéer. Däremot kan det möjligen handla om att ge intryck av att man har en större akademisk produktion än vad som i själva verket är fallet. Det det här visar är nya verktyg för efterpublicationsgranskning.

Det är en del forskning som man kan frånvärdera. När man ibland förut har kunnat hoppas att ingen ska titta så noga så verkar det nu som att man mer och mer får anpassa sig till en verklighet där ens resultat kan komma att granskas. Även om man inte har publicerat rådata.

Martin

Vi pratade lite tidigare om de här forskningsfuskincidenterna. Det upphör aldrig att fascinera mig hur stora och grova fel som förekommer långt upp i hierarkierna, firade forskare. Jag antar att det är i forskningsvärlden, som det är i alla andra sfärer, att vissa personer som anses vara framstående är huvudsakligen begåvade som marknadsförare och populariserare.

av sina idéer snarare än att de är de allra mest briljanta producenterna av vad det nu är som producerar. Så att om den här Brian Van Zink är på tv och skriver mycket bra böcker som finns på Pocket Shop och sånt där så blir det en effekt i sig. Men att han ändå är så nästan helt aningslös.

Att han skriver ett blogginlägg där han tipsar om att så här brukar jag göra med mina studenter för att skaka fram lite mer resultat ur gammalt datandelag. Det är ändå fascinerande att... att firade forskare har sådana stora brister i sin meteorologiska förståelse.

Gustav N

Absolut. Och du sätter fingret på någonting här. Jag tror att Wonsink hör just till den kategorin personer som är väldigt bra på att marknadsföra sig själva som tänkare. Och det är inte utan att man får intrycket att han har använt sin vetenskapliga produktion mer som ett slags sätt att skapa argument, alltså att bygga upp en argumentation.

till stöd för olika påståenden som är roliga, som är fyndiga, som kan tänkas få medialt genomslag. Och som kan tänkas stödja en beteendevetenskaplig interventionslinje också. Brian Wonsink är faktiskt i rätt hög grad socialingenjör. Han har fått ansvaret i USA för att utveckla ett program för att barn ska äta nyttigare mat i skolmatsalarna grundat på den forskning som han då har bedömt. Vad har det bedrivit om beteendeffekter av olika små förändringar i hur mat serveras och presenteras?

Martin

Jag blir lite bekymrad. Det finns ju några av hans knep här som då sägs vara underbyggda av hans forskning som folk använder. Det finns ju några av dem som jag använder också. Då undrar jag om jag genast måste sluta till exempel lägga mina egna snacks, min comfort food, på ställen där de är svåra att komma åt så att jag äter mindre av dem. Det kanske bara är bluff, det kanske är kontraproduktivt rentav?

Gustav N

Ja, det är just ett exempel på en sådan sak som Wonsink har rekommenderat baserat på sin egen forskning. Men som alltid så tänker jag att om man upptäcker att någonting fungerar i sitt eget liv så är det ju det som är den viktigaste datapunkten.

Martin

Man kan också tycka att man behöver inte direkt vara Einstein eller ägna ett årtionde av forskning för att komma till en sån slutsats.

Gustav N

Ja, men det är inte alla slutsatser som ser sig förnuftiga som också är det.