Martin

Ålands 16 kommuner blir 5 i vad som av partiledare Jörgen Pettersson C beskrivs som första tvångslagstiftningen i självstyrelsens historia. Det är kommunreform på gång på Åland. Det är en lite komplicerad historia, men Åland består idag av ganska många kommuner.

Jag vet faktiskt inte exakt hur många det är, men det ska nu bli... Fem kommuner. På sikt vill de att det ska bli tre kommuner. De vill att det ska vara norra Åland, södra Åland och Skärgården. Enkelt uttryckt. Men som ett steg på vägen så ska de ha fem kommuner. Till exempel då så är det en kommun som ska heta nordvästra Åland. som ska bestå av de tidigare kommunerna Äckerö, Finström, Hammarland, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö.

En kommun ska hetas Sydöstra Åland och den ska formas från Jomala, Lämland, Lumparland, Bussö och Ängö. Bara en reflektion i förbifarten är hur vackra de här gamla kommunnamnen är. Exakt. Saltvik och Hammarland. Lumpaland, Ängö. Nej, men nu ska de heta Sydöstra Åland. Tycker landskapsregeringen.

Det är väldigt sorgligt va? Och Centerpartiet. Jörgen Pettersson som lever för Centerpartiet. Han är mest uppgörad av alla. Eventuellt så har det att göra med, jag är inte helt säker på det här, men eventuellt så har det att göra med att han uppfattar det här som någon typ av gerrymandering. Du säger att man omformar kommungränserna för att det är något så djupt politiskt syfte.

För att de här kommunerna är kommuner där Centerpartiet är starka. Åländsk politik är lite lätt ogenomtränglig för oss utomstående. Men ni många ålänningar som lyssnar på Radio Bubblen får gärna mejla oss och förklara. Radio1Bubb.la så kan vi återkomma till det här. Mer generellt. så kan man ju konstatera att kommunsammanslagningar är ett elände.

Det är en av den moderna tidens tydliga exempel på den här centraliseringsiven som sondrar fram i Sverige. Om vi tittar lite på den historien som är mer bekant än Åland, skam till säga endast. Så var det på 1860-talet som man reformerade det gamla sockenväsendet som man hade tidigare.

Så då delade man upp från 1840-talet och framåt så började man dela upp det så att socken som tidigare var både en kyrklig och en världslig. Myndighet eller entitet. Då började man dela upp det i församlingar som blev den kyrkliga entiteten och kommuner som skapades då och blev som sagt mer administrativa enheterna.

Så då hade man landskommuner, stadskommuner, köpingskommuner. Så fortfarande en ganska annorlunda system vi har idag. Och man hade mer än 2000 kommuner, runt så länge 2500 kommuner fanns i Sverige. På 1940-talet, ungefär 100 år senare, så gjorde man en våg av kommunsammanslagningar. Så gick man från mer än 2 000 kommuner till ungefär 1 000 kommuner.

Så att kommunerna blev i snitt mer än dubbelt så stora. Sen på 60- och 70-talet så fortsatte man med det här och då gick man från 1 000 kommuner till mindre än 300 kommuner. Det var något i stil 270-någonting. Sedan dess har man istället sett kommundelningar. Så nu har antalet kommuner i Sverige tickat upp igen och har landat på dagens 290 kommuner.

Det är väldigt stor skillnad i Sverige. Förut hade vi 2 500 socknar som var naturliga enheter som hade funnits inte sedan den förra sockenreformen 40 år tidigare då regeringen bestämt att socken ska vara CSO utan de här indelningarna hade funnits i 1000 år. Sedan revs de upp och förändrades årtionde för årtionde.

Det är enormt skadligt. De svenska kommunerna är väldigt onaturliga entiteter på många sätt. Det är svårt att identifiera sig med. Men samtidigt, det är många effektiva i det att det är inte så många svenskar idag som ens vet vilken socken de är födda i. Vilken härad deras socken tillhör. Så man har ju helt utrederat.

gränserna, de gamla gemenskapen och ersätt dem med de här stora byråkratiska enheterna. Och det är värt att påpeka att en typisk svensk kommun som har tiotusentals invånare är, även om vi kan tänka på det med moderna mått mätt som en ganska liten identitet, så är till exempel 10 000 människor en alldeles, alldeles för stor grupp för att ha en naturlig gemenskap och samordna gemensamma projekt.

Medan en socken med ett antal byar, det är en ganska rimlig nivå att fundera på hur man vill ha det gemensamma projekt, infrastruktur, olika typer av tjänster som man kan vilja samordna för stordriftsfördelar. Så det är väldigt, väldigt dåligt. När man går i den här riktningen. Och för Åland så gäller det precis som i Sverige.

Att man borde gå mot fler kommuner istället. Man borde byta upp de här. Nu vet jag tyvärr inte vad... vad de här kommunerna skulle kunna heta om man delade upp dem. Men alla faller i Brändö och Kumlinge, som nu ska bara kallas för Norra Skärgården. Det består ju liksom av dussintals eller hundratals öar. Låt varenda ö vara en egen socken med obegränsat självstyre, i den utsträckning som befolkningen själva vill.

Boris

Men just det med namn är en del av det. Det är sorgligt inte bara för att det är vackra namn som läst upp och som man kan läsa. Det är ju också en fråga om att då kapar man liksom banden mellan personen och bygden och traditionerna i historien som jag var inne på förut. Och ingen känner sig liksom befryndad med geografisk beteckning sydvästern och löstra och så vidare.

Och då kapar man just banden mellan, alltså man förstör delaktigheten i de egna angelägenheterna och flyttar besluten bortåt. Och det är ju extra eländigt att Åländska politiker gör det här på egen hand. Kanske på grund av gerrymandering som du sa. För att Åland har ju ett ganska omfattande självstyre, eller de inre angelägenheterna och just den här typen av inre gränsdragningar och annat. Och de borde istället göra allt för att bevara det de har istället för att skapa nya, större kommuner.

Martin

Jag blev fascinerad när jag reste i Italien av hur kommunerna funkar där. Comune heter det på italienska och de har väldigt, väldigt många kommuner. I södra Italien så är det ganska stora kommuner, det är nästan lite svensk stuk på det. Men i norra Italien så finns det helt vansinnigt många kommuner. Om man åker upp i Alperna, i Piemonte till exempel, så finns det... Det är bara som ett strössel, ett lapptäcke, plått där.

av små kommuner. Och det där funkar väldigt bra. Ibland så försöker man i Italien göra om det. Man försöker göra sådana här kommunsområdslagningar. Men italienarna, det är lite annan krut i dem än svenskarna. De vägrar. De säger, vi har haft vår kommun i tusen år. Ingen jävla byråkrat från Rom eller Milano för den delen ska komma och säga åt oss hur vi ska dra våra gränser. Så jag tillbringade lite tid i en dal norr om Torino.

under ett par resor. Och där var bara en liten liten dalgång, där bor bara några tusen personer, är uppdelad i liksom 10-20 olika kommuner. Och de har liksom sin kommunfullmäktige med val och borgmästare och kommunerna har ett visst inflytande i spelar roll vem som sitter där. Och där upptäckte jag att folk som har flyttat dit till det området för att för att leva på ett annat sätt, för att skapa egna samhällen i samhället.

Det var därför jag var där, för att studera de här enklaverna som hade bildats. De hade också engagerat sig politiskt. Och det var inte meningslöst för dem att gå in i politiken, därför att i många fall så var det de här inflyttade, udda personerna med väldigt konstiga idéer och sina projekt och enklaver. De var borgmästare. i de här byarna i vissa fall. Så att där kunde faktiskt, alltså den politiska strukturen var så decentraliserad att den faktiskt kunde användas för olika typer av radikala och framåtsyftande och positiva experiment.

Så att till och med jag blev lite entusiastisk över idén om att man kan gå in i politiken och använda olika delar av staten för saker och ting. Men det där är liksom en helt annan värld. än vad vi har i Sverige naturligtvis.

Boris

Ja, när det blir så finförgrenat och ligger så nära människorna då är det inte så mycket en fråga om att gå in i politiken. Det är mer en fråga om att diskutera med grannarna om huruvida man får ta upp grundvatten så man kan bygga en egen 3000 kvadratmeter stor sjö. Det är inte politik, det är liksom arbete mera. Och det är man samråder med sin omgivning om helt enkelt. Det är en sympatisk verksamhet.

Martin

Den minsta kommunen i Italien har 33 invånare. Pedicina, norra Omilano.

Boris

Ja, den är släckt med våra andra. Hur många kommuner har ni på Malta?

Martin

Det är något speciellt, för det är otroligt tättbefolkat. Men det finns ett, pinsamt att jag inte vet hur många, men det finns 20-30 städer som man kan säga är liknande kommuner. Varje stad i sin tur är uppdelade i församlingar. Och kyrkan här är jätteviktig. Så jag tror att den mer relevanta frågan är hur många församlingar finns det på Malta.

Och jag har ingen aning. Men man kan säga så här, det finns väldigt, väldigt många. Per ytenhet och per capita, jag vet inte, det är så tättbefolkat. Men det kryllar, det kryllar av små städer. Och det som man i Sverige skulle tänka på som en stadsdel, till exempel Södermalm eller Kungsholmen, det är på Malta två olika städer med helt olika administration, delvis olika lagstiftning och regler, helt olika kultur. Malteserna, om Stockholm var en maltesisk stad, Så skulle ingen säga att de var stockholmare. De skulle bara säga att de kommer från Södermalm. Nej, men den där typen kommer från Kungsholmen. Han kommer från en helt annan stad.

Boris

Det vet man när en kungsholmsborna är.

Martin

Ja, de har det inte ens. Alltså, vi bor ju här i Slema som är en del av, som man kan säga, kanske som Östermalm eller sånt där i... i Stockholm, men det finns inget ord för hela staden. Det är en svensk skulle tänka på som hela staden. Mattias har av tagit inget sätt att prata om det. Du kan bara prata om de enskilda städerna om om Valletta och Slema och Santa Julian och Gucira och så vidare.

Och för svensk är obegripligt. För det är bara stadsdelar du kan inte se skillnaden när du går från ett område till ett annat. Men för Mattias är det här dödet som för Malta är ett bra exempel på att man har bevarat de här traditionella uppdelningar och varje sådana område har sina egna festivaler och traditioner och fotbollslag och man jämför sig och tävlar med de andra områdena. På så sätt bevarar man den här identiteten, man tävlar om vem har bäst festivaler och så vidare. Här finns det också bevarat, det är gamla stället att tänka.