Martin

Rich Noise Obama har haft den mest positivt vinklade mediebevakningen av samtliga presidenter. Säg farväl till ett decennium av medias dräglande över honom. Den här artikeln är en väldigt kul sammanställning av, inte alls såklart, men en liten representativ bråkdel av vad amerikanska medier har sagt om Obama från 2004.

När Obama dök upp på den politiska scenen. Det var i sommaren 2004 som Obama höll sitt berömda tal för det demokratiska partiets kongress. Om jag minns sammanhanget rätt. Jag minns själv att jag såg och hörde det här talet, eftersom jag var politiskt intresserad. Det här var lite grann en nyhet då under några dagar. Att det fanns det här unga, mörkhyade stjärnskottet som hörde ett väldigt inspirerande tal.

Bara som en parentes så är det på många sätt ett bra tal. Om man går tillbaks och lyssnar på den. Han pratar till exempel om den amerikanska konstitutionen och den försvarar friheter. Och den är helt annorlunda än vad vi fick höra senare. Och sen är det klart att det är mycket prat om hans speciella bakgrund och hans blandade rastlöshet och allt det där.

Så det blir väldigt populärt. Och ändå sedan dess så är det en särskild typ av glorifiering och panegerik. som har följt den här mannen, vart den än har gått och vad han än har gjort. Och i den här artikeln så får vi en mängd exempel som är... Man kan tycka att de har en sorts humoristisk kvalitet. Vanligst är den så kan det snabbt kännas väldigt tragiskt när man tänker på att han blev faktiskt president.

Och har varit president i åtta år nu och ställt till med enormt mycket problem. Om inte annat så tycker jag att det är viktigt att uppmärksamma att det är en del som har varit i den här artikeln. Med tanke på att de människorna som har sagt alla de här sakerna Det är i stort sett hela toppkarityret av amerikanska så kallade reportrar. De kommer fortsätta, även efter Obama-eran, så kommer de fortsätta sitta i tv och ha sina ankaroller och betraktas som någorlunda neutrala, objektiva journalister.

Därför är det bra att ha kvar en sån här artikel eller två. för att se hur totalt de följde för Obamas karisma och hur de har fjäskat för honom och hyllat honom och varit, som många av dem erkänner här, bara helt enkelt oförmögna att förhålla sig neutrala. Det är en sak som flera återkommer till, att när man är i närheten av Obama så är det bara omöjligt att inte bli hänfödd av hans enorma talang, hans otroliga bedrifter.