Martin

Vi har inte pratat så mycket om medienyheter i årskrönikan. Nej. Men det var ett debackel på SVT som roade oss att följa och som var ganska komplicerat. Och jag tycker vi kan prata lite om det som en symbol för det som har hänt i en del av mediesverige. Vi hade en rubrik på Bubbla som hette så här...

SVTs fackklubb föreslår demokratiutbildning som lösning på senaste veckans debattdebatt anses nödvändigt i ljuset av att den antidemokratiska sidan mobiliserar.

Först ville de vara med på bokmässan i Göteborg och fick beskedet att de inte fick komma för de hade fel värdegrund. Sen fick de beskedet att de fick komma och sen i slutändan så tror jag att de fick beskedet att de inte fick komma trots allt. Det här ledde till en debatt som SVT plockade upp och bjöd in i att debattera i ett debattprogram i SVT.

Det i sin tur ledde till stor upprördhet över att man hade släppt fram de här nationalisterna och invandringskritikerna. Bland annat så reagerade Jan Hellin, relativt nyutnämnd programdirektör på SVT, genom att dels... gå loss på ett internt möte och sedan efter det skriva en debattartikel i alla kvällstidningarna.

Eller vad det var, det var en DN-debatt, jag minns inte. En blaska i alla fall. Och det här ledde sedan till att SVT var tvungna att ha en till tv-debatt om debatten. Om debatten. Så då möttes Jan Helin och Jan Josefsson. i en debatt i SVT-studion för att reda ut vad som egentligen hade hänt. Och programledaren som modererade den diskussionen var tvungen att korrigera Jan Helin och säga att det du säger nu är helt annorlunda än det du sa på vårt interna möte för några dörr sedan.

Och han fick slingra sig otroligt mycket. Det var en väldigt pinsam situation. Men på något sätt så illustrerar händelsen särskilt mycket för mig hur otroligt inkrökt och navelskådande och meningslös som SVT och svenska media blev ut.

Boris

Ja, men samtidigt är det ju också synd att det här slutade. Tycker du de kunde haft sina interna träter? Det är nästan synd att folk påpekar att det var lite kocka av personalmöten offentligt i direktsändning. Det kunde de gott ta fort att med, det har varit ännu mer avslöjande för den interna kulturen och visat hur stadsteve och även förstås stadsradio har blivit propagandainstrument.

Men med själva grunden för det här som en medianhet, det här med att det är en sån här nya tiders deltagande på bokmässan. Det är ju väldigt fascinerande. Vi har ju ett grundproblem i behandlingen av det som betraktas som invandringskritiskt och höger. Någon slags extrem höger.

Begreppet är konstigt. Tidningar som den och även partier som Sverigedemokraterna. När jag hade deltagandet av den invandringskritiska tidningen på Bokmässan så blev det också ett medialt liv om om Kringjan Myrdal som skrev på skrev en debattartikel i den tidningen som också uttalas i att han hade läst den och han tyckte inte att den var speciellt problematisk.

Ofta hittade man bättre fakta om nyheter där än man hittade i dagens nyheter. Då blev det ett jävla liv. Då var det många som sa att det spelar ingen roll vad som står där för vi vet att de är nazister. Det är samma sak man säger om Sverigedemokraterna, vi vet att de egentligen är nazister. Textning.nu Och det är det här att man diskuterar inte längre vad folk säger, utan man diskuterar vad man själv anser att de är. Vilket omöjliggör ett offentligt samtal.

Martin

Ja, välformulerat. Och dessutom med nästa steg så slutar man diskutera vad de är och börjar diskutera enbart hur har vi själva förhållit oss till det här? Och vad har vi själva sagt till varandra om hur vi förhåller oss till det här? Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerhetssäkerheten. Det är ju fantastiskt på ett sätt att cirklarna slutar så mycket att SVT till slut inte är intresserade av någonting annat än SVT. Och som mitt mejanbelangare som aldrig någonsin kollat på SVT så får de gärna ägna all sin sändningstid och sända sina egna personalmöten.

Boris

Absolut, jag skulle jättegärna se sådana här. Och det är intressant med den här formen av självransaka som du pekar på på slutet, att vad är vårt ansvar för att de växer? Det är så väldigt typiskt för Maoismens små sektmöten på 70-talet, där man ägnar sig åt självkritik. Jag tror inte det är ett sammanträffande, därför att den traditionen, det här sättet att förhålla sig till världen, politik och sig själv, Den har ju fysiska bärare i statsmedia.

Folk som är forstådd i hur de ska tänka och vara på den tiden. Men det är det ansaka med aldrig på de här personalmötena. Vad gjorde du på 70-talet? Har du tagit avstånd från det egentligen? Och jag vet nog att du var för det stora språnget där 100 miljoner drog av sig. Så att det är inga dubbla standards i det svenska offentliga samtalet. Det är inga standards överhuvudtaget.

Martin

Det är alltså inga konstigheter alls utan bara helt vanlig maoism? Ja. Precis som varje dag i tv-huset sedan 1968?

Boris

Jajamän.