Gustav N

Forskningspropositionen innebär sänkte anslag och mindre frihet, tvärt emot hur regeringens saluförden. Skriver forskarna Virginia Langum och Staffan i Lindberg. Det här är en debattartikel i Göteborgs Posten. Regeringens forskningsproposition kom ju härom veckan och från regeringens sida så har man då framförallt pekat på att man satsar på förstärkta basanslag, det vill säga pengar som inte är riktade på särskilda politiska sätt.

Som till exempel då riktade satsningar är mot sådant som klimat, migrationens utmaningar, genusforskning och annat som har betraktats som politiskt prioriterat på senare tid. De här forskarna skriver att forskningspropositionen i självverket innebär Sänkta anslag och mindre frihet. Och centralt i det är att man föreslår ett nytt kriterium för hur lärosätena ska utvärderas när man bestämmer hur mycket pengar de ska få.

Nämligen samverkan. Men det är ingen som vet vad samverkan betyder. Man frågar sig om det betyder att lärosäten som till exempel har mycket tillämpad forskning sådant som är omsättbart i, låt oss säga, medicinska behandlingar Ska det premieras? Eller är det så att högskolor som har tätare kontakter med näringslivet ska premieras? Eller är det så att man bakvägen vill hitta en mekanism för att skicka mer pengar till högskolor i glesbygden? Glesbygd och glesbygd, men låt oss säga högskolor på mindre orter. Det här är ju inte konkretiserat och det är väldigt svårt att veta vad det kommer att innebära.

Kalle

Ja, det är fullt möjligt att säga en sak och mena motsatsen.

Gustav N

Fullt möjligt! är det. Det vore inte första gången. Inte alls.

Kalle

Hur ser du på forskningsfinansiering? Ganska mycket görs via det offentliga men vi har ju samtidigt en ganska stor privatfinansierad sektor till exempel Hjärt- och lungfonden och liknande som...

Gustav N

Precis. Det är många som tror att svensk forskning är huvudsakligen eller nästan helt skattefinansierad. Men vi har alltså en väldigt hög andel som är finansierad med privata donationsmedel. Dels från insamlingstiftelser, precis sådana som du nämner. Hjärt-lungfonden, som en gång i tiden var en jättelik nationell satsning mot tuberkulos.

Cancerfonden, barncancerfonden, cancerallergifonden med flera. Och också donationer från hälso- och sjukdomen. filantroper som till exempel Knute och Alice Wallenbergs stiftelser som har haft väldigt stor betydelse för uppbyggnad av svensk forskningsinfrastruktur. Sen har vi också haft väldigt mycket näringslivsforskning i Sverige som tyvärr har minskat i takt med att både teknikföretag och läkemedelsföretag har avvecklat forskning i Sverige.

Kalle

De har lite siffror i propositionen här som var ganska intressanta för mig. Företagssektorn lägger dubbelt så mycket på forskning som hela resten av svensk forskning tillsammans. Vilket jag inte riktigt trodde i ett land som Sverige.

Gustav N

Jag hade inte sett det. Det var mer än vad jag hade förutsett mig också med tanke på att andelen har minskat. Men det är förstås så att om man ska driva universitet så måste man också ha forskning. Om man försöker driva universitet utan forskning, då blir det någon slags yrkeshögskola istället. Den som är huvudman för universitet måste kunna se till att forskningen finansieras. Sen kan man fråga sig förstås vad det finns för motiv för att staten ska driva universitet.

Tittar vi på de länder som har de bästa universiteten, ja då hamnar naturligtvis USA väldigt högt upp på listan. Och de bästa universiteten i USA, det är inte sådana som drivs av regeringen. utan det är ju sådana ställen som kanske Harvard, Stanford och andra mycket nantkunniga institutioner som i och för sig tar in externa forskningsmedel från statlig finansiering men som huvudsakligen är inte så mycket avgörande.

Alltså som är organisatoriskt fristående och som är ekonomiskt välmående. Det hänger naturligtvis också ihop med att man har en lite annan filantropisk alumnkultur i USA och tar emot större donationer. Men vi är på väg däråt i Sverige också, tror jag. Det blir allt fler stora donationer till lärosätena.

Kalle

Är det så? Intressant.

Gustav N

Ja. Vi har till exempel Erling Persson-salen på Karolinska institutet i den nya aulan för 400 miljoner kronor. Som tack för sina bidrag till den medicinska forskningen blev Stefan Persson hedersdoktor i medicin. Och det är alltså ägarfamiljen i hennes och Maurits som vi nu talar om. Bara som ett exempel. Däremot hörde jag rörelsen vid förra forskningspropositionen. Då var det mycket tal om att lärosätena skulle öka sin autonomi genom att det... att bryta sig loss från staten och driva sig i stiftelseform eller liknande. Den rörelsen har helt stannat av av någon anledning.

Kalle

Det var tråkigt.

Gustav N

Jag är inte helt säker på vad det beror på men det har säkert någonting att göra med möjligheterna att agera fristående som inte skulle vara lika bra. Annars tycker jag mest att den här förtidsproportionen präglas av status quo. Det är en del riktade satsningar men det är inga stora nya satsningar utan man vill på sin höjd räkna upp anslagen i ungefär samma takt som den allmänna kostnadsutvecklingen. Hmm, jäsp.

Jag är också lite orolig i likhet med... Lange och Lindberg för den här ökade politiska styrningen. Jäveln bor i detaljerna och vi kommer få se vad det egentligen är som ligger i detta med samverkan.