Martin

Kaos i Indien efter hastigt beslut att förbjuda valörerna 500 och 1000 rupier. Banker och bankomater saknar kontanter. Sedlarna utgör 85% av kontanter i cirkulation. Den här kan vi sätta i relation till en annan nyhet i sammanhangetag. Guldpriset rusar i Indien efter beslut att förbjuda sedlar och valörer på 500 och 1000 rupier.

priset så mycket som 80% högre än världsmarknadspriset. En nyhet som vi kan läsa på BBC. För några veckor sedan gick den indiska regeringen ut och förbjöd sedlar med valörerna 500 och 1000 rupier. Det här var oerhört vanliga sedlar och det här gör man i ett slags försök att komma åt ärliga inkomster, det man kallar för svarta inkomster, som stor antikorruptionsansträngning.

Problemet är att tidsfristen att växla in de här sedlarna är oerhört kort och man har inte hunnit rulla ut de här nya sedlarna till bankkontoren. Så det är långa ringlande köer utanför indiska banker. Där man inte ens är säker på om man får några nya sedlar när man kommer fram.

Det är tumult i de här köerna om man kallar till in polis. Så det har blivit en riktigt stor race för att hinna bli av med de här snart värdelösa sedlarna innan tidsfristen är över.

Johnny

Jag blev faktiskt riktigt pafft när jag läste om det här. Jag har sålt och läst några länkar här innan sändningen. Jag har sett det här i förbifarten att det har hänt någonting med pengarna i Indien. Men det är ganska otroligt. 500 och 1000 rupier, det är de största sedlarna som finns i Indien. Bara det är lite lustigt med tanke på att 1000 rupier är väl 250 spänn eller något sånt där. Så de har inte så stora valörer i Indien. Men det är nästan alla pengar, nästan alla kontanter som finns i cirkulation.

blev förklarade olagliga omedelbart. För som jag förstår det så blev de olagliga med omedelbar verkan. De enda som får ta emot dem är sjukhus, bensinstationer, apotek och tågstationer. Så det var en mycket, mycket större ingrepp än vad jag trodde först när jag såg det. Och sen när jag läste mer om vad Indien håller på med nu, att landet står still för att folk står i kö för att växla in sina pengar. De får bara växla in jättesmå summor också. Pytte lite pengar per dag och bara dubbel så mycket per vecka.

Martin

Ja, exakt. Det är 4 000 rupier per dag och det är om jag räknat rätt ungefär 500 kronor. Så det är en väldigt liten siffra. Det är precis som du säger. Landet är helt förlamat. Det är ett väldigt fattigt land men samtidigt har det en starkt växande medelklass. Samtidigt är handelssystemet väldigt baserat på kontanter fortfarande.

Så det är inte ovanligt att man har relativt stora summor i kontanter. Det här slår vilt och brett mot alla. De som klarar sig kanske absolut bäst är de som inte har kontanter, de som har på banken, eller fattiga människor som inte har några pengar alls. De blir inte så himla berörda.

Johnny

Jag såg någonstans att 98 procent av Indiens befolkning inte har något sparande. De är väldigt fattiga. De har tydligen blivit väldigt entusiastiska över det här. Det är som ett populistiskt utbildning de tycker är bra. Då klämmer man åt de andra 2 procenten, de rika jävlarna som har pengar. Men också alla småföretagare, affärsidgar, alla som hanterar kontanter.

i samband med affärsverksamheter. Ja. Men i praktiken så är det här, om jag förstår rätt då, du får kanske hjälp med att förklargöra, men som jag förstår det så är det här ett sätt att försöka tvinga fram en sån registrering av alla pengar. Mm. Det finns en massa pengar, staten vet inte vem som har dem. Och man har någon sorts svepskäl om att det handlar om terrorbekämpning. Precis allting ska motiveras nu med terrorbekämpning.

Det trycks falska pengar i Pakistan som smugglas in till Indien och används för att finansiera terrorism. Men det i själva verket handlar om att komma åt den svarta ekonomiska sektorn som är en fjärdedel av Indiens ekonomi, uppskattat. Den andra grejen som jag tyckte var intressant var att premiärministern själv sa att det hade varit att föredra att gå från dörr till dörr och gå igenom folks hus och se vilka pengar de har hemma. Men det skulle ta för lång tid, så därför gör man på det här sättet istället.

Martin

Det är fruktansvärt att han har inga moraliska betänkligheter överhuvudtaget. Det var den enda anledningen, att det var praktiskt omöjligt att genomföra, annars hade han gjort det.

Johnny

Det visar ju livsfarligt att förlita sig på stater och tillhandahålla viktiga tjänster som pengar.

Martin

Precis. Pengar är den absolut viktigaste varan vi har i ekonomin. Och det är en vara precis som vilken annan, men det är ju ett statligt monopol på det. Och det är därför vi också ser att människor i Indien rusar till guldaffärer och växlar in sina statliga papperspengar till riktiga pengar, det vill säga guld.

gu.se Och det man ska komma ihåg är att i Indien så är det väldigt, väldigt vanligt att man har sitt sparande i fysisk guld. Däremot i form av smycken. Man går runt med sina pengar runt halsen eller man använder det mycket inför giftermål. Indien är en av världens största guldimportörer. Jag tror att de kommer på andra plats efter Kina.

De var länge världens största guldimportör men Kina har gått om. Det intressanta här är också att guldpriset hos indiska handlare ligger alltså 80% över Kina. Världsmarknadspriset, det man brukar kalla för spotpriset. Och det här illustrerar skillnaden mellan pappersguldpriset som man brukar kalla det för och det fysiska guldpriset.

Det fysiska guldpriset är väldigt lokalt. är mycket känsligare på tillgång och efterfrågan. Till exempel så under finanskrisen 2008 då var det ganska svårt att få tag i guldmynt och guldtackor i Stockholm. Finns det inget att få tag i då är det svårt att veta vad priset är. Men i Indien har man väldigt många guldhandlare och där var det så att det fanns några dagars tidsfönster att spendera de här 1 500 rupi-sedlarna.

Och då sprang folk hem. Jag gick med guldhandlarna och köpte guld så mycket de orkade. Då passar det såklart guldhandlare på att höja priset, vilket är fullt normalt i en fungerande marknad. Det man kan säga så här är att när man säger pappersguldpriset då menar man det man kallar för spotpriset. Det är ett världsmarknadspris som bestäms på terminshandelsbörser.

Då finns det en i London och en i New York. New York kallas för Comex och det är den man brukar citera. På de här börserna så handlas det mycket mer guld än vad som faktiskt ligger i lager. Man handlar med hävstång, det vill säga att man stoppar in lite pengar och får exponering mot en mycket större underliggande guldmängd.

När en bank skapar pengar i tomma intätt när de ställer ut ett lån, det man kallar för fractional reserve banking, så fungerar de här guldpappersbörserna på samma sätt, att det är en slags fractional gold banking kan man säga. Det här illustrerar vad som händer när det blir allvar, när det handlar om fysisk guld på en lokal marknad. Då sticker det iväg och guldpriset blir helt annat än det här världsmarknadspappersguldpriset så att säga.

Det är ganska tydligt att när pengar blir dåliga, sämre och sämre över tid, eller som i det här fallet värdelösa över en natt, då ökar priset på riktiga varor och tjänster, eller omvänt, papperspengarna blir värdelösa. Det här är också något som sällan pratas om när man analyserar guld, att man bara pratar om de här pappersbörserna, men i själva verket så är det fysiska guldet något helt annat.

Johnny

Det ska bli spännande att följa vad som händer nu i Indien. För som jag förstod det så har nu folk på sig, medlemmet kom den 8 november, och det var därför vi inte talas om det i väst. För att de släppte på den amerikanska presidentvalsdagen, så höll Modi sitt tal. Och det är tredje kraft omedelbart. Och de har på sig till den 30 november, som jag har förstått det. Men jag föreställer mig också att i slutet av den perioden så kommer många sitta med svarte petter.

För det är nästan fysiskt omöjligt för all de här pengarna att växlas in. Jag såg en uppgift här om att man kan nu sälja sina rupissedel om man har 1000 rupissedel. Så kan man inte sälja den för 1000 rupiss på gatan utan den kostar 700 rupiss nu. Vilket gör att handlare till exempel de kräver betalt i de tillåtna sedlarna, de mindre vill lörna.

Och sen så går de och köper tusen rupers sedlar för 700 rupers styck. Och så gör de 43% vinst på det. Men det innebär ju att väldigt många människor kommer förlora pengar. Samtidigt som i andra änden av de här transaktionerna så kommer det finnas enormt mycket pengar i de indiska bankerna. De växlar in så mycket de bara kan, men sen finns det begränsningar på hur mycket man får ta ut.

Precis. Det måste vara ett enormt ekonomiskt kaos i Indien. Det ska bli kul, eller inte kul, men intressant att se analyserna i efterhand av hur mycket pengar det indiska samhället förlorade. Ja,

Martin

verkligen. En annan grej som... Som jag också har hört är att bankomaterna är inte anpassade efter de nya sedlarna heller. Så det går inte att ta ut nya sedlar ur bankomaterna som vanligt. Så det är en oerhört dåligt koordinerad händelse. Eller också är det precis det de var ute efter. Just för att skapa kaos under en kortare period. För att slå ut de här så kallade svarta inkomsterna.

Jag tycker att hela den här storyn illustrerar hur försiktig man ska vara och hur skeptisk man ska vara inför vad centralbankerna hittar på med våra surt förvärvade medel.