Transkribering
Haitier ber om bidrag till inhemska organisationer istället för till amerikanska Röda Korset
Martin
Haitier ber om bidrag till inhemska organisationer istället för till amerikanska Röda Korset. Efter rapport där löfte om 700 permanenta hem visade det sig resultera endast 6 byggda, trots att en halv miljard US-dollar hade samlats in. Haiti har återigen drabbats av en svårartad storm.
Den här gången är det orkanen Matthew som ställer till väldigt mycket. Haiti har redan haft stora problem efter den stora jordbävningen 2010. Det var en jättestor naturkatastrof. Det här landet lever fortfarande med sviterna efter jordbävningen 2010.
Det är fortfarande tiotusentals människor som är hemlösa efter den incidenten. Och nu har de åkt på en jordbävning. En orkan. Det är uppemot 900 döda, sägs det. 350 000 personer har behov av någon typ av nödhjälp. Väldigt många har blivit hemlösa. Man har en choleraepidemi som har brutit ut.
Därför att man inte har rent vatten att dricka. Så återigen vädjar Haiti om hjälp. från västerna världen efter en katastrof. Men man går också ut med en uppmaning att ge inte pengar till amerikanska röda korset. Ge pengar till inhemska organisationer och även lite andra. Idéer om vad man ska ge respektive inte ge. Men amerikanska röda korset döms ut fullständigt här.
Boris
Man kan ju döma ut alla NGO faktiskt. Självklart kan man faktiskt se i rapporteringen, i all den här katastrofrapporteringen så talar man bara om hur många som är hemlösa, dödade och sjukdomar. Förlåt mig uttrycket bara, men det innebär att man förstår ju inte problemets räckvidd och djup här.
Det är för att tittar man på rapporteringen så har man inte sett så mycket av det, det har inte sett alls i svenska media. Så är ju det stora problemet, säger de som är på plats och själva drabbade, att stormen har varit så jävlig så att den har tagit koll på mängder av deras husdjur, alltså jätter, får, grisar. Och det är ju deras bank att du har en jätte eller en tåg.
Det är bekosta begravningar, bröllops, att barnet får gå i skola, men jätteviktiga. Och även gröden, alltså den jätteviktiga manioken och jamsen, alltså stolvmålsård som har rivit upp. De här som har ganska kraftiga rötter också. Människors förmåga att försörja sig har slagits ut. Och då ska man komma ihåg att deras förmåga att försörja sig och till exempel odla ris som man kunde göra förut.
Det slogs ut efter den förra katastrofen 2010. För att då subventionerade amerikanska staten ris från Texas, de hade ett överskott som man skickade som hjälp. Och det blir helt enkelt inte lönsamt för dem att odla sin egen ris. Hur absurt det än låter. Och socker också, öste man över dem.
Socker till Haiti, det är rent sjukt. Så att, det finns en speciell gren inom sociologi, numera katastrofsociologi. Och den har avsatt en del av handlingar som jag just talade om. Väldigt färska som talar om efterskalskatastrofer. Och då menar man alltså att det är när NGO kommer till en plats där det varit en katastrof.
Då deras åtgärder bidrar bara till att göra katastrofen värre. Så att ju mer Västerlandet håller sig borta, hur absurt det än låter, ju mer västerländska hjälporganisationer håller sig borta, desto bättre tror jag faktiskt att det är för... och det gäller inte bara amerikanska röda korset.
Martin
Just IT är väl ett ovanligt, sorgligt exempel på det här, eftersom de har tagit emot så mycket förmentihjälp. Jag tycker det är intressant att samma person som uppmanar att inte ge pengar till amerikansk röda korset också säger att man ska inte skicka varor som kan införskaffas lokalt. Och pekar ut det som ett stort problem. Men... Jag undrar hur mycket är det egentligen som inte kan skaffas lokalt på Haiti? Vad finns det för saker som man faktiskt kan skaffa där? Pengar till exempel?
Boris
Pengar kan man ju definitivt skicka. Men då finns det ju bara, förstår du, hjälpkonton direkt till bönderna. Bönderna har ju en organisation på Haiti som är ganska heltäckande av det här. Och deras ledarskap har pekat på att... Det finns ju centrala haitiska hjälporganisationer men de når inte ut på landsbygden. De har inget grenverk ut dit. Men det verkar bondorganisationen ha så att...
Martin
Snorkar man upp hur man skickar pengar till dem så tror jag nog att hjälpen blir lite bättre.
Men det här har enligt uppgift kostat nästan en halv miljard dollar. Det kanske inte bara var för de här husen, men jag tror att man har så mycket pengar att man får så väldigt lite gjort. Det sägs i den här artikeln att efter jordbävningen 2010 så fick Haiti sammanlagt från massor av olika länder 9 miljarder pund.
Alltså runda slängar, hundra miljarder kronor som på olika sätt skulle användas då och då. hjälp av att bygga upp landet igen efter jordbävningen. Men fortfarande så är det alltså 55 000 haitier som bor i tält eller i tillfälliga skydd. För att man inte har ett exempelhus att bo i.
Boris
Men det här är också som haitierna själva kritiserar, de här hjälporganisationerna, för att de är bara intresserade av foto-ops, att det ska synas att just deras organisation gör någonting. Det är för att de är beroende av statlig fundering och statlig hjälp. Att kunna visa människor som skänker pengar att vi gör någonting.
Och ska du nå ut med ett budskap att vi gör någonting, då måste du hålla dig i huvudstaden. För där sitter alla journalister och fotografer och häckar. Ger du dig ut i utkanten av Haiti så blir det inga fototillfällen. För det finns inga jävla fotograf där som tar bilder på dig när du är uppe för ett hus. Så att ur det amerikanska röda korsets synpunkt så är det säkert mer lukrativt att uppföra sex hus i utkanten av huvudstaden än att ge sig ut på landsbygden och uppföra 500 hus. Det ger mer klirr i kassan.