[Speaker 1]

Du har skrivit om just de här frågorna med män och kvinnor på arbetsmarknaden. Har du fått någon respons, något intresse från mer feministiskt håll eller vänsterhåll på de här idéerna?

[Speaker 2]

Jag har skrivit två böcker i Sverige, åtta nio rapporter i Sverige om den här frågan. Allt det här fick bra genomslag, medialt, debattartiklar. De borgerliga partierna, jag tror nog, jag har varit bjuden många gånger i riksdagen att prata om den här frågan. Jag skulle tro att jag har pratat med ungdomsförbundet Mufosont kanske 50 gånger om just den här frågan. Och internationellt har den här senaste boken blivit väldigt stor i många länder.

Feministerna har visat, några av dem har visat intresse och sagt att det här var relevant. Jag tror att de i princip, vad jag minns, har aldrig svarat på mig. De har aldrig skrivit en replik. De har aldrig kommenterat mina böcker. Och jag såg att det var någon svensk universitet jag googlade igår, Luleå eller vad det var, hade ju min nordic gender equality paradox på sin rekommenderade läslista på feministisk förskollitteratur.

Men vänsterfeministerna, de kan inte gilla mig. Men de svarar aldrig. Och jag tycker det är fascinerande. Jag misstänker att det beror på att sättet jag resonerar och argumenterar på är ju inte att ge mig in i postmoralgenusteori. Utan genom att titta på, okej? Var finns det många kvinnor som är företagare? Var finns det många kvinnor som är chefer? Vad säger forskningen om de här frågorna? Och det här är liksom ett område som feminist som de här marxistiska feministerna.

De är helt ointresserade av de här frågorna. De kan inte statistik, så de går inte in där. Tills vi svinnar säger en sak. Det finns ju seriös forskning om kvinnors karriär i Sverige, Danmark, Norge och så vidare. Och den seriösa forskningen. Där står det svart på vitt att liberaliseringar, konkurrens i välfärden och så vidare gynnar kvinnors karriärer.

Så de seriösa feministerna som jag tycker det, det är de här forskarna som tittar på verkligheten. Och de håller väl med vad jag skriver och citerar i dem. Men de här genusmänniskorna, jag tror de lever på ett annat planet. Det är liksom som två radiostationer som inte är på samma våglängd.