Martin

Hemmafruar nöjdare med sina liv än någon annan yrkesgrupp enligt brittisk studie med 3000 deltagare. Det är intressant att de ens har gjort en sån här studie och att de i sin enkät har tagit med homemaker som kategori, som ett yrkesval. Det är inte alltid som det ens räknas i den här typen av statistiker och undersökningar.

Men man har gjort det och man har kommit fram till att stay-at-home-mothers är Den lyckligaste yrkesgruppen och det är då 87,2% säger att de är lyckliga. Det här kan man jämföra med till exempel poliser och säkerhetsvakter där endast 59,4% säger att de är nöjda med jobbet.

Det är nästan lägst tiffar av alla. Folk som jobbar med marknadsföring, reklam och PR, de är allra ojämlika. 53,8 av dem är nöjda med sina jobb.

Boris

–Jag gissar att de människorna skulle vara olyckliga, varav en i ordet.

Martin

–Man skulle till och med vara olycklig om de var hemma och tog hand om sina hem och sina barn. –Ja. –Men 87,2 av de som är hemma, de är nöjda. Så det är det bästa karriärval som folk kan göra. Om de i alla fall vill vara lyckliga, om de vill må bra.

Boris

–Den här undersökningen tycker jag är bra. Det är extremt intressant. Men problemet är att den är ju inte användbar. För att, alltså vi vet ju inte någonting om inkomst, socialgrupp, bakgrund och sådana saker. Och jag kan tänka mig följande. Även i praktiken anser jag att hemmavarandet är en fullt rimligt yrkesval.

Man tar hand om hushållet, det heter ju hushållsarbete. Och det finns jättemycket rationellt att göra i hemmet för att ge familjen lugn, trygghet och bra mat till mycket låg kostnad. Det är ekonomiskt intelligent faktiskt att vara hemma och ta hand om sådana saker istället för att på matsidan köpa hel och halv fabrikat.

Problemet är ju, så gör man det som ett medvetet val tycker är jättebra. Jag misstänker dock, utan någon som helst belägg för detta, att det här är en stor anhopning bidragsmänniskor. Alltså de sitter där i... Sådana här gata som har varit en tv-serie om film om människor som i tredje generationen lever på bidrag, sitter hemma i soffan, äter rostat bröd, dricker lanketté hela dagarna och tittar på tv.

Och de tar inte hand om någon jävla hem, de tar inte hand om sig själva, de tar inte hand om bidragschecken från staten, från arbetande skattebetalare. Och det är liksom...

Martin

Till det står inte ens säkert Boris att de har barn. Nej, exakt. Det kanske låter som ett skämt men vid det här laget så borde ni veta att det går inte att skilja på skämt och verklighet. Det är väl för all del en perfekt policy för vår tid som passar perfekt in i vårt sätt att tänka.

Varför ska man hålla på med det sista barnanskaffandet för att få vara föräldraledig? Är det inte bättre om bara alla är föräldralediga utan att skaffa barn? så får vi alla fördelarna med att ha barn, det vill säga att man inte behöver jobba. Men slipper alla nackdelarna, som att man måste ha koll på PK-manualen hela tiden för att veta vilka ord man ska lära om.

Boris

Vi hade ju förslaget på Svenskbotten för några veckor sedan i en debattartikel. Det var en kvinna som gick ut och var så oerhört upprörd över att hon hade arbetskamrater som kunde vara lediga ett år eller mer. och gå omkring och mysa och fundera på livet. Men hon var tvungen att jobba, så hon tyckte att hon skulle ha samma rättighet. Alltså det är... Folk är sjuka i huvudet helt enkelt numera.

Martin

Men jag har en lite mer optimistisk läsning än du av den här artikeln. Bra! Jag tror att det här i hög utsträckning handlar om om riktiga homemakers. Och det vanligaste fallet då det är när man har En person i familjen som arbetar utanför hemmet och drar in pengar, de pengar som man behöver. Och en person som arbetar inom hemmet. Jag vill bereda mig bland annat till statistik från The Office for National Statistics som handlar om att stay-at-home mothers själva tror att deras liv är mer värdefulla och mer meningsfulla och värda att leva än deras motparter som arbetar istället för att vara hemma.

Och det är också i sig en intressant finding som det är kul att de skriver om på Daily Mail. Annars har man historiskt framställt det här som ett gissel. Att kvinnor ofta nästan tvingas vara hemma. De hålls borta från att få arbeta och istället så forceras de av, om det inte lagras, samhällsstrukturer och patriarkala normer och sånt där.

Att liksom förslösa sina liv. på att bara ta hand om barn och sådana meningslösa saker. Så den här statistiken motsäger i alla fall den bilden och konstaterar det som man annars kanske kan tycka är inte så enormt överraskande och revolutionerande. Att det faktiskt är ett på ett väldigt attraktivt sätt att leva som många människor vill ha än idag trots att det är oerhört otidsenligt och inte politiskt korrekt.

Boris

Ja och vi ska som jag ofta påpekar i Jan Milars ansvar. Det är obegripligt att till exempel den svenska arbetarrörelsen har gått med på det. De kan ju strejka och bråka om 1 och 1,5 procent hit och dit i löner. Men de har bejakat det faktum att staten snor en svensk arbetare eller tjänsteman på 50 procent av hans lön sen.

sen 50-talet ungefär. På 50-talet var det fullt möjligt för en familj med hemmafru i arbetarklassen att upprätthålla en normal levnadsstandard. Man kunde till och med skaffa bil alls om man sparade. Det var fullt möjligt. Och man hade råd att ha alla tekniska hushållsbestyr som fanns och så vidare.

Det var det normala hushållet. Idag är det komplett omöjligt, rent ekonomiskt, upplever väldigt många människor, att överleva med och hålla sig på den teknologiska och levnadsstandard som anses normal med en lön. Hela den här levnadsstandardsänkningen har genomförts under bejakande och höjtande om kvinnlig frigörelse.

När istället jag sa att människor faktiskt har fått det sämre och mindre frihet och mindre möjlighet att ordna sina liv på ett traditionellt sätt. Det är komplett obegripligt.

Martin

Ja, jag har reflekterat igen när jag har lärt mig om hur min egna förfäder levde. Min farfar till exempel, han var fabriksarbetare. Hans fru och min farmor var hemmafru, alltid, år ut och år in. Det är svårt att tänka sig idag att någon som står vid löpande bandet och tillverkar badrumsskåp hela dagarna har råd att ha hemmafru, ganska många barn och såna här saker.

Men det är inte bara det, utan de som hade de saker som normala människor idag... Inte i närheten av, till exempel ordna mycket av sin egen mat. All potatis som någonsin åt kunde de ordna själv på en sån här liten täppa utanför deras lilla hus, deras lilla villa som de för övrigt byggde själva. Och min farmor sydde alla kläder, alla kläder som hon själv, hennes man, hennes barn, hennes mans bröder och så vidare.

Partikamraterna i deras fall. Hon hade sydde alla kläderna. Och jag vet inte ens om det är så. Det går att få ekonomi i att sya sina egna kläder. Men de kunde göra sånt. Och de gjorde faktiskt sånt. Nu är folk fullt ut handfallna. Kan inte få tag på potatis om konststängning.

Boris

Och vi börjar med att prata om Eskilstuna och den heliga Eskild. Just den där sägen att de byggde sina egna hem. Alltså vi ska inte glömma bort att Eskilstuna är ett utmärkt exempel. Det är en stad fylld av egna hemsområden. Industriarbetare i denna gamla industristad byggde kvarter efter kvarter av sina egna hus på fritiden.

Villor som står där än idag och är attraktiva. Så löste man bostadsbristen då. Som sagt va, det hände mycket på 40- och 50-talet med svenska arbetarrörelser och svenskt samhälle som var ett helvete.

Martin

Jag håller tummarna för att vi ska få mer information om den här typen och att pendeln kanske kan svänga lite i den här riktningen. Det finns väldigt många goda skäl för människor att, framförallt till att börja med att sluta stigmatisera och skambelägga det här livsvalet som är den mest naturliga sak i världen och en fantastiskt bra sak för väldigt många familjer.

Men istället till någonting som kvinnor skambeläggs för att de gör, då kommer deras... Medsystrar ofta rynkar på näsan, skakar på huvudet och säger Herregud vad osjälvständig hon är. Som accepterar att bli omhändertagen och säkert väldigt kontrollerad av sin man och hon bara går där hemma och vad gör hon hela dagarna och slösar bort sitt liv.

Det finns enormt mycket kulturradikal propaganda. mot det traditionella och naturliga sättet att leva. Därför blir jag ändå självglad när jag ser en sån här artikel och hoppas att det kommer mer information och att mer unga människor vågar göra det här valet. Att man inte inbilar sig, att man måste leva på ett sånt här hypermodernistiskt atomistiskt sätt.

Man kan ha en familj, man kan bilda familj och även om skatten är höga, det är svårt att klara sig på en intäkt så kan man få det att funka, inte minst genom familjeföretagande. Exakt. Och man kan ha ett typ av projekt där hela familjen kan vara med. Man behöver inte ha traditionella anställningar. Har man till exempel en internetbaserad business som både mamma och pappa och barnen också kanske kan jobba i, så har man en väldigt, väldigt bra möjlighet att kanske bo lite mer på landet, jobba lite mindre, ägna mycket mer tid åt sin familj. Jaja, och... Jag håller tummarna för att den här typen av nyheter får folk upptäcka där.

Boris

Det kan vara ett tydligt frihetsprojekt att etablera en familj på det sättet. Men du sa en frase där som jag så vanlig, det slog mig hur debil den är. Liksom, hur får de dagarna att gå? Vad gör de hela dagarna? Och det där visar ju hur, när du beskrev dina äldre släktingar där, det fanns ju massor av saker att göra. Odla, fixa sina egna kläder, hjälpa till.

Det är en grupp av barn med läxor och studier och så vidare. När man säger på det sättet så visar det, individen säger det får de dagarna att gå, det visar att den individen har lämnat ifrån sig precis allt ansvar för det egna livet till staten och andra. Och därför vet de inte vad de ska göra av sin tid. De har inga kunskaper och färdigheter och ingen förmåga att ta hand om sig själva.