Transkribering
Ted Kaczynski obotligt sjuk i cancer och räknar med att ha maximalt två år kvar att leva
Martin
Ted Kaczynski meddelar i brevkorrespondens att han är obotligt sjuk i cancer, räknar med att ha maximal två år kvar att leva. Noterar att det finns mycket arbete kvar att göra och yngre förmågor får nu ta vid. Hänvisar till boken Anti-Tech Revolution för vägledning i hur fortsatt organisering kan ske. Theodor Kaczynski, onkel Ted, är en fascinerande man.
Han är mest känd givetvis för att han genomförde en bombkampanj. under 17 års tid fram till från slutet av 70-talet till mitten av 90-talet. Han blev känd som Una-bombaren. Han är mer känd som Una-bombaren än Ted Kaczynski. Kaczynski var från början en briljant ung matematiker som disputerade i matematik, jag tror han var vid MIT.
Men han trivdes inte i det moderna samhället. Han hade många filosofiska tankar om tillvaron som fikonomat. avbryta sin akademska karriär och istället drog han sig tillbaks till naturen. Han bosatte sig i en liten stuga i skogen i Montana och levde ensam av egen maskin i naturen med väldigt lite kontakt med omvärlden.
Enligt vad han säger själv så trivdes han rätt bra där bara på sin egen, i sin lilla koja i skogen. Men sen så kom civilisationen ikapp honom. Det kom skogsbolag och började skövla skogen. alldeles i närheten av där han bodde. Och då insåg han att inte ens om man flyttar ut i skogen och bara rör om sig själv, inte ens då får man vara i fred för den här monströsa civilisationsmaskinen.
Så då bestämde han sig för att sätta igång en revolution för att försöka krossa civilisationen. Hans metod blev då att skicka bomber till särskilt symboliska noder i det teknologiskt-industriella komplexet som han hatade. Och till exempel då skickade han bomber till professorer i datavetenskap på amerikanska universitet för att protestera mot datorteknikens intrång i folks fria liv.
Han skickade bomber till flygplatser och flygplan för att protestera mot flyginfrastruktur som är symbol för teknik och globalisering och så vidare. Och det därför nådde det ut UNA-bombarna. UNA står för Universities and Airlines. Han fick det namnet då för att... Han verkade fokusera på dem som måltog. Jag vet inte hur många bomber det var sammantaget, men han dödade en handfull personer, skadade några dussen personer, och det var en välkänd sak, det här givetvikt, 80-90-talet.
Och det slutade med att han upphörde med sin bombningskampanj i utbyte mot att en text publicerades i ett antal stora amerikanska tidningar. Det är ganska speciellt, Intressant typ av krav. Det kanske är många som ställer det kravet, men det är i alla fall extremt ovanligt att sådana krav hörsammas. Mig vetligen så har det aldrig hänt i något annat fall. Men i det här fallet var det så att jag tror att tre av de största tidningarna i USA publicerade en och samma dag hans manifest som heter Industrisamhället och dess framtid, Industrial Society and its Future.
Det är en absolut fascinerande text där Ted Kaczynski analyserar den moderna civilisationen. och förklarar varför den är så dysfunktionell. Jag läste hans text för ungefär 20 år sedan och blev både fascinerad och illaberörd. Jag tog mig inte igenom hela texten på första genomläsningen.
Jag fick komma tillbaks och processa den över loppet av några år faktiskt för att det var så svårsmälta idéer som verkligen utmanade en del idéer som hade varit centrala för mig. Men sen dess så har han alltid varit med mig Och jag har aldrig lyckats komma runt hans centrala idéer. Jag har inte exakt samma position som han har. Men i grunden så tror jag att alla problem som han presenterar är riktiga.
Och mycket allvarliga problem. Och jag håller med honom också om att de är i stort sett helt olösliga. Men mindre än som extremt radikala åtgärder. Sen är jag inte helt... Jag har inte exakt samma ståndpunkt som han. Vi drar inte samma slutsats om den här revolutionen och så vidare, men han är verkligen revolutionär. Hans senaste stora bok heter The Anti-Tech Revolution, som nämndes i rubriken här.
Det är en sorts manual för hur man genomför en revolution i hans hand, eller mer generellt, den kan nog användas av många revolutionära grupper. Och han är fortfarande så passionerad att intressera det här projektet. Upprätthåller flitig korrespondans, försöker uppmuntra folk att fortsätta kämpa. Och även i det här brevet då, där han berättar att han har cancer, så är det sån här riktigt bistra förmaningar om att säga men vad har du gjort? vad har du gjort på senaste för att organisera folk?
har du startat en kampcell? har du gjort ditten och datten liksom? har du lärt dig att göra bomben? nej så skriver han inte han kräver liksom att folk ska verkställa hans revolutionära projekt ja, i slutändan då jag drar som sagt lite annorlunda slutsatser än Kacinski men han har faktiskt varit en av de allra viktigaste tänkarna för mig Det är något som jag själv har blivit förvånad över när jag reflekterat över i efterhand, men jag har insett det att han är en av dem som har format mitt tänkande mest.
Som provocerat mig och tvingat mig att tänka djupare. Och jag kan också säga att det var enormt värdefullt för mig att ha läst Ted Kastrinsky när jag gav mig in i IT-branschen ett antal år senare. För det gjorde att jag var på en helt annan nivå av tänkande kring teknik än folk som jag träffade där. Därför att jag inte hade deras naivitet inför tekniken.
Jag vet inte om det fördelade nackdel för mig affärsmässigt, eventuellt en nackdel antar jag. Men jag är säker på att det var bra för mig personligt, det var bra för min själ. Därför att jag så att säga var vaccinerad mot vissa teknikoptimistiska avarter. När jag läste Kaczynski för första gången, och det var i början av nollåndtalet, då var han verkligen obskyr som tänkare.
Jag minns att jag försökte prata med folk om Kaczynski, till exempel libertarianer. Och dom tyckte jag var riktigt skruvad. som läste och försökte ta på allvar vad den här terroristen skrev om. Så jag blev honad faktiskt av Libertarianer, för de ville prata om UNO-bombaren. Men idag ser det annorlunda. Nu är ju Ted Kaczynski mycket mer känd, inte bara som terrorist utan som tänkare. Brett i samhället, till höger och vänster.
Det finns flera filmer och tv-serier, inklusive en påkostat Netflix-serie. Och den framställer inte alls Ted Kaczynski som någon sårt djävul eller som en ond terrorist. Utan tvärtom, han framstår där som en filosof som har så viktiga tankar. Till och med FBI-agenterna som jagar honom. blir djupt influerad av hans idéer. Så att han har till och med en sorts popkulturell hjältestatus numera.
Vilket jag faktiskt absolut inte väntade mig för 20 år sedan. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det men jag tycker det är väldigt intressant. Och givetvis i våra krötter så finns det stort intresse för Ted Kasinskip, vi har långa trådar på BBSen. Vi har även haft ett antal debatter, inklusive en debatt förra året, där jag gick in och lite grann spelade djävulens advokat på en debatt. Vilket i det här fallet inte betyder att Kastinskis advokat, utan jag försökte mer relativisera hans idéer och argumentera mot en allt för fanatisk och bokstavstrogen tolkning av hans teser.
Vilket var en mycket minnesvärt meningsutbildning. Boris, vad är din relation till Ted Kastinski och hur tror du att hans eftermäle blir nu när han som fruktad och hatad terrorist så småningom dör efter att förstahållet blir Netflixhjälten?
Boris
Alltså mitt förhållningssätt är ungefär som ditt. Jag är inte säker på att jag kommer fram till samma slutsatser omkring honom. Men det är en person som man... som han ständigt bär med sig som en pol va? och som han lite kan införliva, jag kan inte införliva honom i mitt tänkande vilket är lite knepigt, därför att jag tar ju honom på allvar, han är ju så oerhört konsekvent alltså och jag kan inte se hur hur det hela ska genomföras.
Men jag delar ju hans totala skräck, eller snarare hat mot det som uppstår i och med och efter den industriella revolutionen. Även om han ibland kan vara en industriromantiker också. Det är liksom de två polerna jag pendlar mellan och försöker hitta någon typ av försoning mellan.
De senaste årens debatt och dissertioner är intressant att se där att... Där har vissa, framförallt miljöaktivister, och vissa riktningar inom ekofascism har sagt att det här går att fixa. Man styr det här starkt, man begränsar teknologin till vissa sektorer, kontrollerar det.
Man kan ha vissa geografiska öar där man lever mer primitivistiskt. Textning.nu Och till alla sådana idéer säger Kaczynski bara nej. Han har ju rätt, det går ju inte att tygla detta. De teknologiska hörnarna kommer ytterligare att expandera och sprida sig. Alltså, det inne i krafter gör detta. Vi har kommit undan det.
Och för honom finns det ju liksom ingen... Det är liksom en sprängskiten mentalitet. Som är fullt logisk och fullt begriplig. Och varje annan position, jag har försökt hitta många av dem. Det här ska liksom gå och jämka ihop på något vänster. De är inte logiskt hållbara. Hans position är det för mig. Men jag vet inte hur jag ska applicera den i praktikpolitik. Där tycker jag att han är oerhört bra på att tala om vad som är fel.
Och han är i samhället oerhört bra på att montera ner andras åsikter. Men jag går ju inte igång på hans egen kampmetod. Det är någonting som fattas med det där. Ungefär så.
Martin
Det är någonting oerhört anslånde. Jag minns att en av de saker som jag fastnade på och fick liksom... tog lite stopp för mig och så fick jag liksom attackera boken igen efteråt. Det var just den här... den du har i åtanke. Han har en en specifik tes som han ställer fram och lägger enormt mycket enfas på. Nämligen att, jag tror den exakta formuleringen är någonting i stil med att de goda sidorna av tekniken kan inte skiljas från de dåliga sidorna av tekniken.
Det är den uppenbara fräslelsen i det här. Vi använder tekniken på bra sätt, men vi tar bort bara de dåliga användningarna av teknik. Men han förklarar oerhört övertygande att det är absolut omöjligt, det är en ren illusion. Det går helt enkelt, det är helt omöjligt att skilja den bra tekniken från den dåliga tekniken. Det var något som var oerhört provocerande för mig när jag läste det första gången. Men jag har insett över åren att jag tror att han har absolut rätt.
Det är en av de här sakerna som gör att det blir så oerhört svårt att... att gå vidare efter den, efter den punkten. Jag tror att för mig, det är en position som jag försökte artikulera i den här debatten på BBSN någon gång förra året var den det var. Jag mötte honom i Minsterborgs, men det var när vi beställde islamisering och massinvandring mot hotet mot tekniken. Och jämförde de här två hotbilderna.
Och då hade vi en sida som sa att skit i massinvandring är skit i islam. Det är tekniken, det här är det stora problemet, det är det vi måste jobba med. Jag tog den andra sidan i diskussionen. Men den tanke som jag försökte formulera då, det är att den här otroligt radikala revolutionära agendan som Ted Kaczynski har, men en sak är att jag tror att sannolikheten att lyckas med en sådan revolution är absolut minimala, de är helt obefintliga, jag tror absolut att det inte går.
Men även om man skulle lyckas så tror jag att i slutändan så är det varken möjligt eller önskvärt att faktiskt lösa problemen, alltså att avveckla hela. teknosystemet avverkligar hela civilisationen och går tillbaka till ett mycket enklare, icke-tekniskt sätt att leva. Så den tanke som jag framförde då, jag tror jag formulerade det mer elegant i den tråden, men det är något i stil med att snarare så måste vi leva med att vi är en trasig och tragisk civilisation på många sätt, en faustisk civilisation som har sålt vår själ till djävulen i jakten på allvetande och allsmakt.
Den klassiska faustiska manövern som vi pratar om ibland. Och det är det som är saken. Vi kan inte nu vända, vi kan inte stänga Pandoras ask. Vi kan inte göra det som har hänt ogjort. Och jag tror varken, som sagt, det är varken möjligt eller önskvärt att totalt förstöra hela den teknologiska civilisationen. Så vi måste hitta någon annan väg. Men, och det här är någonting som jag känner att jag tar med mig från Kacinskis men jag vet tack vare honom att Den väg som vi till slut väljer, var och när det blir, den innebär att vi alltid kommer att vara trasiga och sjuka och defekta. Det kommer att vara en ständig kamp mot de sociala och psykiska problem som orsakas av våra teknologiska framsteg.
Boris
Ja, det är modet att våga leva med. Det är egentligen två sorters mod man behöver. Modet att våga se det till ögonen och veta att... civilisationen blir aldrig perfekt, man måste bekämpa det onda. Och det andra är liksom modet, tänk att, nämen, alltså för oerhört mycket tänkan idag styr sig av att alla måste leva.
Vi måste bli 12 miljarder så fort som möjligt, det är ett mål i sig alltså. Alla sjukdomar måste botas. Det är också den här civilisatorisk sjukdomen där ihop med det vi pratade om nyss. Just det här med att det sa faustiskt, då påminns jag om egentligen min bärande invändning mot Kassinsk är att han trots sin klokhet om tekniska civilisationen faktiskt inte förstår hur människan har fungerat genom historien.
Det är därför att om vi antar, och det här tycker jag är så knepigt, om vi antar att det faktiskt gick, spräng skiten i luften, tillbaka, Vi kan alla bo i små timrar där William Morris husar och ploja och råker. Problemet som då uppstår, det är ju att en och annan individ kommer att spränga sig loss ur bysamfälligheten och hitta på något tekniskt språng, liksom uppfinna någonting nytt.
Det kommer alltid finnas små fyror som sitter där och man skulle kunna göra så här istället för att öka produktionen. Så jag kan bygga en sådan här apparat. Och ska Kaczynskis teori samhälle fungera, då måste vi slå ihjäl de här små faustindividerna. Alltså, hans samhälle måste hålla statiskt, för det är inte så att problemen uppstår i och med ångmaskiner ungefär.
De finns där hela tiden, när gamla mönster i civilisationen bryts ner, sönder och samman, just därför att faustiska individer vill erövra världen. Eller åtminstone granngården. Och det där biter han inte i riktigt. Ska det funka får man ta av spiklubban och slå ihjäl den som är alltför nyfiken. Och det är också lite olyckligt. Man kan få spiklubban i huvudet själv dessutom.
Det där är ett bärande problem och då är det lättare som du säger att tänka sig att vi sitter fast i det här eländet helt enkelt. Och det kommer att vara en evigt pågående kamp mot olika industriella komplex. Och det man kan göra är att behålla så mycket av sitt förstånd som möjligt genom att i alliast en mån klara sig själv. Någon bättre medicin kommer jag inte på.
Martin
Nej. Får jag läsa vad jag skrev i? i vår gamla debatttråd förra året. Absolut, ja. Jag blev nyfiken och sökte, för den som är nyfiken på tråden heter projektioner, bjälkare i det egna ögat och en mer fokuserad blick framåt, lite rörig rubrik men det är en väldigt bra tråd. Så här skrev jag, jag skrev massor med långa inlägg men det här relevanta stycket om... Jag tror att mänskligheten har ett mer storslaget och komplicerat öde än att för alltid leva på en för teknologisk eller för industriell nivå.
Här tror jag i likhet med Nietzsche och Spengler att det finns ett slags inneboendeutmaning i vår specifika civilisationsfas. Vi är en faustisk civilisation som i vår giriga jakt på kunskap och makt har sålt vår själ till djävulen. Kampen med denna djävul är inte något vi kan undvika utan något vi måste ta oss igenom. för att civilisationsprocessen ska kunna fortskrida.
Kanske går det inte. Kanske krävs det flera försök under tusentals år. Men jag tror att tekniken är någonting som vi måste transcendera och landa i något slags syntes snarare än en antites. Jag är mer benägen att se detta som en av många naturliga utmaningar vi står inför. Ungefär som den generella kampen för de fysiska förutsättningarna för överlevnad. Saker som djungelns lag, valet mellan att döda eller själv bli dödad, De spänningar som ojämlikheter mellan människor orsakar eller civilisationers uppgång och fall.
Livet innebär att möta många brutala realiteter. Många av dem har att göra med vår egen natur och saker vi själva har skapat. Just vår egen sällsamma civilisation har skapat särskilt svåra utmaningar. Men dessa utmaningar är också exalterande och inspirerande. Det var mitt försök att vända Kaczynski till någonting med att jämka mig mer till Det blir en mer upplyftande riktning.
Boris
Martin
Ja, Ted Kaczynski. Det blev nästan som en liten runa över Ted Kaczynski här. För att han säger själv att han ska dö. Det kanske är ett smart B-trick från hans sida. Jag betyder inte att det är sant, men det blir lite en... Vi kommer givetvis att prata om honom igen. Det slog mig... Har vi haft en... Har vi haft någon sån här Radio BBS-avsnitt eller fängelseradioavsnitt om Kaczynski?
Boris
Vi har nämnt honom, men det har faktiskt mest varit i förbyggande.
Martin
Han är verkligen en sån person som är värdet fyr på sig, att bara ta sig igenom manifestet och diskutera det. Kanske hans nya bok, Anti-Tech Revolution, för att han har så mycket idéer som är generellt applicerbara. Den handlar inte om analysen, utan mer om praktiken, hur man ska istera sig under en revolution. Det vore ju spännande. Ja, så var det. Visst beställde jag till oss några ex av Anti-Tech Revolution.
Boris
Martin
Då var det det han hade i bakhuvudet? Ja. Ja, vem vet, det kanske vi kan sätta tänderna i. Det vore väldigt trevligt.