Button-svg Transkribering

Ärkebiskop Desmond Tutu dör vid 90 års ålder

Redan medlem? Logga in

Få tillgång till alla inslag och transkriberingar från radio bubb.la

  • 20 euro/månad, ingen bindningstid
  • Alla 8 982 inslag från arkivet
  • Över 1 000 timmar ljudmaterial
  • Transkriberingar av alla inslag

För att bli prenumerant, gå till den här sidan:

Martin

Erkebiskop Desmond Tutu dör vid 90 års ålder, vann 1984 Nobels fredspris för sin kamp mot apartheid i Sydafrika, fördömde president Jakob Zuma för korruption och erkände 2014 att han inte röstar på ANC av moraliska skäl. Desmond Toto är en av samtidens allra mest upphöjda, allra mest oantastligt goda människor.

Han är en helgon i nivå med Nelson Mandela själv, som vi kanske har återkommit till. Eller kanske Modertresa eller något av det. Han är där uppe i den stratosfäriska nivån av godhet. Han var ju prästbiskop i den anglikanska kyrkan. Han blev den anglikanska erkebiskopen i Sydafrika på mitten av 80-talet.

Ungefär vid den tiden fick han också Nobels fredspris. Jag tror att han fick fredspris innan han blev erkebiskop. Då var han bara biskop. Men det var för att han kämpade mot apartheid. Han hade ännu inte störtat apartheid. Det var lite som Obamas fredspris, lite prematurt. Det var ett pris som handlade mycket om förhoppningen. Det gick ju också på det sättet. Desmond Tuto hade en viktig roll efter Partrade, för han var ordförande för sanningskommittén som utredde Partrade-systemet i åren efteråt.

Han har varit en ikon av godhet, försoning, antirasism och allt annat som är bra. Själv har jag alltid tyckt att Desmond Tuto ser sällsynt obehagligt ut. Om man har minsta lilla öga för fysionomik så ser man enkelt att han är en charlatan och en skurk. Titta bara på hans ansiktsmuskulatur.

Ögonbrynen, kinderna, käkarna. Han är så onaturlig och anspänd att man undrar om han inte snart spricker. Han är en man med så mycket nervotiska muskelspänningar att det skulle vara som julafton. för Wilhelm Reich att få sätta kronor i. Han skulle behöva sitta flera månader i organlådan för att bli någorlunda normal, men det skulle vara hans livsfall om gamle Wilhelm fick sätta tänderna i.

Min magkänsla när jag ser honom är att han måste vara en mycket störd person som jämt och ständigt ljuger för sig själv och alla andra. Är jag ute och cyklar, Boris, eller har min intuition snabbat upp någonting här?