Transkribering
18 projekt beviljas medel från Svenska Filminstitutet
Martin
Koloniala afrofuturistiska kortfilmen Jordbunden som skildrar hur mänskligheten ska räddas genom resa med interplanetär ark, ett av 18 projekt som beviljas medel från Svenska Filminstitutet. Så även Boy from Heaven om fiskarsånen Adam som byter tillvaro vid Nildeltat mot högre studier i Kairo. Jag är Slatan om livet i förortsgettot och Motståndaren som skildrar Svenska Filminstitutet.
Homosexuell iransk brottares förbjudna känslor för lagkamrat. Två andra verk som erhåller finansiering. Det är alltid väldigt festligt när Svenska Filminstitutet berättar vilka verk som de ska sponsra under kommande säsong. Och nu har vi fått den efterlängtade listan. Låt oss gå igenom lite kort. Kort vad som är fokus, vilka prioriteringar man gör, vad man tänker på Filminstitutet.
Vad som är kort, kort då, ska gå igenom och sammanfatta. Vi har den här egyptiska filmen då som handlar om en... Jag har förstått att det handlar om en maktkamp på en koranskola i Cairo. Otroligt aktuellt och intressant tycker säkert alla. 10 000 kronor får en från Filminstitutet. Och sen har vi också en dokumentär om Mikael Skråmos barn. Om hur syndig är Mikael Skråmos IS-terroristens stackars barn och vad som hände med dem efter att deras pappa gick ut i tiden.
1,1 miljon 900.000 kronor. Det är en film om en familj som bor i en by i norra Frankrike som får också knappt 2 miljoner. En film om en jazidisk pojke som blir IS-terrorist får 1,5 miljon. En film som handlar om... handlar om en ung tjej som har ADHD och knaplar ADHD-piller. Men när pillet är slut och hon kan inte få tag på nya och då hamnar hon i en livsfarlig konflikt med en knarklangare.
Och dessutom så har hon en lesbisk kärlekshistoria. Ja, självklart. 8 miljoner kronor får den filmen. Och sen har vi då dokumentären om Zlatan som är... Om jag förstår saken rätt då så är det filmatisering av den här boken Jagar Zlatan som kom ut. Manuset är skrivet av David Lagercrantz som jag tror skrev boken om. Det är helt enkelt en bok som handlar om Zlatan och hans liv. Den får 3 miljoner kronor i produktionsstöd.
Plus 8 miljoner i marknadsstöd. Sammanlagt 11 miljoner. Om jag förstår saken rätt så är det en film som får mest pengar av alla i den här omgången. Jag tycker det är så otroligt märkligt att om det finns någon film av alla de här. Men jag kan ju förstå att vissa av de här filmerna inte är så bra. Inte så kommersiellt gångbara. Men den här Zlatan-filmen, den måste ju kunna finansiera sig själv många gånger om. Den här boken om Zlatan måste ju ha sålt hur mycket som helst.
Zlatan själv är stenrik och den här filmen kan ju inte ses på något annat sätt än att det är en gigantisk PR-kampanj för Zlatans varumärke och alla hans kommersiella intressen. Så det är ju efterhuvudlöst att en så stor del av Filminstitutets budget ska gå till att få in så många kunder. Stenrika miljardär Zlatan och hans reklamkampanj som han givetvis har råd att betala själv eller bara bokintäkterna räcker säkert för att ta de här kostnaderna.
Boris
Ja det är ju en av de få filmerna tror jag som är internationellt gångbar också. Han har ju många vundrar ut i världen Zlatan så den där kan man säga låta gå på export. Det minskar ju ännu mera skälet till att ge den något stöd.
Martin
En film om Kalmarunionen. Det låter ganska intressant med Kalmarunionen. Fokus ligger på drottning Margareta. Jag får gissa att det finns en ganska tung feministisk vinkel där. 2,5 miljoner. En film som beskrivs som ett collage av berättelser utifrån det berg av undervattenskräp som trevs ut i havet då tsunamin drabbade Japan 2011. 2 miljoner kronor. Och sen har vi den iranska brottaren. Den iranska brottaren som blir kär i sin medbrottare. Ännu en homosexuell kärlekshistoria, för dem får man aldrig nog av. 8 miljoner för...
Boris
Det där är säkert, men alltså så fort man... Förra året så var det ju en film om... Homosexuella ballettansörer i Georgien. Så hade ni så fort. Man ska göra film i Sverige om män i den delen av världen. Särskilt om det är homosexuella. Det är liksom grejen.
Martin
Så intressant. Under vad det kan bero på. Vi har också en film som handlar om unga svenska kvinnliga rappare. Äntligen. Eventuellt är etniskt svenska eller kanske rättare sagt genetiskt svenska. De såg någorlunda svenska ut och lät svenska när de rappade. Och givetvis så är det okej att uppmärksamma etniska svenskar om de är etniska.
De är totalt uppgångna i en främmande skräpkultur. Som i det här fallet. fick den filmen, den här kortfilmen. En dokumentär om tonårskillar med svajiga röster. Om kroppsliga förändringar, kärlek och identitetssökande. Han har en pojkar som sjunger i en målbrottskör.
Boris
Martin
Ja, det är en grej som finns där. För om du sjunger i en gosskör som kommer i målbrottet. Så har du en övergångsperiod innan du kan börja sjunga i manskören. Tack! Så då har man ibland speciella verksamheter emellan. Jag tycker inte alltid det är nödvändigt men det är en grej. En film om en man som matar duvor i Paris och han gör en sorts performance av att mata duvorna på ett storslaget sätt.
En film om ömhet, äckel och fanatisk hängivenhet. 405 000 kronor. Och sen kommer vi till den enda filmen på listan som jag möjligen skulle kunna tänka mig att titta på. Den beskrivs så här. Snålarne ska dö och får besök av liemannen döden. Snålarne får uppsko av döden för att göra en sista biltur. En roadmovie mellan en snålboende och den andäktige döden startar i en rostig Volvo 240 med lien fastsurad på takräcket.
Boris
Martin
Den får en kvarts miljon. Ja, och sen har vi min favorit då. som heter Jordbundna av Baker Karim, Sveriges första afrofuturistiska film. Världen har blivit till en obeboelig plats och mänskligheten ska räddas genom att resa iväg på en interplanetär ark som ska kolonisera nya världar. Men vilka väljs egentligen ut för att representera mänskligheten i framtiden? Visst är det stort Boris att Sverige äntligen ska få sin första afrofuturistiska film?
Boris
Ja, jag menar vi är många som har väntat oss, speciellt ni science fiction-fantaster. När ni träffas har ni väl svurit över att man aldrig liksom kan man inte satsa på en afrofuturistisk film. Men det är en glädje en stund för er.
Martin
Ja det är fantastiskt, det är fantastiskt. Kanske inte så mycket för oss science fiction-entusiaster, men däremot för oss afro... Afrofuturister. Jag tycker att afrofuturism är en genuint intressant fascinerande genre. Det är en märklig chans. Så afrofuturism handlar alltså om om. Det är framförallt en amerikansk, afroamerikansk fenomen. Den finns givetvis på andra delar av världen, men det är ganska mycket en amerikansk exportfenomen.
Men det handlar då om svarta människors stolthet och sammanhållning och frigörelse från förtryck från vita människor och så vidare. Som nästan all den här afroamerikansk konst handlar om. Just afrofuturismen, den fokuserar på en tanke att afrikaättlingarna ska använda... modern teknik, högteknologiska medel för att åstadkomma den här befrielsen.
Och ett vanligt tema då är att man ska åka iväg i rymden, som i den här fallet är en interplanetär ark, för att kolonisera nya världar där man inte har en massa rasism. Afrofuturismen har fått lite ny luft under vingarna på senaste år. Det var ett par år sedan, sen det kom en stor film som hette Black Panther, som fick mycket uppmärksamhet med detta. Det var ett afrofuturistiskt mästerverk som handlade om ett hemligt afrikanskt land som hette Wakanda, som var jättehögt teknologiskt, man hade mycket bättre teknologi än de konkurrerande vita länderna.
Det här är ju... Det knyter an till det gamla tema som finns i den här sfären, det vill säga att det finns till exempel antika civilisationer i Afrika som egentligen var mycket mer avancerade än den europeiska civilisationen och kanske andra civilisationer. Och att det finns kanske hemliga gömmor av avancerad afrikansk teknologi och sånt där. Och den afrofuturistiska genren, den går tillbaka åtminstone till många årtionden.
Jag kom i kontakt med den första gången via. Via mitt musikintresse faktiskt. Jag är intresserad av musik och jag lyssnar eklektiskt på alla sorters musik. Och någon gång för många år sedan kom jag i kontakt med en jazzartist som heter Sandra. Sandra och hans orkester som heter The Orchestra. Det är värt att notera här, The Orchestra. Som vi kan koppla här till den här filmen, Jordbundna.
Men Sandra, han hette egentligen någonting annat, han var ett artister naturligtvis. Men så han bytte till. Han gick upp i en afrofuturistisk persona. Det här var innan man pratade om afrofuturismen. Mycket av det här kommer från Sandra. Jag intresserar mig för honom för han var en väldigt begåvad och produktiv jazzmusiker. storbandet, The Orchestra, som de turnerade med, gjorde skivor med och så vidare.
Det här var någon gång från 1950-talet och framåt. Men Hans Zandra påstod att han var en sorts utomjordisk varelse som kom från Saturnus. Och nu har han kommit till jorden för att befria afrikaner och afrikättlingar. Han hade en väldigt fantastisk estetik utöver jazzmusiken som var väldigt influerad av av antik egyptisk stil och egyptisk mytologi och sådana här saker som komponerades med en tidsenlig rymdeestetik från 50- och 60-talet.
Så väldigt mycket kombinationen av rymdräkter med egyptiska symboler och sådana här saker. De gjorde mycket skivor. De gjorde också en film som heter Space is the place. Space is the place var en film och en skiva som gjordes, jag tror någon gång, i början av 70-talet. Den handlar om exakt det här, att Sandra ska befria alla afrikanska människor genom att förflytta dem till en annan planet.
När du koloniserar en annan planet och där ska det bara vara svarta människor och de vita människorna får stanna på jorden och det kommer inte gå så bra för dem och så vidare. Jag har förmått det i sin film att han använder sin jazzmusik för att förflytta människor mellan planeten och framåt och bakåt i tiden för att ställa saker och ting till rätten.
Men det här är den afrofuturistiska... Visionen som jag förstår är att afrikaner ska använda superavancerad teknologi för att frigöra sig från alla rasistiska ok och så vidare. Boris, har du intresserat dig någonting för afrofuturism?
Boris
Kanske lyssnat på San Ram till och med? San Ram började jag ha passerat genom mina öron men jag kan inte minnas att det satt några spar. Det beror nog på min omusikalitet. Jag känner igen namnet och förutelsen. Nej men jag har ju alltid haft en nedlåtande syn på afrofuturismen.
Grinig som jag är. Alltså genomslaget för Black Panther-filmen var ju otroligt intressant. Man ska inte underskatta dess påverkan på människors medvetenhet. När man tittar på debatten idag så kan man ju tro att det är så. Jag tycker att Black Panther var någon slags dokumentär, alltså att det finns något bakhandla där inne i junglarna som har en otroligt överlägsen teknik.
Jag tycker att afrofoturismen är genuint fånig därför att den, i den svarta nutidiga kulturen och den svarta kulturen sen länge, så det är inte så att... Det är ingenjörskulturen precis. Och därmed blir det någon slags... När de pratar om den här arken, eller arken hade vi ungefär som när Korpelarörelsen satt ovanför gränsen i Sverige och han tappat silverarken skulle komma och hämta dem.
Alltså det har... Riktig futurism och science fiction växer ju ur kulturer där man har ingenjörskultur. Det är kultur, dyrkan av teknik, dyrkan av framsteg, dyrkan av vetenskaplighet. Det är frånvarande i de svarta kulturerna. Och då blir det här bara en sån här Disney-grej, liksom. Vi ska ut i rymden. Lycka till! Vi kan samla till arken.
Martin
Det är precis det där, Boris, som jag tycker är så fascinerande med afrofuturismen. Alltså, den här paradoxen. Alltså, just det du pekar på. Alltså, att personer med afrikansk härstamning, hur man nu ska beskriva gruppens medel, de människorna, svarta människorna, de har ju haft nästan ingenting att göra med att skapa den teknologi som afrofuturismen kretsar kring. Rymdraketer, robotar, datorer, vad är det för någonting?
99,99 procent. av alla upptäckter och utvecklingar har gjorts av vita människor. Kanske är det någon japan, kines och så vidare som judar har hjälpt till. Men det afrikanska inflytandet på modern teknik är för alla praktiska syften noll. Du kanske kan hitta en eller två afrikanska uppfinnare. Alla vet att de haft ingen som helst betydelse för tekniska utvecklingar.
Om det inte funnits några afrikaner överhuvudtaget på jorden någonsin så skulle vi. så skulle vi inte befinna oss på en lägre teknologisk nivå. Tanken som skulle kunna utvecklas, men det kan vi lämna lite senare. Så man har den här drömmen då, den afrofuturistiska drömmen om att afrikaner ska ha ett eget samhälle. Det är en generell dröm att afrikaner ska ha ett eget samhälle utan vita. Det är framförallt en afroamerikansk idé, i Afrika har afrikaner egna samhällen utan vita.
Men istället för att tänka sig någonting någorlunda realistiskt som att till exempel återvända till Afrika och leva på ett afrikanskt sätt. Så har man istället den här fantasin om att man ska överträffa vita människor. på de vitas allra starkaste området. Att afrikaner ska bli först med att kolonisera främmande himlakroppar helt utan att involvera vita människor.
Det är ungefär som... Du nämnde silverarken. Jag tycker det är svårt att komma på några paralleller. Man ska tänka sig att vita människor fantiserar om att bli bäst i världen på någonting orealistiskt. Vita människor har en stor fantasi om att spela basket i fantastiska basketligor som slår alla rekord Där det inte finns en enda svart person. Eller att vita människor ska bli bäst i världen bara att odla ris.
På oändliga underbara risfält där det inte finns en enda kines eller japan. Det är bara knäppt. Men jag tror att det finns en term för det här. Att det finns en sorts antropologiskt fenomen som vi approximerar det här. Aha. Nämligen det som kallas för en cargo cult.
Boris
Martin
Jag tror att man på svenska säger cargo cult. Det var en fenomen som jag träffade. Jag tror på mitten av 1900-talet, jag kan inte det här så bra så att vi får försöka få några detaljerna fel. Jag tror att det framförallt var någonting som hände i Söderhavet. När både allierade militärflygplan och axelmaktnadsflygplan, japanska flygplan och så vidare, flög över och landade på diverse söderhavsör.
Där det bodde primitiva folkslag som inte hade haft någon kontakt med omvärlden tidigare. De tyckte det var fantastiskt då för att de fick delvis del av... av deras last, deras cargo. Att om det kanske var kläder eller mat och andra förnödenheter, praktiska saker. Och de tyckte det var så fantastiskt och revolutionerande i deras kontext, att de utvecklade religioner religiösa praktiker, hela religioner runt de här flygplanen som landade och den fantastiska underbara lasten som de fick och så vidare.
Så att efter kriget som slutade, andra världskriget och när flygplanen slutade komma så försökte man få flygplanen att komma tillbaka. Och då byggde man till exempel, man byggde egna flygplan och man röjde ut djungeln för att bygga stora flygfält. Man sa att om vi bara har flygfält så kommer flygplanen komma tillbaka och vi kommer få mer cargo.
Och man började också imitera amerikanska soldater. Man försökte göra kläder som såg ut som amerikanska soldater. Man hade militärparader i djungeln med trägevärv. Och ett av de byggde ett flygkontrolltorn. vid sitt flygplant i djungeln. Och så satt de med hörlurar gjorda av trä uppe i flygtornet. Och de var övertygade då om att om de bara kunde återskapa omständigheterna tillräckligt väl så skulle flygplanen komma igen och skulle få underbar konserverad mat eller ett tält eller vad det nu var för något.
Det kallas för kargokult och ett fenomen som eventuellt finns kvar, det vet jag inte. Men det som har hänt nu, det som har hänt sedan dess det är väl kanske att kargokultbeteendet inte bara är någonting som vildarna i söderhavet sysslar med utan hela vår civilisation. Hela den västerländska civilisationen har blivit en enda stor kargokult. Hela världen går runt nu och låtsas som att man kan få alla de fantastiska frukterna som kommer att ha en civilisation utan att upprätthålla några civiliserade principer.
Så man har gjort det omöjligt för framåtsyftande människor att vara verksamma och de kapabla människor som finns, de ligger ofta ganska lågt. Man gör sitt bästa för att inte göra. Någonting som är alltför ambitiöst, för då vet man att man blir attackerad. Men världen i stort tror att vi behöver inga civiliserade principer, vi behöver inga genier, inga uppfinnare, inga skapare, inga entreprenörer.
Det räcker med att man ägnar sig åt diverse tomma symboler. Så kommer manna att falla från himlen igen, som den gjorde för hundra år sedan. Så jag antar att jag på sätt och vis kan tänka mig att det är rätt. Det är rätt att afrofuturismen kommer tillbaka, och även i Sverige. Därför att vi är alla kargokultister och afrofuturister nu.
Boris
Ja, det där är inte ett dugg överdrivet. Det där är ett grunddrag i mentaliteten i stora delar av världen. I Västerlandet och i Afrika. Så att, det är en vitsbrid. Människor beter sig ofta som primitiva infödningar på öarna. Annars ser planen komma.
Martin
Tyvärr. Jag tycker ändå att afrofuturism är väldigt underhållande, alltså filmer och sånt där som kommer i världen. Mitt förslag är att vi ska inte berätta för dem. Vi ska inte berätta för dem orsaksambandet. Vi ska inte berätta för dem att först har man en stark ingenjörskultur och det gör att man får intressant science fiction. Det är inte så att man först gör bra science fiction och sen får man en ingenjörskultur och kan åka till rymden. Vi berättar inte det för dem så fortsätter vi få de här mycket underhållande filmerna. Inklusive jordbundna som kommer nästa år.