Button-svg Transkribering

Martin omvärderar riskerna med Wuhansjukan

Martin

Jag ska försöka ge en liten uppdatering tror jag om hur mitt tänkande kring pandemin har förändrats. Jag fortsätter att läsa mycket, lyssna på experter och försöker lägga det här komplicerade pusslet. Mina slutsatser förändras hela tiden naturligtvis, allt eftersom jag lär mig mer. Senaste veckorna så känner jag att jag delvis bytt attityd till vissa frågor baserat på vad jag har läst och hört.

Jag har delvis bytt uppfattning om hur pass farligt viruset verkar vara. Och jag har också en annorlunda syn, en annorlunda attityd tidigare kring vilka skyddsåtgärder som bör vita. Jag tror att de rekommendationer som jag har gjort tidigare i Radio Bubbla kanske inte är de bästa för människors hälsa.

Och rent praktiskt har jag även börjat agera på annorlunda sätt till vardags i mitt eget liv än jag gjorde tidigare. Jag känner att jag kanske borde säga någonting om det här eftersom jag pratat om mina tidigare slutsatser i radion. Jag vet att vissa personer har varit intresserade. Tanken att prata om det här var att jag pratade med Sofia och hon sa att jag borde säga det här i radion. För att det är lite annorlunda än det jag har sagt tidigare.

Ja, när jag ser tillbaka på pandemin och allt som har sagts om den och allt som jag har sagt här i radion så känner jag att jag har... Jag har påverkats av en hel del retorik som egentligen kanske inte har så starka sakliga grunder. Jag har svepts med och gjort antaganden som jag inte ifrågasatt tillräckligt noga och behövt gå tillbaka och granska vissa saker och fundera på vad man egentligen vet och sådär.

Vad som är sådant här som man kan svepas med av. Så en sån sak är att så som jag ser på saken nu så har jag en känsla av att jag har hittills överskattat hur farligt viruset har varit. Och de skyddsåtgärder som jag har rekommenderat och som jag själv också faktiskt har vidtagit är kanske överdrivna. Därför att ju mer tiden går och ju mer kunskap vi får, desto mer forskning som kommer, desto mer rapporter från olika länder, desto tydligare tycker jag det är att viruset och sjukdomen Vi har att göra med nu och det är så mycket upptalas omkring är ganska harmlöst.

Det är inte en allvarlig kris. Det är inte en exceptionellt allvarlig kris från ett hälsoperspektiv, utan det är i paritet med i samma storleksordning som pandemier som vi hanterar regelmässigt i vanliga fall utan några särskilda åtgärder, alltså influensor, förkylningar. Vinterkräksjukan är en sån här som jag tycker är intressant. Man pratar inte lika mycket om vinterkräksjukan.

Men det är ganska otäck att få. Det är ganska obehaglig sjukdom. Man tar ju hellre en influensa än en vinterkräksjuka. Min magkänsla i alla fall. Magkänsla-orden. Vinterkräksjuka. Noroviruset heter det väl. Det är också en pandemi. Som vi aldrig blir av med. Som kommer tillbaka varje år. Som, jag såg någon siffra en gång på hur ofta människor får det. De flesta får det inte varje år. Men någon gång, var tredje, vart fjärde år får man.

den otäcka vinterkräksjukan. Det finns inget vaccin mot vinterkräksjukan och ändå så stänger vi inte det i samhället. Vad gäller Wuhan-sjukan så vet vi vid det här laget kanske funnits viss osäkerhet, nu vet vi att nästan alla som blir allvarligt sjuka och dör av den här sjukdomen är gamla människor, folk som har kroniska sjukdomar och jag såg olika uppgifter i olika länder om hur många personer är sammanlagt som är unga och som inte har några kända sjukdomar som tidigare som dör.

Tack till elever och personal vid Sjukdomens sjukdom www.sjukdomenssjukdom.se Det är extremt litet antal. I ett litet land som Sverige så kan det vara en handfull personer sammanlagt. Jag såg en intressant jämförelse. Det var Brendan O'Neill, den brittiska posttrotskisten. Han skrev att om man är under 40 år gammal så är det mer sannolikt att bli träffad av blixten än att dö av covid-19.

Om man är under 60 så är det mer sannolikt att man dör i en drunkningsolycka. än att man dör i covid-19. Jag vet nu, och ser det också förekomma, att jag vet ju att vissa människor nu genast börjar gapa om att ja, jag har minst läst om en 35-åring som blev jättesjuk och sånt. Ja, givetvis kan man hitta sådana exempel. Man kan hitta hundratals sådana exempel världen över som ser jätteläskiga ut. Det är självklart när det är miljontals människor som blivit infekterade.

Men, det är ju inte så att det är så. Alla de här personerna, de här läskiga undantagen, de unga människorna som är till synes helt friska, men sen så dukar de under av coronaviruset och de dör eller de är jättesjuka i tio veckor och sånt där. Alla sådana personer, och jag menar verkligen hundra procent av dem, alla har någon sorts underliggande sjukdom. eller känslighet som gör att de drabbas hårdare.

Även om vi inte vet exakt vad det är för någonting, även om de verkade fullt friska innan, så är det ju självklart att det är så, därför att nästan alla som infekteras förblir ju friska när de klarar sig med väldigt milda sjukdomstillopp. Så att de som blir svårt sjuka, det är de som är undantaget och de måste ha en eller annan underliggande känslighet. Och det är ju det som är svårt att förklara. Det rimligare att säga att deras primära problem var egentligen den andra grejen.

Det som gjorde att ett ganska harmlöst virus blev en stor utmaning för dem. Man kan rimligen inte, men jag är ingen medicinsk expert, man kanske kan uttrycka det här mer rigoröst. Men jag skulle säga att från ett rent perspektiv av sunt förnuft så kan man inte säga att man är fullt frisk och normal om man blir jättesjuk av någonting som 99% av människor inte blir svårt sjuka av.

Även om vi inte kan sätta fingret på exakt vad det är för någonting. Men framförallt så är de här anekdoterna, de är just bara anekdoter. De är inte data som kan användas för en rationell bedömning. Om man kommer dragandes med de här enskilda exemplen på de här unga, till synes friska människorna som dött och så vidare. Då visar man egentligen bara att man inte är kapabel att ha ett vuxet samtal om saken. De enskilda fallen har absolut noll värde i en intellektuell diskussion.

Boris

Men samtidigt ska man komma ihåg, vi har berört det förut, att media jobbar ju stenhårt med detta. Nyss läste jag en grej i Aftonbladet om att det kan vara så att ett tvåårigt barn har dött i sviterna av. Det var i Frankrike, någonstans. Så vaga är man att plocka upp minsta lilla grej som skulle visa att det kan vara så.

Svenska tidningar har nu kört också serier på två stycken idrottsmän som tillbringat tidigare esperator. Det ger ju känslan av att han är mycket mer tränad än jag. Jag står då näst i tur för jag tränar mycket mindre. Det är något man ska hata med att svensk media för sig är detta. De piskar upp en dödsfruktan hos folk. Det här kan drabba vem som helst. Det kan drabba dig.

Martin

Det är konstigt att någon, att det finns en eller annan person som överlever när det finns en toppatlet som har dött. Mm. Vissa av de här sakerna är lite svåra för att vi vi kan inte alltid veta vad folk har för underliggande hälsotillstånd och sånt där. Men en sak som vi vet väldigt handfast är hur gamla folk är. Och det är ett enkelt faktum att nästan alla som dör är väldigt gamla. E. I den normala, välutvecklade samhällen i västvärlden och så vidare så är snittåldern för de som dör, det varierar givetvis från land till land, men snittåldern är över 80 år i de flesta fall.

Och det tycker jag man ska tänka på är att 80 år är en mycket hög ålder från ett historiskt och medicinskt perspektiv. Från ett evolutionärt perspektiv så borde sådana människor inte vara vid liv. Det är bara tack vare modern, högteknologisk medicin som vi kan ha stora antal 80-åringar. Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerhetssäkerheten. och givetvis är deras tillvaro extremt bräcklig.

Men faktum är att risken verkar vara ganska liten även för äldre personer om de är någorlunda hälsosamma. Så även personer i 70-årsålderna och 80-årsålderna skakar av sig viruset om de är någorlunda friska och inte har till exempel en näringsbrist och sånt där. Vilket skrämmande många människor har, därför att folk i allmänhet, gamla och små, de lever dåligt, de äter dåligt och så vidare.

Om man har fått i sig normala mängder av... C-vitamin, D-vitamin, Zink osv. Och om man inte har någon underliggande sjukdom som spelar in i situationen. Då klarar man viruset, även om man är gammal. Så även bland 80-åringar till exempel så överlever de allra flesta som får viruset. De kanske får lite tuffare sjukdomsförlopp, men även där är det en liten minoritet som dör. Det här gör också att många delar av diskussionen om sjukdomen och viruset är helt förfelade.

Exempel då? Om jag får ta upp det här igen, jag pratade om det förut. Det här ständiga tjatet om ett vaccin, att vi måste ha ett vaccin mot covid-19. Dels är det osannolikt att vi ens kan få ett vaccin, för det finns inte ett eller några vaccin mot ett coronavirus som utvecklats tidigare. Och om vi kan få ett så kommer det att ta väldigt lång tid att utveckla. När vi till slut får det eventuellt då så kommer det förmodligen inte vara särskilt effektivt.

Det kommer kanske ha 50 procents skyddsgrad eller något sånt där som det brukar vara för att influensa virusen. Så det finns massor av problem med den idén. Men det finns ett ännu mer grundläggande problem med den diskursen som har kommit mer i föregrunden för mig mentalt på senaste. Och det är att vi behöver inget vaccin. Vi behöver inget vaccin mot det här viruset. Ja visst, det kanske vore bra men... Vi kommer klara oss bra utan det därför att viruset inte så farligt.

Precis som att vi klarar oss... Utan vaccin mot förkylningar. Vi klarar oss utan vaccin mot vinterkräksjukan. På något jäkla sätt så tar vi oss igenom det ändå. Vad gäller den andra grejen som jag vill prata lite grann om bara, det är skyddsutgärder. Vad gäller skyddsåtgärder så måste man hålla isär två olika dimensioner av åtgärder. Dels den samhälleliga, det vill säga frågor om vad som bör göras på samhällsnivå.

Dels den personliga eller lokala nivån. Vad du och jag själva bör göra, vad en familj, ett grannskap bör göra. Vad gäller de samhälleliga åtgärderna som har vidtagits runt om i världen, inte lika mycket i Sverige men i stort sett i alla andra länder utom Sverige och Vitryssland. De här nedstängningarna och så vidare, de är ju givetvis totalt förfelade, katastrofala.

Jag tycker det är någonting som blir fel när vi pratar om de här nedstängningarna och så vidare som onödiga eller överdrivna, vilket är en väldigt vanlig terminologi i politisk debatt. Därför att den typen av språkbruk antyder att nedstängningarna i grunden har goda sidor. I grund och botten positiva åtgärder som sedan eventuellt har vissa nackdelar.

Sen så menar vissa då att nackdelarna överstiger fördelarna och så vidare. Jag tycker att det är helt fel att prata om det. Alltså de här nedstängningarna, de är enormt destruktiva övergrepp. Det är de mest allvarliga tyranniska manövrar som har genomfört västvärlden på många generationer. Kanske någonsin om man ser till de totala konsekvenserna, hur många som drabbas och så vidare.

Det är... De borde inte pratas om som myndighetsåtgärder som eventuellt har nackdelar, utan de borde prata om dem som brott mot mänskligheten. Om någonting så tror jag man ska jämställa dem med storskaliga krigshandlingar. Krigsbrott. Man borde ha en helt annan retorik kring de här sakerna. Och om de eventuellt har några positiva effekter, så är det i slutändan totalt irrelevant. Därför att de effekterna är, speculativa och de är mikroskopiska jämfört med de uppenbara och enorma negativa effekterna.

Ja, nu har ju Sverige i hög utsträckning förskonats. Det finns förbud mot folksamlingar och lite annat, men inte de här enorma tvångs- tvångsnerstängningar i hela ekonomin. Även om delvis så är resultaten... Resultaten liknande för att folk lever i en internationell värld. Folk tar till sig en internationell mentalitet. Det spiller över ganska mycket på Sverige. Men allsammantaget får man ju säga att Sverige haft en fantastisk tur.

Jag tror just att det är tur. Det är inte det att svenska myndigheter är så otroligt förnuftiga och rimliga och frihetliga och så vidare. Men men det råkar vara så. Samtidigt finns många svenskar som anser att Sverige borde tagit samma väg. som diverse andra länder. Det vill säga människor som förespråkar extrema nivåer av tyranni, övergrepp, enorm oöverblickbar ekonomisk förstörelse och så vidare.

Det är värt att tänka på tycker jag. Lägga sådana människors namn på minnet. Finns det till och med de som menar att Sverige nu borde införa sådana här lockdowns och sätta folk i husarrest och så vidare. De är kanske få och extrema men det finns. Ja, jag har givetvis varit 100% mot alla nedstängningar och så vidare från dag ett. Men jag har rekommenderat enskilda personer att vidta skyddsåtgärder.

Som att till exempel undvika folksamlingar, använda munskydd när man går ut och så vidare. Och här har jag delvis tänkt om. Det finns givetvis en rimlighet i att vara försiktig när man står inför ett nytt och okänt hot. När jag började prata i Radio Bubbla om personliga skyddsåtgärder var det februari och vi visste fortfarande inte hur allvarlig epidemin skulle bli.

Det fanns väldigt många osäkerhetsfaktorer. Men vid det här laget vet vi mer och jag har för egen del bytt inställning. Jag tycker inte att det är orimligt att hålla sig hemma. Jag tycker inte det är orimligt att använda munskydd när man går ut. För det är en rimlig ambition att man försöker flytta fram tidpunkten då man själv infekteras av viruset. Särskilt om man har någon skäl att tro att man är särskilt mottaglig för infektioner, om man tillhör en riskgrupp och sånt där.

Jag tror inte det är nödvändigtvis skadligt att göra sådana saker, men det jag tänkte försöka resonera lite om idag är att det finns ju också definitivt nackdelar. Inte minst som man kan tänka på som psykologiska nackdelar. Det är definitivt inte så att kostnaden är noll, vilket vissa människor påstår eller antyder åtminstone. Det är ingen uppoffring, ingenting att ta på sig ett munskydd jämfört med sjukdomsfall som kan undvikas om vi alla sköter oss.

Men, ingenting här i livet är gratis. Jag har blivit mer och mer medveten om kostnaden på ett personligt och mellanmänskligt plan. Man blir inte pigg och frisk av att sitta inne hela dagarna. Man mår inte bra av att vara isolerad från sina normala sociala aktiviteter. En annan sak är att man känner sig inte särskilt stark och hälsosam när man går runt och täcker munnen.

Och det är inte heller särskilt hälsosamt att gå runt och tänka på andra människor som potentiella hot. Var på sin vakt efter. av människor som ser sjuka ut eller vad det nu kan vara någonting eller människor som inte har munskydd på sig och så vidare. Jag känner att det här är faktorer som jag nog har undervärderat. Delvis helt säkert för att jag själv är en rätt extremt eremit. Jag har i vanliga fall en livsstil som man kan säga uppfyller 99 procent av de här kraven på isolering och distansering och så vidare som som är nya för resten av befolkningen.

I mitt fall så inkluderar det också till exempel basilskräck, undvika folk som ser sjuka ut och nyser ärligt talat en generellt väldigt negativ syn på andra människor som gör att jag inte dras till andra människor som jag inte känner väldigt bra. Men till och med jag börjar känna av det efter ett tag att det känns onaturligt och klaustrofobiskt att gå runt i det här ett sånt konstant, väldigt defensivt läge.

Och jag tror att vi måste hitta tillbaka till en del idéer som egentligen är självklara och som bara för några månader sedan var en fråga om vanligt sunt förnuft Folk måste vara ute och röra på sig, folk måste titta på andra människor, interagera med dem, folk behöver vara i solen så de kan producera D-vitamin och så vidare. Och allt det här måste givetvis sättas i relation till det som jag prövde att prata lite om tidigare, det vill säga att riskerna att bli allvarligt sjuk är väldigt, väldigt små från flesta människor.

Så givet hur harmlöst viruset verkar vara så tror jag att bara de här faktorerna, alltså isolering, D-vitaminbrist och så vidare, kan mycket väl vara ett större hot än själva viruset. Det vill säga, om vi bortser från de här nedstängningarna och den ekonomiska apokalypsen och allt det där, så tror jag att även de här frivilliga, småskaliga skyddsåtgärderna som var och en gör själv, på efter eget huvud, de kan vara ett större problem än viruset själv.

För att folk har blivit så otroligt upptrissade i de här sakerna. Ja, här hemma så har vi hur som helst kommit fram till att en del saker som vi gjort under de senaste månaderna är en del av det här. överdrivna för vår del. Jag klandrar inte mig själv för att jag har varit försiktig. Det är rimligt som sagt att vara lite försiktig i början, ny situation, man vet inte så mycket om det. Men för vår del så siktar vi på en lite annan sorts avvägning hur vi hanterar riskerna.

Vi har inga större behov av att utröra oss bland folk, träffa folkmasser och sånt där. Det är ingenting som vi är intresserade av ens i vanliga fall. Men som ett exempel då. Jag vet inte hur många som kan relatera till det här, för att många som, många som lyssnar på Radio Bubbla bor i Sverige och har kanske inte varit med i den här hetsen. Men ni som bor i andra länder i Sverige vet vad jag pratar om. Att man blir helt trött efter ett tag på att ha munskydd på sig när man går ut.

Så av massor av olika skäl. Alltså det är fysiskt, det är fysiskt jobbigt. Om man har glasögon så ångar varm utandningsluft upp. runt munskyddets kanter och skapar imma på glasögonen. Om man inte har ett mer avaxerat munskydd med ventil som för ut luften. Det är också om man går utomhus och man känner inte den friska luften.

Man känner knappt doften av träden omkring sig för att istället känna doften av sin egen anddräkt som skirkulerar in i munskyddet. Och de här sociala aspekterna. Det finns massor med... Det är verkligen inte så att kostnaden är noll, det finns en massa kostnader. Åh! Och för vår det blir bestämd oss för ett tag sen här, ett par veckor sen att vi slutar med det här nu. Det är inte värt det, det är inte motiverat att vara så försiktig att man går runt med de här munskydden.

Så för oss så, vi måste ha munskydd när vi går in i butiker. Det finns regler om det här i Budapest och vi följer såklart alla regler här i Ungern eftersom vi är gäster i landet. Så vi är väldigt noga med att följa alla regler. Men till exempel så innan vi går in i en butik till exempel så sätter vi på munskydd. Men inte då de här FFP-maskerna som vi haft tidigare. Oftast med ett enkelt engångsskydd, typ en kirurgmask.

När vi går ut i butiken tar vi av oss skyddet och kastar bort det. Sen promenerar vi vidare och fokuserar på att andas frisk luft. Få mycket solljus i ansiktet istället för att avskärma oss från omvärlden. Det vi också gör själva hemma, som vi verkligen rekommenderar alla att göra, är att vi försöker vara hälsosamma, givetvis. Vi försöker vara så hälsosamma som möjligt. Och framförallt så tillhör vi alla.

till att vi får i oss alla olika näringsämnen som man behöver. En sak som alldeles för få människor gör, många har jag upptäckt, vet inte ens att det är en möjlighet, är att man kan gå till ett labb och testa sig. Och på det sättet behöver man inte gissa eller spekulera kring sina nivåer av det ena eller det andra. Oavsett om det är liksom, om det är såna här grejer som man får genom maten eller testosteronnivåer. Vad man nu är intresserad av.

Utan man lämnar ett blodprov och sen någon dag senare så får man detaljerade uppgifter på allting. Så på så sätt kan man också då snabbt och enkelt åtgärda eventuella brister. Så, när jag till exempel, när jag säger att jag inte har brist på någonting. Någon slags näringsmässig brist. Så, det är ju inte så att man ska säga att man inte har brist på någonting. Då är det inte en gissning utifrån att jag ätit bra och så vidare. Utan det är helt enkelt vad labbanalysen av mitt blod säger. Det är lite tips, det är en väldigt enkel sak man kan göra.

Därför att det verkar som att vissa sådana här brister, om man har kanske D-vitaminbrister och sånt där. Det är en riskfaktor i sjukdomen. Man kan eliminera väldigt enkelt genom att äta bättre. När vi bodde i Sverige så brukade vi köra med något som heter WER Labs. W-E-R Labs. Det finns säkert många sådana här företag, privata labb, som analyserar ens blodprover. Här i Budapest har vi ett labb som har en blodinsamlingsenhet bara 200 meter från där vi bor.

Det är som ett hål i väggen bara, där de bara tar blodprover och så skickar de blodproverna till något labb, analyserar och så mejlar de resultaten. Men det är ingenting som vi gör på grund av pandemin, det gör vi i vanliga fall också. För det är en rimlig hälsogrej. Men poängen är att om man gör den typen av normala hälsofrämjande rutiner så tror jag inte att det finns något. som vi känner. Så det finns ingen anledning att hålla på med de här personliga skyddsåtgärderna.

Och eftersom det är en lite annorlunda attityd, kanske än det som jag förmedlat tidigare av det bubbla-tänktet, kanske det är nog värt att säga några meningar om det. Ja, i alla fall. Det tycker jag är värt att ta upp. Ett problem i hela diskussionen kring pandemin är att folk låser sig väldigt mycket i bestämda uppfattningar. Man målar in sitt hörn och sen så man slutar av ett öppet sinne, man blir ställningskrig, man försvarar en position bara för att man har intagit den.

Det är min position. Och snarare än att Tänka öppet och granska kritiskt så letar man enbart efter fler argument för sin egen sak och så vidare. Nu kanske inte jag gjort några sådana enorma omställningar i min attityd men det kan vara värt att tänka på och prata om när det händer.

Boris

Jo men det där bör man alltid göra med sig själv och grubbla och vrida och vända på sina ståndpunkter. Ibland bör man diskutera sina... Osäkerheter eller kursändringar offentligt också. Det görs alldeles för sällan. Det ligger för mycket prestige på underne i ståndpunkt man intas vidare.

I grund och botten har båda förespråkat någon slags personlig försiktighet. Tills man vet bättre. Jag har själv skiftat ståndpunkt. I början så tyckte jag att det här var ett bra tillfälle och en plattform för att bygga- ett lite mer slutätt Sverige.

Men det kan man argumentera för ändå utan tanken på en livsfarlig sjukdom. Sedan har vi när det gäller bedömningen av sjukdomen i stort ganska tidigt, tycker jag, väntas mot den här totala lockdownen.