Transkribering
Växande intresse för rymdturism visar på brister i lagstiftning om rymden
Martin
Växande intresse för rymdturism visar på brister i lagstiftning om rymden. Nuvarande regelverk anpassat till forskning och försvar. Inga tydliga juridiska riktlinjer, för exempelvis rymdhotell, som riskerar att regleras som ballistiska robotar. Är det våras för rymdturismen? Enligt den här artikeln från Thomson Reuters Foundation.
som ska vara lite mer initierad överblick över olika ämnen. Medan den här artikeln så slås det rekord i intresse för och efterfrågan både från konsumenter och entreprenörer att ge sig in i rymdturismbranschen. Rymdturism låter ju så väldigt futuristiskt men det är något som har funnits ett tag i alla fall. Den första rymdturisten skickades upp år 2001.
Han betalade 20 miljoner dollar för att få flyga upp med en rymdturist. raket till den internationella rymdstationen. Som dess har en handfull personer gjort samma sak. Så rymdturism är någonting som finns men det är många som tror och hoppas att det ska bli mycket mer av den varan. Ett antal företag jobbar ju som bekant med att försöka ta upp saker och ting till omloppsbanan inklusive människor.
Vi har företag som Boeing som är mer etablerade spelare och nya företag som till exempel SpaceX, Elon Musk företag och Blue Origin Jeff Bezos företag. som alla vill in på den här branschen och skicka upp människor till rymden. Och det är, jag tror det man förväntar sig är att NASA inom en relativt snar framtid kommer att betala SpaceX tiotals miljoner per skalle för att skjuta upp folk i Omspana.
NASA själva har, som vi har pratat om tidigare och det bubbla, egna planer på rymdturism. De tänker börja nästa år att erbjuda turister, man ska säga privatpersoner, att komma upp till internationella rymdstationer. Planerat pris är 35 000 dollar per natt. De säger att det ska ta max två personer per år på sådana resor.
De har väl fullt på rymdstationen. Men de ska i alla fall testa så att de kan dryga ut kassan med lite rymdturism. I den här artikeln får vi bekanta oss med flera andra företag som jag inte känt till tidigare. Men som tydligen har sådana här planer. Till exempel Orion Span som ska bygga en rymdstation. Bygga en rymdstation som de kallar för Aurora stationen.
Det är en ganska liten station som ser ut som en rymdkapsel. Stor som ett litet flygplan. Den ska rymma fem personer, fem turister och en person som är personal. En typisk resa ska vara i tolv dagar. De beräknar att det kommer att kosta 9,5 miljoner per person. Tydligen har 30 personer redan betalat.
...som är en mindre del av den här summan, 80 000 dollar. Men ändå en hyfsad deposition för att få flyga upp. Sen har vi också Gateway Foundation som har ett mycket ambitiöst projekt. De vill bygga en stor rymdstation som ska rymma 400 personer. Det ska vara en klassisk hjuldesign. En stor cirkelformad rymdstation som roterar för att skapa en artificiell gravitation.
Deras station ska heta Von Braun. Space Station, alltså döpt efter den berömde tyske raketmakaren Werner von Braun som byggde fantastiskt innovativa effektiva raketer åt Hitler en gång i tiden. Sen så byggde han fantastiskt effektiva innovativa raketer åt det amerikanska rymdprogrammet under efterkrigserien.
Han ska nu få ge namn åt rymdstationen som Gateway Foundation ska bygga. Jag kollar lite på en av deras videofilmer. som de presenterade projektet. De menar att den kommer att vara konstruerad ungefär som ett pariserhjul. Med en väldigt stor ring och inuti en mindre ring och sen mellan de två ringarna så kommer det gå ja, vad heter det nu?
En pinna som har ett cykelhjul ungefär. Och de menar på att de facto att det finns pariserhjul som opererar under 1G alltså jordgravitation bevisar att det är inget som kan skada den. Allt som ingen som helst tekniska problem. Att bygga en sån här som funkar i rymdens nollgravitation för att då skapa en artificiell gravitation på 0,6 g.
Sådana här Virgin Galactic och Richard Bransons företag som också har planer både på att skjuta upp folk och ha rymdturism. Och ett antal andra företag. Vissa av de här företagen har ju inte gått så bra. Vi har till exempel Galactic Suite, ett spanskt företag och Orbital Technologies, ett ryskt företag som har haft ambitiösa planer men de har inte riktigt kommit till. till skotten. Det största tekniska problemet med de här planerna är egentligen inte att bygga ett rymdhotell.
Det är fortfarande så att det är så otroligt dyrt och riskabelt att skjuta upp saker från jorden. Det svåra är att ta hoppet från jordytan till omloppsbanan. Det kostar tiotals miljoner dollar än så länge att få upp en enda astronaut eller turist i rymden. Med de nuvarande metoderna med Boeing och SpaceX och så vidare.
Ja, det är vi också med om. En hel del intressanta juridiska problem som påpekas i den här artikeln, det är det som är lite grann huvudfokus i artikeln. De regler som finns kring rymden idag är anpassade för en helt annan sorts användning av rymdverksamhet. Dels forskning, givetvis forskning och en sorts allmän utforskning av hur saker funkar i rymden, men också militära faktorer.
Framförallt den huvudsakliga internationella lag som finns som reglerar rymden. är Rymdfördraget från 1967, Outer Space Treaty heter det på engelska. Och i Rymdfördraget handlar det bland annat om att stater inte får göra territoriella anspråk på någonting utanför planeten jorden, eller hindra åtkomst. Man får inte stoppa andra staters åtkomst till rymden eller himmelkroppar.
Man får inte ha kärnvapen eller massutställningsvapen i rymden. Det står också att stater är ansvariga för alla eventuella skador som orsakas. orsakas av rymdexpeditioner. Och givet det att de utgår från ett visst lands territorium, och det gäller även privata rymdverksamheter, det är staterna som fungerar som ett paraply och blir ansvarsskyldiga för eventuella privata rymdexpeditioner som har negativa konsekvenser.
Det finns också skrivelser om att, förplickelser om att komma till undsättning av olycksdrabbade rymdresenärer. Vad händer om det sker olycka? lycka upp i rymden? Hur ska andra som är uppe i rymden just då reagera? Men det ställer till en del problem med reglerna. Det är mycket som är oreglerat. Men sen finns det också saker som man bekymrar sig över. Till exempel att de här begränsningarna av de militära föremål i rymden, de är skrivna på ett ganska generellt sätt.
Allting som har en framdriftsmöjlighet och det gör även rymdstationer. Rymdraketer har ju uppenbarligen raketer. Rymdstationer måste ha motorer, de har så kallade finjusterraketer på svenska, thrusters på engelska. Det vill säga raketer som man använder för att justera stationens kurs i omloppsbanan och det måste man göra kontinuerligt.
Man måste hela tiden finjustera kursen och i och med att man kan justera kursen så finns det en risk att de här föremålen beklassas som väldigt känsliga militära föremål. Enligt regler som egentligen har tillkommit för att reglera interkontinentala balistiska robotar som går via rymden mot sina mål när de ska förstöra någon stad på andra sidan jorden.
Det finns mycket intrikata problem. En sak som jag funderar lite grann på Niklas är att det är ett intrikat fall av äganderätt, om man kan säga äganderättens gränser. Vi pratade om det här någon gång tidigare i Radiobubblan. Du har argumenterat för att man med minst rätt får rätt att göra fel. Den som äger mark på jorden äger också luftrummet ovanför. En fråga som man då ställer sig är om man äger också rymden ovanför sin mark. Är det på den basis som vi ska reglera de här sakerna i framtiden?
[Speaker 3]
Ja. Det grundläggande problemet är om du inte har någon äganderätt alls i rymden. Det finns ju där en tendens. Det finns en tendens inom alla delar av frihetlig och marknadsbaserad ekonomisk teori. En tendens att tycka att huvudsaken inte alltid är hur äganderätterna delas ut från början.
Så länge du på ett eller annat sätt lyckas etablera privat ägande så kommer det därefter. Resultaten blir bättre helt enkelt jämfört med om man inte har fast äganderätter. Jag tror att en framkomlig väg hade helt enkelt varit att man får äga rakt upp från tomten. Jag är inte säker på att det hade hjälpt för alla de här problemen som man tar upp i artikeln.
Tyvärr får man ju heller inte skjuta upp balistiska robotar från sin egen tomt. fruktansvärt ingrepp mot individens... rätt att äga saker, men tyvärr lever vi i en sån värld. Man får inte skjuta balistiska missiler hur som helst på sin egen mark. Det är verkligen stingsligt irriterande. Ja, man borde ha en form av konstitutionell tillägg. För de som har glömt det, från sist vi talade om det kan man påpeka att det här med att äga saker rakt upp i luften var ju så tidigare.
Det var ju någonting man tog bort. Jag tror amerikanerna, det måste ha varit amerikanerna som var först eftersom de var de första som vägde flygplan. Det var deras högsta domstol i början på 1900-talet som hade något beslut om att man inte fick äga luftrum på det sättet som det hade varit tidigare. Givetvis hade det såklart inte varit aktuellt förrän fram till några år innan det här domstolsbeslutet eftersom man då inte hade haft så stora flygmöjligheter.
Det hade oftast inte varit aktuellt men luftballonger hade ju faktiskt funnits ett bra tag innan dess och det verkar vara bra. har fungerat alldeles utmärkt med de gamla reglerna. Så jag tycker helt klart att man kan applicera dem. Sen så blir de mer snåriga ju högre upp man kommer. De flesta hade väl kanske sagt att för all del så är det där ett bra sätt att reglera luftrummet, men de kanske hade velat dra gränsen.
Om man ska ha en gräns någonstans så kan det ju vara när man börjar komma utanför den vanliga atmosfären, när det är uppe i hög omloppsbana i rymdens vall. så kanske man inte ska vara beroende av vem som äger marken precis under den. Så oklart om det hade varit hur plats applicerbar den lösningen är på så höga altituder, men det är en plats att börja från i alla fall.
En sak som slår mig med det här är att i artikeln tar de upp att många av de här mycket av lagstiftningen utgår från vilket land man skjuter upp raketerna. Vissa av de här avtalen är givetvis internationella, som reglerar balistiska robotar och sådär, men även skadeståndsanspråk man skulle kunna ha på om en satellit trillar ner och förstör en massa saker nere på jorden eller så.
Självklart är det också så att länder har möjlighet att reglera uppskjutning av raketer från deras eget serveranskott. och jag undrar om inte det här skulle kunna leda till en lite intressant sideffekt därför att givet hur dyrt det är att bygga rymdstationer och givet hur dyrt det är att skjuta upp raketer och skaffa sig infrastrukturen för att skjuta upp dem, hur hög hade marginalkostnaden varit för att få till det här?
bara bygga en uppskjutningsplattform till havet. Jag tror att Space X-raketerna, de här Falcon-raketerna, har skjutits upp från små plattformar i havet. Vissligen tror jag inte att det var internationellt vatten, men det var ändå ute i vattnet, tror jag, som man sköt upp raketerna från, och där de även skulle landa sedan.
Så jag tänker att om man lyckas bygga en sån här plattform ute på internationellt vatten, om det blir så att man kan få upp det här, så tror jag att det är en bra idé. Om den kostnaden inte i det stora hela vore särskilt hög jämfört med investeringskostnaden för rymdprogrammet, är det här det första steget till Seasteading möjligtvis? Därför har du redan hittat en affärsmodell för att göra det lönsamt att ha en plattform ute i havet med hjälp av rymdresor.
Då har du din plattform där och du använder den redan för att utnyttja, jag gissar att det är någon form av maritim lagstiftning. att du inte ska vara bunden av någon suverän stat någonstans. Har du redan den plattformen och har satt upp, jag menar, du har något juristteam som ser till att den fungerar självständigt från andra stater, då är också den ytterligare kostnaden för att bygga på grejer på den, eller bygga till andra plattformar för andra ändramål, den torde vara någorlunda låg.
Du börja med någon liten egen atoll med en med en barack på där det kan bo personal tillfälligt. Sen har du folk som vill turista och de har inte råd att åka upp i rymden men de har råd med en mycket lägre kostnad än att ta en båt ut till plattformen. Så kan du helt plötsligt ha... Ja, men du kan ha något casino, det finns säkert folk där som vill ta diversa exotiska droger.
Du kan ha diverse eventuella handelsutbyten utan att behöva regleras av olika handelsavtal. och beskattningar och sådär. Jag föreställer mig att det måste finnas en uppsjö av sidoverksamheter man skulle kunna bedriva om man hade en sån här plattform till att börja med. Mm.
Martin
Du har en spännande idé faktiskt. Det som SpaceX gör på havet, jag tror att det är landningsplattformar. Att de landar... raketerna där efter att de skjuter upp en raket och sedan har de sidoraketer som hjälper huvudraketerna att komma upp den första delen av vägen. De landar sen ganska kort efter att några minuter bara efter uppskjutningen så landar de och då låter de landa på plattformar i havet.
Av olika skäl, jag tror bland annat för att de inte ska råka explodera någonting som är i närheten av dem. Lite säkrare på en sån här. Men det innebär ju att SpaceX har en maritim kapacitet som mycket väl skulle kunna användas på andra sätt. Vi har ju sett några andra exempel som är till exempel att man, i vissa fall så är det företag som har nästan smygit ombord satelliter.
Vi pratade för något år sedan om en uppskjutning från Indien. Där visade sig att man hade ganska dålig koll på vad som egentligen hade kommit in i en sådan här raket som skulle skjuta upp ganska stort antal raketer. Det är en väldigt bra fråga. Man kan nog lugnt anta att det här kommer bli en... Ja, men en sån sak som vi kommer höra mer och mer om. Nyheter och även internationella konflikter.
För om inte annat kan man ju tänka sig att det blir en lukrativ nisch för kanske mindre nogräknade länder att erbjuda uppskjutningar av lite vad som helst, bara man betalar. Det låter som någonting som Malta skulle göra. Säga att, nej, nej, men kom och skjut upp er raket från rymdplattformen i Gåzo. Vi ställer inte för många frågor, bara ni betalar. Ja,
[Speaker 3]
eller Comino, då får de äntligen en användning för den där jäkla ön. Mm,
Martin
men det är inte där som Brad Pitt sitter och röker i cigarrer?
[Speaker 3]
Är det på Comino? Det är han och hotellpersonalen som bor där.
Martin
Jag hörde det någon gång i alla fall, att på det lilla hotellet på Comino sitter en massa kändisar och gör vad nu kändisar gör.
[Speaker 3]
Jaha, ja men de är väl i målgruppen för rymdturism också, de borde ha pengar för det. Det passar väl bra? Kanske det de egentligen gör på Comino? Man vet inte. smygplanerar. Vad tror du annars om någon gammal svågerkapitalistisk, korporativistisk lösning? Jag tänker på Disneyland som har, i amerikansk terminologi så är det väl en stad eller en kommun i princip, men den är helt och hållet privat ägd och det är Disney som har de befogenheter som ett kommunfullmäktige skulle ha.
Man skulle kunna göra något liknande med när man inkorporerar, tror jag det kallas, man tar någon bit territorium som inte har någon kommun eller läns tillhörighet och så säger man att det här är en kommun nu och den kommunen styrs av SpaceX och det är deras bolagsstyrelse som är kommunfullmäktige och de rår över allting som händer där och får då även en del, poängen vore väl att de skulle få en del, vad säger man, det är de som skulle exponera sig på det. för en juridiska risk med potentiella skadeståndsanspråk och så där, snarare än federalstaten.
Martin
Det är en intressant idé och om jag får gissa så tror jag att man framförallt kommer att se den typen av lösningar i länder som ligger längst i kvarton. Eftersom det av olika skäl är lättare att skjuta upp saker från i kvarton. En annan sak, och prutom länderna är lite mindre nogräknade, för det är liksom Uganda och Kenya och Indonesien och så vidare. En sak som jag tänker på med din modell här, att man ska äga luftrummet, även rymdrummet ovanför sin mark.
Problemet då det är att normala satelliter och rymdstationer som befinner sig i en låg omloppsbana, de rör sig ju väldigt snabbt relativt jordytan så rör de sig ju i väldigt hög hastighet runt, runt, runt jorden. Och deras banor är nästan alltid så att de rör sig genom dussintals olika länder, alltså varje dag så rör de sig över dussintals olika länder och givetvis då oräkneliga tusentals individuella markägare.
Om det verkligen skulle bli så att man måste ha tillstånd från varje enskild markägare för att flyga en satellit över hans mark. Det skulle innebära att geostationära satelliter skulle relativt sett bli mycket mer attraktiva. Så kanske vi enbart skulle ha sådana här väldigt avlägsna geostationära satelliter som hänger över en och samma fläck precis över ekvatorn. Men eventuellt skulle det vara lite hämmande på rymdutveckling eftersom det är så väldigt långt ut till geostationär avropsbanan.
[Speaker 3]
Nu har vi ju inget större problem. Alltså problemet man vill undvika genom privat ägande det är ju en allmänningarnas tragedi. Och nu är omloppsvana, alltså då inte bara geostationär utan alla typer av omloppsvana, det finns än så länge hyfsat gott om plats där uppe. Det är en allmänning som... inte inom den närmsta framtiden lider risk av att stömmas ut.
Men det kan ju gå fortare än man tror och redan nu så finns det en hel del skrot där uppe även om det inte är jättemycket plats som tar sig upp av aktiva fungerande satelliter så finns det ju en massa rymdskrot som driver omkring och de tar ju inte bara upp platsen alltså de är inte bara ett problem för att de tar upp platsen där de råkar vara utan även för att de flyger omkring och...
kolliderar de med någonting annat så blir det förstås väldigt dyrt. Så att inom de närmsta, ja men garanterat inom de närmsta 100 åren, de närmsta 50 åren så kommer man behöva hitta någon typ av lösning på det här, därför att det här är en allmänning som inte är obegränsad.
Martin
Du säger att det inte är så jättetrångt där uppe, men vet du hur många satelliter som befinner sig i omloppsbanan?
[Speaker 3]
Martin
Ungefär 5 000. Mm. Så visst, rymden är stor. Rymden i omloppsbanan är stor, liksom. Men det kryllar av satelliter där uppe. Ett tips om man är intresserad är att googla. Gör en bildsökning och hitta en bild där alla satelliterna visualiserades. Det är fascinerande hur mycket skräp vi har där uppe. Ja, och mer ska det bli. Jag tycker det är roligt att titta lite på människor.
Jag är väldigt glad att jag får vara ny i den här för att hoppet lever om att även vi vanliga dödliga som inte jobbar på NASA någon gång ska få åka upp i rymden. Nog skulle jag tycka det var spännande att få ta en semester på en rymdstation. Särskilt måste jag säga om den heter Von Braun. Det låter riktigt charmigt.