Martin

93% subventionerade jobb bakom att allt fler nyanlända kommer i arbete. Anställningsformen inte särskilt relevant enligt etableringschef på Arbetsförmedlingen som menar att det viktiga är att människor faktiskt kommer i arbete. Nyanlända kvinnor berörs inte av ökningen i samma utsträckning som män. Ja, det är kanske lite grann som att slå in öppna dörrar i Radiobubbla att granska och...

avslöja de här sakerna. Men jag tycker vi kan ta upp det då och då och titta på de här siffrorna för det är Hälsans veckan när man tänker på det. Jag talar för mig själv nu bara att det blir lite slentrian i det här. Att de här jobben när man säger att invandrare de får jobb, att det är bluffjobb och så vidare. Men här har vi direkt från hästens mun siffror från Arbetsförmedlingen. Man har olika program naturligtvis inom Arbetsförmedlingen för att få folk till så kallade jobb.

Man har etableringsprogram, subventionerade anställda. Nu senast kan man få extra tjänster. Extra tjänster är en ny grej sedan 2015. Det är samma sak som flera tidigare sådana här system. Det vill säga att staten går in och ger lönesubventioner. Betala företag för att anställa folk. Så du får delar av lönen betalas av staten.

Eller i vissa fall hela lönen. 100% av lönekostnaden. Företag får då gratis arbetskraft om man rekryterar ur den här poolen. Det finns många problem med det här naturligtvis. En av många saker är självklart den enorma orättvisan som det innebär att vissa människor har en gräddfil på arbetsmarknaden. Om du som arbetsgivare väljer mellan en så kallad nyanländ person och en etnisk svensk.

Så det är såhär, om svensken kommer vara dubbelt så dyr, eller tre gånger så dyr, eller fem gånger så dyr, eller oändligt mycket dyrare. För att invandrarna är gratis, för han är 100% subventionerad med löne- och bedragsanställningar, extra tjänster, eller vad de nu kallar det i den här säsongen. Medan svenskar måste betala full kostnad. Det är ju många svenskar också som har löne- och bedragsanställningar.

Men det finns en väldigt stor etnisk dimension. Men det är också intressant att bara kolla på den här gruppen. Jag tänkte till två saker som jag gärna skulle vilja ta upp. För först är den här siffran då. Sveriges Radio, man kan ge dem en liten, liten, liksom lite kudos så här. För att de ändå rapporterar om det här och de använder inte helt neutrala formuleringar. De skriver till exempel bara omkring 7% har fått jobb som inte är subventionerade.

Fint att de tar upp den siffran, det tackar vi för. Men. Av alla som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsprogram så är det 44% som har fått jobb eller börjat studera. Av nyanlända som deltar. Tyvärr så står det inte hur stor andel av de nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens program. Det hade varit ganska intressant att veta. Men 44% har fått jobb.

Och det är alltså av de 44 procenten som 7 procent har fått icke subventionerade jobb. Så det är inte så att 7 procent har fått icke subventionerade jobb, utan det är alltså 3 procent av de här personerna som deltar i arbetsmedlemsprogrammet som har fått icke bluffjobb, medan 97 procent av dem har fått subventionerade jobb.

har inte fått ett jobb eller har fått ett jobb som är subventionerat. Siffran är, som det ofta är i de här fallen, naturligtvis ännu mycket lägre. Det är 3% av de som deltar i programmet. Det är ett otroligt dåligt track record för ett program som enbart är till för att sätta folk i arbete. Bara 3% får riktiga jobb.

Nicholas

Ja, det är riktigt sjukt. Alltså, det är väl bra att vi tar upp det med jämna mellanrum. För det är sådana absurda siffror att... att hjärnan inte vill ta emot dem. Det går några veckor, och så tänker den logiska delen av ens medvetenhet att kan det ha varit så lågt som 3%? Det låter orymligt, jag måste minnas fel. Det måste ha varit 33% eller nånting.

Det är som att man kan inte ta in sådana här absurdt dåliga siffror. Ja, hur var det nu? Det är de här människorna som skulle rädda den svenska ekonomin och rädda oss undan den... Det där är ett perspektiv på det,

Martin

men man ser i pratminus från Arbetsförmedlingen här att de har faktiskt omvända perspektivet. De tycker inte att man ska fråga sig vad invandrarna kan göra för Sverige, utan frågan är vad Sverige kan göra för invandrarna. Ehm, ska se om jag kan hitta pratminn utav det. Det är längst ner i artikeln. Det säger Malin Blomgren. på arbetsmedlingen. Då säger hon att har man aldrig varit ute på svensk arbetsmarknad så spelar det inte så stor roll för individen vilken typ av anställning man får. För individen är det här ett jobb vilket som helst i alla fall.

Nicholas

Det handlar om pengar och det är någon form av vad ska man säga självförtroendeinsats liksom. Man ska få pengar. på invandrarna och känna sig bra. Kolla här, du har ett jobb. De får live arbete.

Martin

Ja, och det är ändå en relativt välvillig tolkning av det hela. Då tänker man sig att folk mår bättre om de jobbar för att få pengar istället för att bara få bidrag. Ja,

Nicholas

precis.

Martin

Men det är också det att om du låter någon ha ett lönebidragsarbete så kommer de hålla sig upptagna större än de har dagarna. De kommer inte ha lika mycket tid och springa runt och göra kaos. Så det kan också vara en sån grej, att det är en disciplineringsåtgärd jämfört med att bara ge dem... Jag vet inte exakt hur man tänker bakom. Det är intressant tycker jag att deras resonemang här har absolut ingenting att göra med samhällsekonomiska resonemang, nån sorts nytta, nån sorts kalkyl på långsiktiga skatteintäkter.

Man kan tänka sig många perspektiv man kan ta, men deras perspektiv är, du lyssnade omgång på uppreparordet individen, det blir extra syrligt tycker jag. Men det viktiga för henne är individen och det spelar ingen roll för individen om det är en bidragsarställning eller inte. Det är ett jobb i vilket som helst. Och till att börja med så är det ett resonemang som är fullständigt katastrofalt från ett samhällsperspektiv.

Därför att det kanske är så för individerna att det inte spelar någon roll om det är en löne- och bedragsanställning eller inte. Men det är ju en oerhört stor skillnad för de som betalar kalaset, skattebetalarna och resten av samhället. Eftersom, om man tittar på det vi ser här, det är ju att 97% av de här människorna ligger fortfarande andra människor till last. Endast tre personer. har en teoretisk möjlighet att inte ligga under människors last.

Men, och jag skulle också vilja påpeka att det är inte så att... Det är ett jobb vilket som helst, om det är finansierat med lönebidrag. Särskilt inte om det är en 100% subventionerad anställning. Det är inte ett produktivt meningsfullt jobb i samma uppmärkelse som om du har ett riktigt jobb som är bärkraftigt i sin egen rätt på marknadsekonomiska principer.

Självklart är det så att företag som får subventionerad arbetskraft. kommer inte att ha samma incitament att använda den arbetskraften på ett ändamålsenligt sätt. Vi vet ju också att det är många företag som har lönebidragsanställda bara för att få lönebidrag helt enkelt. De bryr sig inte om de arbetar eller inte.

Ibland får de sitta av tiden för att det ska se bra ut. Sådana system. Men i praktiken så är det ibland inte ens ett arbete alls som utförs. Så då får man inte ens den här uppbyggda effekten för individen. Nej. Att man liksom får komma ut på arbetsmarknaden och lära sig jobba och så vidare.

Nicholas

Det är intressant att du tar upp det här med att man inte har tid att kausa därför att en undertone i den här tycker ni att det ska vara nästan som en utbildningssatsning. Du ska lära dig att vara på svensk arbetsmarknad. Mm. Medan det det egentligen handlar om är att folk inte ska vara ute och bråka på gatan. Det är precis det som var förevändningen bakom västerländska skolsystem. När man förbjöd barnarbetet, plötsligt hade du en massa ungar som inte hade någonstans att gå på dagarna.

Så då skickade du in dem i en massa lokaler och sen så hittade du på en läroplan. Så kunde du låtsas att det var en utbildning, men vad det egentligen handlade om var att du behövde en förvaringsstation för alla de arbetslösa ungdomarna. Och det är alltså en exakt spegling av det vi ser här då.

Martin

Ja, alltså jag antar att den officiella ideologin här är att Om du har fått pröva på att jobba på lönebidragsanställning så kommer du att ha lättare att få ett diktigt jobb så småningom någon gång i framtiden. Men det finns också det som du nämner nu. Och så finns det också helt enkelt politikernas incitament av att få ner arbetslöshetssiffrorna. Och trots att det är en subventionerad bluffanställning, bidragsanställning, som ligger i samhället i last istället för att vara produktiv.

Så är det ju... Någonting som förbättrar statistiken. Det räknas som att det är än mindre som är arbetslösa. Så att oavsett hur enskilda aktörer agerar, vad som är Malin Blomgrens drivkrafter här, så är det uppenbart att det finns en hel del riktigt riktigt dåliga incitament.

Nicholas

Det här skapar ännu fler paralleller till skolsystemet Där är det också den här myten om att du går i skolan för att kunna få jobb när du blir stor Du har den Och det är också så att barnarbete förbjöds som ett sätt att manipulera arbetslöshetsstatistik Vuxna människor kan rösta, barn kan inte göra det Förbjud barnen från att jobba, fyll dem tomma platserna med vuxna som tidigare var arbetslösa Barnen är arbetslösa, men eftersom de inte får jobb räknas de inte in i statistiken Textning.nu Vips har du utan att öka samhällets produktivitet en enda bit så har du ändå lyckats skriva ner arbetslöshetssiffrorna. Väldigt likartade mekanismer.