Martin

Svågerkapitalisten och Socialdemokraten Jan Emanuel Johansson diskuterar sin Rolls-Royce döpt efter Mona Salin, Patek Philippe guldklocka och 6-2-fots jakt till lika kontor. Hans i sig har sparat Sverige miljoner genom att fakturera 2600 kronor per missbrukare och dygn innan han sålde bolaget för en kvarts miljard.

Gör nu 8-siffrig vinst på ensamkommande ungdomar. Ja, det är fortfarande lite av en nyhetstorka, tror jag man får konstatera. Trots att vi är mitt uppe i en valrörelse så ser vi sådana här riktigt trötta artiklar som tröskas genom presssystemet gång på gång på gång. Janne-Manuel Johansson själv påpekar i en ganska rolig, tycker jag, kommentar, en videokommentar på sin Facebook, att det börjar bli väldigt repetitivt.

I mer än 15 års tid nu så har Kvällstidningarna, som han uttrycker det, ungefär två gånger om året skrivit stora artiklar, braskande rubriker, som han själv uttrycker det, om att jag är miljonär, jag gillar bilar och jag gillar båtar. Gång på gång på gång i precis samma reportage. Han påpekar dessutom att den här artikeln i Expressen... Den innehåller bildpågig information om hans Reuss-Reuss.

Exakt samma Reuss-Reuss som förra gången de gjorde en artikel på att Jan Emanuel Johansson gillar lyxliv, vilar båtar och så vidare. Han har mycket pengar. Det är inte utan att Jan Emanuel Johansson har en poäng och garvade lite när jag såg hans video. Han har självklart sparat alla de här kvällstidningsrubrikerna så han kan liksom sitta och bläddra igenom dem i sin video.

Det är ju ganska svagt. av medierna att man alltid ska hålla på att uppmärksamma just de här sakerna att han har en Ferrari eller en Rolls Royce han har en stor bil och så vidare. Det finns ju andra saker som skulle kunna vara mer intressant att gräva i framförallt då hans affärer med staten han har gjort riktigt skumma saker. Han har gjort på med alla möjliga typer av välfärdsföretagande som man säger.

Några som är skumma som det inte grävts tillräckligt mycket i till exempel till exempel att han har besökt en Ikenia. som var utan att se det och som han tog emot pengar för. Och sen åkte de ner och kollade och så fanns det ingenting på plats i Kenya. Det var någon sån här som skulle ha struliga ungdomar från Sverige som skulle behöva rehabilitera någonting. I Kenya? I Kenya. Det finns massor med sån här skumma historia i alla fall kring hans företag.