Martin

SVT väljer att skylla på Joakim Röyst för starkt kritiserad intervju. Röyst svår att få tag på, vilket ledde till att programledaren inte hade tid att prata med honom i förväg. SVT's nyhetschef Judith Ek framhäver att de fortfarande lär sig och har interna diskussioner. Ja. Joakim Röyst eller Ruist eller Ruist eller hur hans namn uttalas. Jag säger Röyst för att det är ungefär så de säger på SVT i den här intervjun. Jag har aldrig hört namnet uttalas förut, jag har bara sett det i skrift.

Boris

Om det är Röyst är tydligen ett holländskt namn som betyder oljud. Är det sant? Ja. Lite absurt i sammanhangen. Stökigt, bråkigt, oljud.

Martin

Jokim Röist är forskare i Göteborg. Han är specialiserad på att forska på invandring och invandringens ekonomiska effekter. Han är en av få forskare i Sverige som är profilerat åt det här hållet. Han har framhållits av Tino Sanandaji som en hederlig forskare. Jag har inte sett det senaste som Tino har sagt om Jokim Röist.

För något år sedan så insette jag att Tino framhöll Joakim Röyst som en hedervärd forskare som var objektiv och sa sanningen. Visst hade han en annan uppfattning än Tino om flyktinginvandringen. Det kan vi återkomma till senare. Men Tino sa att han tycker inte som jag. Han har motsatt uppfattning i många sakfrågor.

Men han är intellektuellt hederlig så man kan ha en rimlig diskussion med honom. Allt bara som en datapunkt om Joakim Röyst. Det är alltid svårt för att dels brukar det vara svårt att lita på etablissemangsforskare på det här området. Och sen finns det också en omvänd fara. Man kan kalla för principen om min fiendes fiende är min vän. Det finns en risk att man tänker på det.

Bara för att någon bråkar med SVT så betyder inte det att det är någon som har liad med oss. Bara för att vi också hatar SVT. De här två tankarna vill jag gärna hålla i tanken när vi går vidare här. Joakim Röst var med i en intervju i SVT apropå en rapport som han har gjort om kostnaderna för invandring.

Han har hållit på med det här länge och gjort många artiklar och rapporter. Han är känd för att ha estimerat att invandringen kostar 1% av Sveriges BNP per år i kostnaderna i Sverige. transfereringar till gruppen invandrare som kommer. Och den här intervjun har fått enormt mycket uppmärksamhet. Den har verkligen berört någonting hos människor och den har delats väldigt mycket och Joakim Röyste har hyllats som en hjälte.

Han har till och med hyllats som ett geni har jag sett, flera personer. Att hans respons på SVT-utfrågaren var genialisk. Det som väckte så mycket uppmärksamhet var att När på två eller tre gånger i intervjun så fick han frågor som han tyckte var så dumma eller så häpnadsväckande att han bara stod tyst. Han stod tyst och bara stirrade på SVT-programledaren och efter några sekunder då så svarade han.

Men det framgår på ett plågsamt sätt när man ser intervjun att han kan knappt fatta hur korkade frågor han får. Och det faktum då att han... Att han har visat det på det här starka sättet genom sin tystnad har gjort att han har blivit han har blivit veckans folkhjälte kan man säga i Sverige. Jag vet inte hur annars jag ska beskriva det.

Boris

Ja, så är det ju liksom. Alla hyllar och i stort sett alla hyllar och älskar honom och... Jag tycker att det är bra att man gör det. Men jag tycker liksom att det är... Han är inte min kille i alla fall. Bara för att han ställs mot en idiot i tv-rutan så innebär det ju inte att han har rätt.

Martin

Vad intressant att du säger det Boris, jag har haft en liknande tanke i bakhuvudet. Vill du kanske utveckla det lite grann?

Boris

Ja, därför att han kommer ju alldeles för lätt undan med... SVT-rapporten uppenbarligen och hela Radio- och TV-huset tyckte vad jobbigt var att han säger att det finns ett slags nettokostnad per flykting på 74 000 kronor per huvud. Men alltså, det är ju... ett så begränsat resonemang.

Nu har jag inte de kunskaper som kan gendriva den siffran, men till och med den låter, tycker jag, alldeles för liten. Men sen räknar han ju inte, alltså det finns inte... Bakom den här, vad heter det, vetenskapligheten så döljer sig en total ovilja att ens försöka laborera med och uppskatta så vetenskapligt det går. Alla andra kostnader det medför för samhället.

Att vi har en stor population människor som kostar 74 000 kronor per huvud. Och tittar man på hans tidigare debattartiklar, vilket jag undrar om ni har fanns i debatten tidigare, så är ju Röjste en invandringsaktivist, alltså han är ju en av öppna gränsernas förespråkare och hävdar med en fas allt det vi kan se att vi har råd med detta, liksom en Angela Merkel-typ.

Och liksom att... Han intorstår den punkten att den kostar 74 000 kr per skalle och det har Sverige råd med. Dels tycker jag man kan ifrågasätta om Sverige har råd med detta. Dels menar jag att genom att han begränsar sitt resonemang egentligen bara en slags plus minus vad betalar de i skatt och vad transfereras i bidrag till dem. Så det är inte så att det är så. ser man inte på skadeverkningarna på samhället i stort och det kostar väldigt med för.

Martin

Ja, precis så Boris. Joakim Reuss är en massinvandringsaktivist. Han har ett oerhört starkt engagemang för det här uppenbarligen. Han bedriver sin ekonomiska forskning och han visar på kostnaderna. Men precis som du är inne på Boris, underskattar han kostnaderna. Han tittar bara på rena transfereringar, bidrag och sånt där till invandrare. För det första som att det är den största delen av kostnaden, eller det viktigaste att titta på, det är egentligen en relativt irrelevant faktor jämfört med de kulturella effekterna.

Kollapsen i samhällelig tillit, folkutbytet som gör att svenskar är på väg att bli minoritet i sitt eget land. Det är sådana saker som folk bryr sig om. Det är det som är invändningarna. mot massinvandringen, men det har inte Joakim Ries så mycket att säga om. Det enda han säger, han gör ett sånt normativt tillägg, han uttrycker en egen uppfattning. Jag tror inte att jag tolkar för mycket när jag tolkar att det är hans personliga uppfattning som han ofta har tillfälle i akt att säga, och det är att visst, det kostar invandringen rätt mycket, men vi har råd.

Det är precis som du säger, Bojus, det är en mantra han har, att Sverige har råd med flyktinginvandringen, och han säger också att vi bör acceptera den, bör ha invandring av humanitära skäl. Det är något som vi kostar på oss av humanitära skäl. Han är på ett sätt mer ärlig än vissa av de andra massinvandringsutspråken. Han försöker sig inte på den här historien om att det är lönsamt. Att det här är något som vi vill ha av humanitära skäl och dessutom så råkar det vara väldigt lönsamt.

Han säger helt enkelt att vi ska ta den här kostnaden av moraliska skäl. Han har inte en bra linje på det sättet. Och det finns skäl att frågasätta hans. Det är han sett och räknar på för att det är ofullständigt. Nu är det så här, det är inte nödvändigtvis en forskares uppgift att ha ett absolut heltäckande perspektiv. De måste specialisera sig, smalna av på en viss fråga.

Och han säger också att det finns, till och med i den här intervjun så säger han att det finns aspekter som han inte tittar på. Men jag skulle också vilja gå tillbaka lite till den här SVT-intervjun. Och nu finns det en risk att jag svär i kyrkan här och kanske gör mig impopulär med en del av våra lyssnare. Men jag har tittat på den här intervjun, jag har lyssnat noggrant efter att jag tagit del av hyllningarna och förklaringarna av att Röjst är ett geni och så vidare, hanterar den här intervjun så genialiskt.

Och vi ska säga också att vi har Joakim Röjsts egen kommentar i opinionsavdelningen, en länk till hans blogg. Där han beklagar sig över att Public Service hela tiden försöker iscensätta konflikter snarare än att sprida kunskap. Och där säger han att orsaken att han var tyst var inte att det var en dum fråga, utan att det var den åttonde dumma frågan i rad som han fick.

Till att börja med så ställs det inte åtta frågor i intervjun. Alltså jag vet att det är en pellites, men jag kunde bara räkna till sju frågor, allt som allt. För andra så tycker inte jag att det är sju dumma frågor. Frågorna är så här i tur och ordning. Först och främst så är det ganska öppna frågor som ställs om vilka slutsatser kan man dra av den forskning som han har gjort. Och det är bara ett neutralt tillfälle för honom att lägga ut texten om hur han ser på sin egen forskning och slutsatserna.

Andra frågan är... Vad kan man använda rönen till? Vem kan använda det? Och svaret är då att man kan använda det för politisk planering och så vidare. Och sen så kommer tredje frågan, som möjligen är en dum fråga. Den frågar så här, varför ska man fokusera på invandrare? Finns det inte svenskar lika mycket som ligger andra människor till last? Då ska man ju inte fokusera på dem, till exempel människor med, svenskar med okvalificerade arbeten eller arbetslösa och så vidare.

Man kan tycka... Att det är en dum fråga, en infamfråga. Men samtidigt är det ju en fråga som som Joakim Löfvist också enkelt kan svara på. Han säger helt enkelt att det är en politisk fråga. Det är en politisk fråga hur stor invandringen ska vara. Det är någonting man diskuterar. Det är inte en politisk fråga som diskuteras huruvida... Exemplet de har i intervjun då, det blir ganska konstigt exempel tycker jag, men exemplet är taxichaufförer.

Jag vet inte varför taxichaufförer lägger andra människor till last. Det är kanske bara jag som har missat någonting. Det är en politisk fråga till skillnad från svenskar som lägger andra till last. Och sen så kommer en fråga om huruvida... De säger att det finns andra som menar att det finns samhällsekonomiska vinster med invandring. Att det finns en sån sida av saken. Och här kommer då Röjs första långa tystnad. Men sen så ger han i princip frågeställaren rätt.

Han säger att... Han tror inte att det finns en... Eller han säger att... Netto så finns det ingen samhällsekonomisk vinst. Såvitt han kan se. Men han upprepar sitt mantra att vi har flyktingomvandlingen av humanitära skäl, inte ekonomiska. Och då frågar han om de har med sig några underlag. Och han säger att det ingår inte i min forskning. Och sen får han en fråga, det här är det som är det kontroversiella med frågan. Det här är ju en het fråga.

Tror du att den här rapporten kommer användas i valrörelsen? Och då tvekar han och säger att nej, det tror jag inte. Tror inte att det kommer användas i valrörelsen. GÖ. Han frågade, men har du tänkt på det? Har du tagit hänsyn till det här när du gör en forskningsrapport som förmodligen kommer bli kontroversiell? Och det är här han är tyst i tre sekunder, fyra sekunder eller någonting. Nej, jag tog inte exakt tid. Det är en lång tystnad för att vara TV.

Och sen säger han att, ja men om folk efterfrågar kunskap så försöker jag leverera den kunskapen som forskare. Och då tycker jag att jag gör någonting bra. Ja, och sen om folk använder det som en slagträ politiskt. Det är inte riktigt hans sak som forskare att ta hänsyn till. Och... Möjlig... Alltså... Jag tycker inte frågorna som SVT ställer är särskilt dåliga.

Det är ganska öppna frågor som Röjs kan svara på lite som han vill. Jag tycker inte att de är katastrofalt dåliga. Och Röjs svar är inte fantastiskt bra. Han säger själv i sitt blogginlägg att... Det var inte något sådant här medvetet genidrag att han stod tyst och inte sa någonting. Han säger själv att han famlade efter ord. Han ville kritisera intervjuaren.

Han letade efter orden men fann dem inte. Ingen skugga över Joakim Röyst för att han inte fann orden. Absolut inte. Men han kunde ju helt enkelt... Om man får frågan till exempel Har du tagit hänsyn till hur den här forskningen kommer användas politiskt? så skulle han helt enkelt kunna säga, utan att vara tyst och sådär, nej, det har jag inte gjort.

Som forskare så är mitt jobb att söka sanningen. Jag gör inte mitt jobb om jag tar hänsyn till hur forskningen eventuellt kan användas politiskt. Det är inte en så jättekonstig fråga, för som SVT själv påpekar i kommentaren, de frågar en, jag tror att det är nyhetschefen Judith Ek, som påpekar att I intervjun tidigare så har han redan pratat om att det är en politisk fråga.

Det är Röjst själv som tar upp det. För att, de frågar så här, Varför fokuserar du på invandrare snarare än svenska? Då säger Röjst, ja men det är en politisk fråga. Det är därför. Så att, han själv har introducerat i intervjun idén att det är en politisk fråga. Så det är inte jättekonstigt. att det kommer en följdfråga på det, att man frågar, ja men hur tror du då, om det är en politisk fråga att göra den här rapporten, hur tror du att den kommer användas, vilka effekter tror du den kommer att ha politiskt?

Så att, jag vet inte Boris, jag kanske får skämmas här, men det känns som att jag missar någonting. Jag missar Joakim Röy's genialitet och även SVT's diaboliska beteende i den här frågan.

Boris

Ja, jag blir så glad när ni säger detta, för att jag... Jag tänkte likadant när jag såg klippet första gången innan den här hyllningshimla stormande kören kommit igång. Så tittade jag på klippet och tänkte, men vilket stolpskott alltså. Och sen kommer alla igång liksom och... Det är en slags betingad reflex att hata SVT och hata SVT.

Han ser ut som en förvuxen, försagd skolpojke och vinner sympatier i otroligt många kvinnor som har förklarat sin förälskelse i honom också. Bara det att han är försagd och inte finner orden, det säger lite grann om samhällsklimatet. Men det är så lustigt här. Jag tror att Röjster är mycket mer medveten än han vill låta påskina och en del av dem som kylar honom låtsas som.

Han är ju som sagt en massinvandringsförespråkare. Jag tolkar, nu har jag inte tuggat i med den senaste rapporten men jag ska, men jag tolkar allt jag har sett honom skriva förut som att han faktiskt har drivsa av en politisk uppfattning som styr hans forskargärning. Och det är att bevisa att vi har råd.

Vi kan ta den här kostnaden. Och därför, och det tror jag liksom styr hans forskargärning till så att han faktiskt medvetet begränsar kostnadsfrågan. Och hans tystnad tolkade jag när jag såg hur som helst stött på honom förut i debattartiklar och så. Texter på arena och annorstäder så tolkar en som att han är helt perplex över följande.

Han tror att han ska komma in liksom i det varma boet. Det ska bli en diskussion om att de är 74 000 per huvud, det är ju ingenting med ekonomin går sedan tåget och så vidare. Det hade han säkert varit beredd att hålla utläggningar om, men nu tar diskussionen en helt annan väg. Det är viktigt att man lägger i området.

Ordet hänsin till Det ena betydelsen kan vara att man anpassar sig till majoritetens uppfattning, värdegrund och annat. Det är lite olyckligt. Men att inkludera i sin forskning väntade reaktioner och reflexer på det man kommer att säga, det är definitivt forskarens uppgift.

Det är ett utmärkt exempel här. Man har nämnt förut Gunnar Myrdals monumentala verk Amerikan dilemma, negerfrågan i USA. Jag får säga en ordet eftersom det är en liten fråga. där han faktiskt i sista tredjedelen av boken diskuterar vad hans slutsatser kommer att få för reaktioner.

Och så inkluderar han det som en del i slutsatsgivandet. Och det är ett alldeles korrekt sätt att hantera det hela. Vad visar de reaktioner jag kan förutse om det material jag har samlat? Det är snarare lite inskränkt att inte göra på det sättet. Så att... Nej men jag är glad att du tar upp det. Slipper jag känna mig som en ond svartepetter här. Han är märkligt överskattad.

Martin

och reaktionerna märkliga.

som verkar vara i opposition, som kan tolkas i någon utsträckning som var i opposition eller någon som tar minsta lilla fight med SVT, hyllas till skian. Det är ändå kan man säga en uppmuntrande tecken i tiden.

Boris

Det är bra på något sätt för att det visar att vem som helst nästan kommer att fungera som oskledare. Det är lite grann som du tog upp det här med Bönöjde truppen som för mig var oväntat. Man vet aldrig vad som utlöser all den här ansamlade osk-energin. Vem som blir oskledare. I det här fallet så råkade det bli Röjstad.

Han är ju lite... Röjstad är lite... Han är obekväm i rollen tror jag. Han ser själv att det finns vissa problem med de krafter han har utlöst. Det är ju inte hans kompisar egentlig mening, enkelt uttryckt. Det tror jag han sitter och gruvar sig lite för. Men faran är ju nu om vi får en decision om 74 000 kronor eller om det är 82 år eller om det är 70 och så vidare.

Att forskningen inte är, i den klassiska amerikansk sociologiska manieren så skulle man kunna gå ner och ta djupstuderat ett antal totalt bidragsberoende invandrade familjer. Där till exempel barn glider ut i destruktion och kriminalitet och så vidare. Och studera vad det är den verkliga kostnaden för samhället, för de händertagande.

Och vad det är följdkostnaderna för den destruktion de åstadkommer. Och i vissa samhällen så är det ganska stor. Det är inga jävla 74 000 kronor vi pratar om.