Martin

Företagsledaren och tidigare politikern Ian Wachtmeister avlider, 84 år gammal. Ian Melker Kering, vaktmeister av Johannishus, är en helt unik profil i svenskt närings- och samhällsliv. Var ska man ens börja när man pratar om den här mannen?

Jag vill i alla fall att du pratar lite om dem för att han är en av få... personer i svensk offentligheten som jag har haft en oerhörd respekt för. Jag kan skoja ibland om att säga att det är Göran Persson, att man man längtar lite nostalgiskt efter Göran Persson ibland och sånt där, men det är på skämt. Jag tycker att Göran Persson är vedervärdig. I en vaktmeister däremot har jag, som jag pratade om tidigare i radion, haft genuint annorlunda tankar om.

Då tar jag... Vi kan börja lite översiktligt med vem han var. Han var ju adelsman naturligtvis. Greve. Han var en riktig greve. för att hans pappa var greve, som det fungerar. Kering, Kering Vaktmeister, som jag tror var en riktig adelsman. En sån som mest var militär och han skötte om godset och gjorde en vända på UD och så vidare.

En klassisk adlig miljö kan man föreställa sig. Där Vaktmeister växte upp, han gick på Lundsbergsskola, precis som sin pappa och så vidare. Hela den bakgrunden, den gamla... Spillrande av aristokrati som finns, eller åtminstone fanns, i Sverige. Men han tog en lite annan bana. Han blev ingenjör och gjorde en fin karriär inom, jag tror man kan säga, gruvindustrin, metallutvinnings- och förädlingsindustrin.

Med olika topposter, tillsammans till slut. startade ett eget konsortium som heter The Empire. Under de sista fyra årtiondena ägnade han sig mest åt sitt eget företag The Empire som tillverkade en massa obskyra produkter. Bland annat hade han mycket att göra med Electrolux och Wallenbergsfären.

Även The Empire tillverkade. Jag för mig att vi pratade om hur det hade bubblat någon gång, det kan jag fela, jag minns inte exakt. Men jag för mig att hans företag köpte Sodastream, de här som gör att man kan lägga bubblor i vattnet.

Boris

Ja, de hade Agenturen och då fick de ju en väldig uppgång i omsättning faktiskt efter hand. De var ju rätt ute. Men sen drabbades ju de av att de förlorade Agenturen också i Sverige. Det kan ha varit något annat i Nordistan också.

Martin

Han hade en solid näringslivskarriär kan man säga. En industriman som man säger ibland. Industrialist, entreprenör, ledare inom den sfären. Sen blev han ju, det finns ju många sådana som man aldrig hört talas om som vanlig svensk. Men, envakt Mängs blev naturligtvis allmänt bekant när han gav sig in i politiken. Han skrev en bok på 80-talet som fick ganska mycket uppmärksamhet. Och sen så startade han tillsammans med Herbert Karlsson.

Partiet Ny Demokrati som var ett... Det högerpopulistiska partiet gick väldigt bra för. På väldigt kort tid så fick de stora... De blev väldigt populära, de satt i riksdagen under en låtperiod och så vidare. Och sen gick det som det ofta går med sådana här rörelser. De hade en massa interna splittringar och så vidare. Men under knappt tre års tid så hade vi något så ovanligt i Sverige som en riksdagsledamot som var en oerhört frispråkig, skarp tänkt finansieringsplan.

Jag är en helt oberoende aristokrat. Och jag skojar ibland om att jag saknar Öran Persson. Vilket är ett skämt. Men, ibland så tittar jag på gamla filmer. Till exempel... valdebatterna från valen 1991 och 1994, tv-debatterna som fanns med partierna. Och det är helt fantastiskt att höra en vaktmeister prata.

Vi har aldrig haft något liknande i svensk politik. Någon som har tagit den typen av position i offentligheten och sagt sådana saker. Det som jag sagt tidigare i Radio Bubbla att vi pratar ibland, man pratar allmänt om det här fenomenet Donald Trump. Ibland så pratar man om så här, ja det skulle kunna hända på andra städer och sånt där.

I Sverige var vi nära. En vaktmajester hade kunnat bli Sveriges Donald Trump. Han hade kunnat bli nederlandsfadern och statsminister och leda landet. Jag tror att det hade varit det bästa som hade kunnat hända för Sverige de senaste 40-50 åren. För att han var en så unik person. Nu blev det inte så. Jag tycker som jag sagt tidigare att det är så tragiskt att han slog sina påsar ihop med Bert Karlsson är fullständigt outsäglig undermänniska.

Vilket gjorde att projektet var dödsdömt från första början. Men tänk om det hade varit Ians projekt, om det hade varit Ian istället för Ian och Bert. Nu låter vi industrigreven ta över och stirra upp det här landet. Det hade kunnat bli någonting. Det är väl lite tantaliserande att han var fortsatt politiskt aktiv, framförallt som rådgivare till kristdemokrater och sverigedemokrater mycket på senare år.

Så att ända fram till att han fick sin cancerdiagnos, för det var bara något år sedan nu, så fanns det fortfarande i mig i alla fall en liten flamma av hopp att kanske, kanske att igen kan komma tillbaks. Och var Sveriges Donald Trump, alltså var den här outsiders, icke-politiken, företagsledaren. som kommer in och applicerar sina färdigheter, sina perspektiv i politiken. Och under en period frälser det oss från det vanliga politikerstyret.

Så att handelsarv i en vaktmagasin för mig representerar en sorts fantasi om en alternativ verklighet där Sverige tog tillvara på sina bästa resurser, sina bästa människor och frågade sig själv vilka är de bästa människorna ibland? Och någon från deras led steg fram och sa att jag kan bli en politisk ledare.

Och vi tydde oss till den personen och gick in i en ny gyllene era. Det är min lilla fantasi om Jan Wachtmeister.

Boris

Ja, alltså jag kan säga så här att det är... Jag kan förstå din svaghet för honom. Men åka... Jag tänker till när det säger just alternativ verklighet. Problemet var ju mycket att han levde i en alternativ verklighet. Därför att han inte såg de politiska realiteterna. Som du säger, det var ett mildt uttryckt strategiskt misstag att liera sig med Bert Karlsson.

Och framgångarna beror ju inte så mycket på att faktiskt tror jag i en vaktmeisters genomslag han skrev till exempel en del väldigt bra böcker utgivna på Celines förlag. Där var han tidigt ute och har väldigt skarpsynt och bitvis också på ett nästan brittiskt sätt kviktformulerade. På det sättet var han jättebra, men just den här alliansen med Bert Karlsson, den innebar ju att partiet fylldes faktiskt av dårar.

Och det där tror jag inte han hade någon blick för, för det var alldeles för sent. Och av det tror jag man kan dra slutsatsen att det politiska systemet tillåter ju inte som det där strukturerat. De kloka idéernas genomslag. Jag intervjuade honom just i slutfasen innan han klev av som partiledare.

Och då fanns det ingenting kvar av hans... Då hade han en period av ljuddepression. Han var liksom bara extremt dyster och uppgiven. Vilket jag på många sätt kan förstå. Men som politisk rebent, om man isolerar allt... Om man isolerar politiken, va. Så tycker jag han är viktig som politisk rebent. Och tänker det faktiskt. Men det finns en sak här som man egentligen bör grotta i.

För som du säger, han representerar ju också på något sätt den goda delen av den svenska aristokratiska traditionen. Han är egentligen en av de sista resterna, både bildad och industrialist. Jag har en stark känsla av att i hans levnadshistoria så ligger en konflikt inbäddad där.

För att studerar man hans karriär så har han ju en väldigt stark ställning. Alltså han är ju jävligt industriellt och kunnig. Och som ni ser han har ju toppositioner i järn och stål. Han sitter till och med i järnkontorets ledning och det är få förunnat. Men sen får han ju foten av Avertén och han de facto, som jag ser det utifrån, trängs undan av den svenska borgerligheten.

Och där tror jag vi har ett nyckelproblem i Sverige. Att inte ens den så kallade borgerligheten accepterar renaissancemänniskar och industrialister som är individualister och har en egen uppfattning. Det finns inte utrymme för dem där heller.

Martin

Man kan drömma om att vi skulle kunna få... En ny person, en ny aristokratisk industriman som också skulle kliva fram som en ledare i samhället. Jag tror att det är en av de få positiva saker man skulle kunna hoppas på inom den politiska sfären. Men jag tror att om det fanns en sån person så skulle vi förmodligen veta ungefär vem det var. Jag ska inte ge upp hoppet helt och hållet men tyvärr så tror jag att jämnvaktmeister var den sista av sitt slag.

Boris

Ja och han var den sista av sitt slag för att som du och jag och andra spanade ut det svenska länskapet Vi skulle ha detekterat någon som skulle kunna bli någon som folk fylkades kring. Jag minns i den intervjun, han var ju så jävla dyster där nu, så att han, alltså dystrare än som är svårt att förmedla.

För han sa också att en fördel med att vara greve, det skulle vara att om dödsstraff nu återinfördes i Sverige så innebar ju hans äkta grevskap att han fick rätt att välja att avrätta medelshalshuggning. De är ett dystersyn på framtiden.