Button-svg Transkribering

Riksrevisionens granskning visar att regeringens ekonomiska prognoser är för optimistiska

Johnny

Riksrevisionens granskning visar att regeringens ekonomiska prognoser är för optimistiska. Överskattning av hushållskonsumtion och lönesumma samt underskattning av statlig konsumtion medför att offentliga finanser framstår starkare än vad de är. Avvikelse kan uppgå till 75 miljarder kronor sista prognosåret.

Det var en lång rubrik. Det här är i alla fall statskoll.se som publicerar en granskning som staten har gjort på sig själv som visar att staten överskattar sin egen förträfflighet. Föga förvånande resultat kan man tycka, men det här är ju ganska intressant och går i linje med det vi pratade om i förra inslaget om regeringens desperation att visa att det går bra för Sverige.

Så det känns ju lite som spel för gallerierna hur man än vänder och vrider på det. Det är snart valår, det är uppenbart för alla med ögon att statens finanser är betydligt sämre än vad som kan vara förvånat. ges sken av om man försöker med nebbar och klor driva in varenda skattekrona för att sminka grisen inför valrörelsen.

Någonting som känns väldigt uppenbart, jag kommer inte ihåg om jag pratade om det förut, men det är en väldigt stor risk att tretalreglerna som drabbar Fomans företag blir kraftigt försämrade i höst. Det betyder att... Alla företagare som har aktiebolag som har ackumulerat ett utdelningsutrymme, som det heter.

För att göra en lång historia kort, ett utdelningsutrymme gör att man får en liten del av utdelningen till en lägre beskattning till 20%. Så det är bolagsskatten plus utdelningsskatten så det rör sig om strax under 45% i totalbeskattning för de här första, innanför utdelningsutrymmet. Det här utdelningsutrymmet kan man ackumulera och spara år från år, vilket innebär att det finns många aktiebolag därute vars ägare har en möjlighet att dela ut ganska stora summor till en lägre beskattning.

Men man har så inte gjort. Varför då? Jo, för att man förmodligen vill återinvestera i sin egen verksamhet. Och när nu regeringen kommer och hotar mig att förändra de här 312-reglerna, vad gör man då rationellt som företagare? Aktiebolagsägare i Sverige. Jo, man delar ut alla pengar kvitt som tusan. Vilket på kort sikt kommer innebära att statens budget kanske till och med går ihop.

Men det kommer bli en engångspost. För alla de utdelningar som skulle ha kommit under en 5-10 års period kommer nu på ett år istället. Vilket innebär att skatten på utdelningen kommer gå ner på totalen de kommande åren. Tack för mig. Det här är bara ytterligare en indikation på att regeringen är nog desperat. Vad tror du Martin? Hur ska vi tolka den här riksrevisionens granskning?

Martin

Jag vet inte, det är så svårt att uttala sig om någonting så artificiellt och misstänkt som en statlig prognos över statens egen budget. Det finns ju väldigt starka teoretiska skäl. Att misstro alla sådana prognoser, för all del även Riksrevisionen, men de är en något mer neutral part och det finns väl lite grann av tjänstemannakultur kvar i Sverige som gör att de är lite mer objektiva.

Vilket vi ser i det här fallet. Precis som i förra inslaget då vi kunde konstatera att det här särskilda bank, att klämma åt bankerförslaget som de har blivit underskämt av Finansinspektionen och Riksbankerna, det är Riksrevisionen som går emot regeringen. Hur frikopplade den här regeringen är från ändå den typen av, det bär emot lite grann att säga, men en typ av ansvarstagande och långsiktighet som ändå har kännetecknat Socialdemokraterna i viss utsträckning i det förflutna.

Det är lite av en ny situation faktiskt med den här regeringen. Det här är inte de socialdemokrater som vi känner sedan gammalt med Ingvar Carlsson och Göran Persson och sånt där. Det är en ny situation. Jag tror som du att de manövrerar desperat inför nästa val. Det är bankskatten och 312-reglerna till exempel.

Jag har under det senaste halvåret pratat med ett antal företagare som har funderat på det här. Jag vet att två bolag har tönt sig. Inte minst då för att man är orolig inför det här. Allt utdelningstrymme som man har ackumulerat har man nollat. Jag hörde också en person. uttrycka en viss sorg över att det här var ju pengar som jag ville ha i bolaget men jag törs inte.

Men det kan vara värt att säga någonting om På ett sätt, Sverigedemokraterna just nu är lite, jag skulle inte säga extrema, men de är exceptionellt kortsiktiga. Men det ligger också i systemets natur. Politiker har helt enkelt inte incitament att göra någonting som är ekonomiskt gynnsamt på längre sikt än till nästa val. Politiker är röstmaximerare.

Deras mål är alltid att få så många röster som möjligt i nästa val. Textning.nu Och de har nästan noll incitament att till exempel förbättra landets ekonomi på längre sikt eller för den delen att vinna röster i nästa val. Det är det som de gör i nästa mandatperiod. Så att det är också viktigt att komma ihåg att det hade kanske varit marginellt bättre med en annan regering.

Med en mer klassisk socialdemokratisk regering eller en borgerlig regering, fan trot. Vilken regering man än har i ett sånt där system som är styrt av allmänna val och röstmaximering kommer att leda till den här typen av kortsiktigt tänkande och rofferi som är väldigt skadligt för ekonomin. Och det enda sättet att undvika det är att inte ha politiker som har den här typen av makt, beskattningsmakt, regleringsmakt, alternativt att ha ett styre för ett territorium som är mer långsiktigt, som inte är påverkligt.

Beroende av att Maximilien röster i nästa val, utan kan tänka på längre sikt. Vilket vi ju ser i vissa länder. Till exempel i Singapore, där man har haft ett ledarskap i årtionden. Som har tänkt årtionden flera generationer framåt. Och de tänker på hur ska vi se till att Singapore är ännu mer attraktivt om 20 år. Det kan man tyvärr inte få. med ett sådant parlamentariskt system som vi har i Sverige.

Johnny

Liechtenstein är ett annat exempel.

Martin

Liechtenstein och alla typer av starka monarkiska system. Monarkiska system och den modell som jag tycker är väldigt fascinerande är just den här mer företagsliknande modellen. Man driver ett land som ett företag, snarare än som en politisk apparat. Det kan man säga att gränsen är diffus mellan det och en monarki.

Man kan säga att Lee Kuan Yew i Singapore till exempel har fungerat som en monark. Man kan också säga att han har fungerat som en vd. Men ska man nu ha en stat som ska göra mer än absolut minimalt så måste man titta på den typen av modeller. Annars sitter man oundvikligen med den här typen av inbyggd kortsiktighet i systemet.

Johnny

För den som vill läsa mer om det här logiska resonemanget. om incitamentsstrukturer i demokrati kontra monarki och så vidare. Läs för all del Hans Hermann Hoppes bok Democracy, the God that Failed. Det finns även föreläsningar på Youtube. Eller varför inte, lös en biljett till Korax Conf i sommar där Hans Hermann Hoppe är keynote speaker.