Martin

Svenska hushåll fortsätter belåna sig i samma takt som förut på 7,2 per år. Ökningstakten för penningmängdsmåtten M1 och M3 minskade något till 8,8 respektive 7,4 per år.

Den berättar om statistik från december 2016 som visar att de svenska hushållen fortsätter att belåna sig upp till taknocken. Man fortsätter att belåna sig i snabb takt och det rör sig om att specifikt bostadslånen ökade med plus 7,7 procent på årstakt.

Det svenska folket är ju som bekant ett högt belånat folk och IMF och OECD har varnat flera gånger för utvecklingen. Vi har även kunnat följa en debatt mellan Riksbanken och Finansinspektionen om att Man käbblar om vem som bär ansvaret för det här, vilket är högst ironiskt.

Men på senare år har i alla fall det blivit mer och mer publikt, den här diskussionen. Man kan läsa fler och fler artiklar i mainstream-media om att man oroar sig för att belåningen ökar och ökar för varje år som går. Ökningstakten är inte lika kraftig som innan finanskrisen.

Då var siffrorna på mellan 10 och 15 procent per år. Sedan minskade ökningstakten fram till 2012, varefter den började öka igen. Sedan mitten av 2016 kan vi dock se att ökningstakten har sjunkit lite. Det är inte så att det kontraherar, utan det är bara att ökningstakten har lugnat ner sig en smula. Men vi är fortfarande på extremt höga nivåer.

Man ska också komma ihåg att det framgår också i statistiken att genomsnittliga räntan för nya bostadslån är 1,57% vilket är upp lite, lite granna men såklart väldigt, väldigt låg ränta om man ser historiskt sett på 80- och 90-talet så pratar vi om räntor på över 10%.

M1 och M3 är två olika monetära aggregat som man kallar dem för. Det är alltså mängdbegrepp på valuta i omlopp. Där M3 är något större aggregat än M1. En österrikare tittar ju väldigt noga på de här siffrorna eftersom ökningstakt i valuta och valutasubstitut är definitionsmässigt inflation.

Och prisökningar är effekten av inflation, enligt Österrike. Medan då Keynes Jani tittar på det här smått värde-lösa måttet KPI, som vi har pratat om i tidigare sändningar. Det man kan säga här ur ett längre perspektiv är ju att den här utvecklingen kan inte fortsätta i all evighet utan att någonting går sönder. Det är nog de flesta överens om, som jag illustrerar här med att det blir mer och mer frekventa artiklar i till och med mainstream media om problemet.

Men när trenden vänder, när det går sönder, det är oerhört svårt att säga. Men det här kommer ju såklart få konsekvenser någon gång. Priset på bostäder är inte bara avhängigt. tillgång av efterfrågan utan också tillgången på krediter. Så om krediterna försvinner av anledning som, ja, vi kan ta något exempel att det blir någon bankkris i Europa eller i en annan del av världen så kommer det här påverka svenska banker och deras villighet att låna ut ännu mer pengar.

Det vill säga att bankerna inte vill låna ut så kommer priserna att sjunka oavsett vad tillgång och efterfrågan säger, precis som under 90-talet. Även om anledningarna till 90-talsprisen var annorlunda än de som är nu.

Johnny

Jag är ganska dålig på dels de ekonomiskt kundledande frågorna och dels hur bostadsmarknaden funkar. Jag tycker att det är lite förvirrande, men tittar man bara på siffrorna från ett amatörmässigt, sunt förnuftsperspektiv så ser det väldigt odimligt ut, tycker jag, att folks belåning ökar med enorma siffror som 7-8%.

Med tanke på att det är en mycket större ökningstakt än till exempel den ekonomiska. och vilka tillväxten. som är en underliggande faktor som måste vara relevant. Så måste det ju vara så att man helt enkelt utökar lånens andel av ekonomin. Och det är uppenbart att man inte kan fortsätta så länge som helst.

Martin

Precis. Och ett mått på det här som man brukar prata om i internationella jämförelser är ju belåning i relation till disponibel inkomst. Och på den punkten så ligger svenska folket riktigt risigt till i internationella jämförelser. Men samtidigt så har ju då räntorna sjunkit de sista 20 åren. Så hade räntorna varit kring 8-10% som man ändå får anse är en normal ränta om man tittar historiskt då skulle ökningstakten inte alls ha varit så här extrem.

Den hade snarare varit närmare ekonomins utveckling generellt, alltså produktivitetsökningar som leder till löneökningar, realökningar och så vidare. Så det är ju någonting som är skevt här när man kan inte bara belåna sig. Vi pratade tidigare i segment om Spotifys belåning som inte står i relation till intjäning.

Det kan jag inte på. I privatekonomiska sammanhang, när man tittar på sin familjsbudget, måste man ställa relationen till intjäningen och även budgetera för framtiden att räntorna stiger. Det sägs att svenska banker kräver att kalkylen ska klara 6-7 procents ränta på bostadslånen.

Samtidigt har vi sett andra rapporter. som vi har pratat om tidigare, vill jag minnas, att svenska folket skulle inte klara så höga räntor. Så att det är flera som höjer varningens flagga och varnar för att svenska hushåll inte är beredda på betydligt högre räntor. Och då kommer verkligheten in i kapp.