Martin

Natur och kultur ger ut nya tidningen Revy som djupdyker i litterära verk. Vår grundidé är att använda en bok som ett prisma för att diskutera olika ämnen, säger redaktör Anton Gustafsson. Det här är förlaget Natur och Kultur som satsar på ett mig vetligen helt nytt tidskriftsformat.

Om jag förstår det rätt nu så kommer varje nummer av Revy att handla om en enda bok. Det första numret ska handla om Tony Morrisons bok Jazz från 1993. Och att en av sådana bok ska vara ett prisma för att diskutera alla möjliga ämnen i en gigantisk tidskrift. Och när jag säger gigantisk tidskrift, det står i artikeln att den kommer att vara i A3-format och väga över ett kilo per nummer. Det blir en oerhört rutinerad magasinräv. Vad tror du om den här idén?

Boris

Det är bra att du tog upp det, jag glömde bort det. Jag är jättefascinerad. För det första ska man komma ihåg att det här i de stora förlagshusen i Sverige så är det här en grej som kommer tillbaka med jämna mellanrum. Norstedts hade en sån här grej för några år sedan. Bonnier har också haft det sen han var ner i BLM. Man gör en slags tidskrivsbok helt enkelt.

Det här ska bli det stora förlagshuset. Naturvukultur har gått in på banan och de ska markera att det är något nytt med hjälp av att formatet är så jävla stort. Men det är innehållet som är problem. Innehållet. Jag har ingenting egentligen mot tanken på att man, det är lite järvt, att varje nummer behandlar vi en styck bok. Och sen så penetrerar man den på längden bredden tvären djupet höjden och bara kramar ur allt ur den.

Idén är inte så tokig. Problemet är ju alltså att jag kan inte riktigt se var skribenten ska komma ifrån. Brutalt uttryckt, vi har inte ett sådant offentligt samtal idag som dessutom är kopplat till den stora förlagshusen. Som gör att det här är läsbart.

Och jag nämnde de andra förlagens experiment på området, de har ju alla havererat. Det kommer ut två, tre nummer och sen kommer man fram till att det är ingen som köper och därmed det är ingen som läser. Och det är definitivt ingen som vill annonsera det här totalförlustaffären. Det man med nödvändighet måste göra är att rekrytera skribenter från de etablerade kultursidorna.

Det är inte så mycket läsvärt där. Alltså, vi har inte i den offentlighet vi har, eller kulturliv vi har, som är etablerat och erkänt, så finns inte den friskhet som behövs för att sådana här projekt ska kunna fungera. Dessutom tycker jag att det är ganska mycket att man väljer en sån person som Tony Morrison. Nobelpristagare, Svart kvinna och jag tycker att det är ett av hennes mindre intressanta verk.

Det är helt enligt PK-manualen. Toni Morrison skriver i princip alltid om rasfrågor i USA. Hon har aldrig haft något intressant eller tankeväckande att säga. Utan det är ju... Hon är en förridare snarare till dagens black coffee-aktivister och annat. Och det är bara så oerhört synd om de svarta. Och... Att göra ett kilo magasin på den boken och på det temat, det låter inte så här väldigt upphetsande.

Kanske finns det någon som köper för att visa att jag är en klok och empatisk människa. Jag bryr mig om någon svarta situation i USA och i Sverige. Alltså det är ett politiskt korrekt projekt som kommer att haverera tämliga omgående. Jag tror det kommer rätt nummer och sen inte mer.

Martin

Jag är inte lika sofistikerad. analytiker som du och jag skulle naturligtvis aldrig få för mig att läsa en roman av Tony Morrison. Det jag har snabbt på mig är formatet A3 format och en tidskriv som väger över ett kilo. Hur fan ska man ens få hem målbäget och hur ser det ut? Alltså jag har svårt att ens visualisera det och jag förstår inte hur man rent praktiskt ska ska komma i besittning av den här pjäsen.

Boris

Det enda du kan göra, alltså de har inte tänkt, det är en viktig aspekt av det hela, det ena är att tryckkostnaden kommer att bli ganska kraftig. Man skulle kunna köra någon variant på tabloidtryck och så vidare. Problemet är då att det blir svårt va? Det blir extremt jävla kostsamt för att är du uppe i ett kilo så krävs det en rygg på det där.

Du kan inte häfta den. Så att tablittryck går bort, det måste bli en form av arktryck. Och det kommer bli en fruktansvärt dyr tidskrift det här i sig. Och den kommer bara kunna säljas på bokhandeln dessutom.

Martin

Jo, du kan inte ställa upp den på hyllorna på pressbyrån.

Boris

Nej. Det går inte. Precis, det är bara bokhandeln på något bord. Du kan inte använda massmarknadskanalerna som Pressbyrån osv. Du kan heller inte nyttja säljaren på Adlibris, Bokus osv. Alltså med e-handel. Det är för att ingen vill köpa något som är så jävla åbäket och Adlibris och Bokus vill inte ta in. Det innebär att den kan ligga ute på landets bokhandlar.

Jag kan inte ens se framför mig att landets kedja, alltså ekonomibokhandeln, skulle vara så intresserad av den för att den kan ligga där. De vill ha snabbhet, rörlighet och omsättning och de kommer inte se det här som en sådan produkt. Kvar beror att de kan sälja på Hedengrens och Grönäls och på Hedengrens går nästan ingen längre. De har ju inte tänkt här helt enkelt. Där är det hoppkokat klockan två på natten på en av Natur- och kulturs förlagsfester helt enkelt. Ja, vi ska göra en tidning och den ska bli över i magasinet, den ska bli jävligt tjock. Ingen ska ha sett något liknande. Det är sant, ingen har sett något liknande.