Martin

Frank Furedi, skrämselpropaganda om psykisk ohälsa förvandlar vardagliga utmaningar till riskmoment. Ökningen av antal diagnoser drivs främst av kultur som får unga att uppfatta sig själva som sårbara. Det här är en artikel från Spike Magazine, från den alltid lika intressanta Frank Furedi, om ett angeläget växande problem.

Varje gång man ser siffror på mental ohälsa, hur många är det som är psykiskt sjuka, hur många är det som äter psykofarmak och av olika slag, så ökar de här siffrorna och de är i många fall fullständigt häpnadsväckande höga. Det finns några exempel här, till exempel att 28,2 procent av unga kvinnor i Storbritannien har psykofarm.

någon typ av problem med sin mentala hälsa. Det var ett annat exempel här om en kvarts miljon barn som går på psykofarmakom, om jag inte minns fel. Jag har också hört siffror på att det är hundratusentals människor i Sverige som äter antidepressiva mediciner. De siffrorna är en eller två år gamla.

Om man ska tro de här siffrorna så pågår det en veritabel epidemi. Där folk blir mer och mer psykiskt sjuka. Faktiskt det är epidemiska katastrofala proportioner. Om man ska tro på det här, att det verkligen handlar om mental hälsa i någon meningsfull bemärkelse.

Boris

Och vi har en epidemi i Sverige också. Man kan då och då rapporteras till siffror från olika sjukvårdsinstitut. Jag studsade verkligen somras när jag pratade om det här. Jag satt på torpet och läste att i Västmanland så hade alltså diagnostiseringen av barn som går i grundskolan de som har någon form av diagnos och någon bokstavskombination gått upp med 60% på fem år.

Alltså det är... Och det här diskuteras för lite i Sverige idag. Det är för att folk vågar liksom inte säga rätt ut vad de tycker. För problemet i diskussionen i Sverige idag, att om jag till exempel tycker att allt det här är ett jävla trams alltså med diagnoser och så vidare. Och att merparten av dem som Får en diagnos ställd får det av ideologisk skäl och ingenting annat.