Martin

Fysiker vill döpa tung metall till Lemmium för att hedra tung metallmusiker i bandet Motorhead. Det här är en lite tramsig nyhet tycker jag. Du frontar här med Ken Duros som är någon typ av professor. Han är professor i musik vid universitetet i Liverpool och han är diehard Motorhead-fan.

Därför vill han att det nyupptäckta grundämnet, som utannonserades för några veckor sedan ska döpas till Lemmium och döpa en Heavy Metal efter en Heavy Metal stjärna. Haha, väldigt lustigt kan man tycka. Men det finns flera problem med det här som den här professor Duras faktiskt borde känna till. För det första så kan man inte göra en petition för att bestämma vad grundämnen ska heta.

Det finns väldigt strikta regler för hur det här går till. Framförallt så är det så att den forskargrupp som upptäcker ett nytt ämne får första kring på att namnge det. I det här fallet så hade vi en länk på bubbla bara häromdagen om att den japanska forskargruppen som har gjort den här upptäckten har nu officiellt tilldelats namngivningsrättigheterna. Så att till att börja med så är det här någonting som han om något får ta med japanerna och lycka till att få japanerna att döpa deras grundämne till Lemje.

Jag tror att det är första gången dess som Japan får ett grundämne och att de då ska döpa det efter en en västerländsk rockstjärneslusk verkar ytterligt osannolikt. Det andra problemet som den här professorn borde känna till, eftersom han är professor i fysik, det är att nya grundämnen döps alltid enligt vissa kriterier.

Så att när man namnger dem efter någonting, så ska man namnger dem efter deras egenskaper, efter en myt, en mytologisk företeelse, en mineral, en plats eller en vetenskapsman. Lemmy från Motorhead var ingen av de här sakerna. En fantastisk företeelse. Men han var varken en mineral, en plats eller en vetenskapsman. Möjligen kan man väl säga att han var en myt på sitt eget sätt. Men det här visar bara ännu mer på hopplösheten i att det här ämnet ska heta Lemmium.

Boris

Jo, men det här är det gamla vanliga hos... Och stråkiga människor, att de ska liksom skaffa ett någon slags folklig appel genom att forskare, politiker, kulturbyråkrater, de ska visa liksom att, nämen vi är som alla andra, vi är lite hejsan hoppsan.