Martin

Livsmedelsfackets utprästningskampanj mot Ingeborgs bageri och konditori framgångsrik. Bageriet viker ner sig och är nöjda.

Boris

Jag blev så jävla trött och deprimerad när jag läste det här. Jag kände mig stolt och upprymd över att... De här två invandrar-siskonen tar strid med fackets försök att stärka skråväsende och arbetsmarknadsdiktatur i det här landet. De har jobbat skiten ur sig för att förverkliga sin vision och inte vikt ner sig.

Och så viker de ner sig och tar facket i hand. Vilket jag inte fattar, de har ju fått ett monumentalt stöd faktiskt. Vi är på bubblan, har vi sett hur folk brinner för att hjälpa de här människorna. Och... Nej, jag tycker det är så... Det är för jävligt, helt enkelt.

Martin

Ja, vi har velat hjälpa, Liberala partiet har velat hjälpa, FMS Linköping har gjort en stor kampanj, samlat in mer än 15 000 kronor, och det är ju massor med andra människor som har börjat gå till Ingeborgs supportroom på olika sätt. Ytterligare nåt gäng har satt igång spontana leveranser av Mjöl och smör när de fick leveransblockad.

Boris

Man såg det här liksom, började egentligen dit ett nytt civilt samhälle i Linköping. Det upprätthålls nya kommunikationslinjer, nya samarbeten. En fungerande fri marknad utanför fackets kontroll, alltså oerhört glädjande och positivt. Det kunde ha blivit något stort spritset i andra delar av landet. Och sen tappade vi tyvärr den här striden, det är jättesyn.

Martin

Ja, det är just det att vi tappade striden. Inte det att vi förlorade striden, utan att vi tappade möjligheten att ha en strid här. För det var ju det man hade hoppats på, både för vår skull, att vi vill ha de här konflikterna, vi vill ha upp dem till ytan. Mer strid och mer klarhet, men också för det här konditoriet, som du säger. Det kunde ha varit väldigt gynnsamt för dem. De kunde i flera månader nu, kunde de ha varit en symbol för frihet.

Och de kunde ha varit fokuspunkten för kamp i Sverige. Vi hade åkt ner och hjälpt dem och de här insamlingarna hade fortsatt. Vi hade promotat dem och säkert, som du säger, inspirerat fler kaféer i Linköping och på andra ställen.

Boris

Så här är det ju, kaféer och restauranger är skittrötta på schackets uttryck. Hade någon visat att vi inte viker ner oss så hade det säkert varit fler som sagt att vi står också upp för friheten på det här området och den här branschen. Och jag och Martin var ju beredda att åka ner och jobba på Ingenborg. Alltså servera, vi är fantastiska på att göra kaffe och mat. Jag tror många hade varit beredda att bidra där och även jobba gratis bara för att hålla Ingeborgs igång. Det var en strid vi tappade tyvärr.

Martin

Samtidigt så får man ju ha ett visst mått av förståelse för Ahmed och Semmas position här. Det är de som är ute efter att driva ett konditori. Att göra ett riktigt bra bakverk, ha riktigt nöjda kunder, det är uppenbarligen det som driver dem. De är inte politiska aktivister som vi, de var aldrig ute efter en fight, utan det var facket som tog fighten till dem. Så man förstår att de är trötta och man förstår att de är rädda.

Men facket är en jättestor organisation, jättemycket resurser. De är väldigt fientliga, väldigt aggressiva och fientliga i sin stil. De gör ju inte det här på ett trevligt, artigt sätt. Utan det är ju extrema intimideringsmetoder. Snudd på rena maffianmetoder.

Boris

Jo, men det är därför jag ser den här branschen som viktig för att skapa frihet. För att, är det någonstans i Sverige där fack och stat gör allt för att jävlas med frihetliga själar så är det kafé- och restaurangbranschen. Och det behövs. Det är ju inte kaffejägare som står upp och säger vi skiter i det här, vi gör som vi vill. Och för människor i gemensamhet så är ju också kaféer och restauranger en plats som punkter frihet i att man går för att koppla av.

Så för mig är det här ett socialt slagfält som både gäster och näringsidkare kan förenas för att försvara en grundläggande frihet från stat och fack. Vi får hoppas på fler. möjligaste idrottslag på det här området? Ja,

Martin

det är en väldigt intressant idé och någonting som de vore väldigt bra tycker jag vore om vi kunde börja bevaka den här typen av konflikter. Och se till att vi från och med nu ska vi inte missa när en restaurang eller ett café sätts i blokad. Utan när det händer så går vi upp med det sammanhanget direkt och vara där. Var där på plats, intervjua folk, göra reportage och se vad som händer. Försök att göra vårt till att bidra till att hålla kampen levande.

Boris

Minsta lilla notis ni ser i till exempel lokala media om blockader och konflikter av det här slaget. Tipsa oss, länka, alltså ge oss information om detta så gör vi vårt yttersta för att följa upp.

Martin

Vi har ju en dimension av den här historien som vi också måste ta upp i det här sammanhanget. Det är vårt planerade reportage, vår planerade resa och reportage till... Linköping. Vi gjorde ju till och med i helgen en crowdfunding för att få ihop den inspelningsutrustning som behövde. Vi rapporterade i förra sändningen att det var en stor succé och vi har lyckats skaffa en utrustning.

Jag har till och med skaffat en extra handmick och lite sladdar som man kan ha i reporterväskan så man kan gå runt med micken och sticka upp den i ansiktet på folk och sånt där. Men nu känner jag åtminstone mig inte så taggad på att åka ner till Linköping.

Boris

Nej, alltså det är... Skulle man åka ner så skulle det vara för att konfrontera alltså de här ruggiga människorna i facket. Men de går säkert kring och kluckar och äter tårta hela dagarna nu för att de har lyckats nita en liten kaféägare, så att...

Martin

Ett problem i sammanhanget här är att jag känner inte att man kan inte tala för dem på minsta lilla sätt. Men min gissning är att de i det här läget inte kommer att vara så pigga på att sjunga ut och säga precis allting de tycker om facket. Och berätta hur hemskt det var, alla maffiga metoder och hot som användes, hur illa de tycker om facket, vilket förtryck det är att de tvingas ha kollektivavtal.

De har ju nu blivit skärrade, de har skrivit på avtalet fast det kostar en massa pengar. De har sagt att de är nöjda. De har också skrivit på sin Facebook att det var tvång. Att det är lagligt tvång och att det är väldigt tråkigt. Men om jag var i deras situation, jag tror inte att jag skulle börja riva upp konflikten igen. Så jag tror att vi missade lite fönstret här. Men, nu har vi vår mobila inspelningsdrustning.

Och det betyder, för det första så är det ju så att Linköpingsresan var ju långt ifrån det enda och inte det första reportage som vi har velat göra. Utan det här är ju det som har funnits sedan november egentligen när vi satte igång Röd i bubbla. Att vi borde ha en sån här ambulerande verksamhet. Och vi har en ganska digig lista på sådana här projekt som vi kommer att genomföra nu när vi har de tekniska möjligheterna.

Väldigt spännande. Men den andra saken, det är att nästa gång det här händer, då kan vi vara snabba. Då kan vi åka ner direkt. Ja, första dagen konflikten börjar så kan vi vara på plats. Och det tycker jag är väldigt spännande. Så vi vet förstås inte när det blir, var det blir, men vi är redo. Och vi kastar oss på tåget med radio-reporter-kittet. Och därför är det extra viktigt att ni tipsar oss om ni ser såna här konflikter.