Martin

David Boas franska revolutionen var trots allt ett viktigt steg mot mänskliga fri- och rättigheter.

Sofia

Det är väldigt förvirrat. Det är som en lång redogörelse för allting som är dåligt. Och sen, jag vet inte, vad som händer.

Martin

Ja, precis. Han säger några saker som... Han citerar till exempel Hayek från Frihetens grundvalar. Och... Jag vet inte, vi kan inte gå händelserna i förväg. Men här diskuteras alltså franska revolutionen, å ena sidan och å andra sidan. Var det bra, var det dåligt? Ja, men det fanns ju många dåliga saker med franska revolutionen. Och jag tycker väl personligen att det är, jag vet inte, det är sånt extremt och halsbrytande understatement att säga att det finns negativa aspekter av den franska revolutionen.

Personligen har jag väldigt svårt att se några positiva aspekter med den överhuvudtaget. Men... Tack samt nog så förklarar David Bowes åtminstone många av de negativa aspekterna. Till att börja med då så hade man en deklaration av mänskliga rättigheter som numera är ett väldigt bekant begrepp naturligtvis. men som lanserades lite grann då, om det var 1789.

Och då hade man dels en massa bra saker, negativa rättigheter, man kan åka över sin bund, men det är ungefär samma typ av idéer som i amerikanska självständighetsförklaringen och sånt där.

Sofia

Typisk upprisningstänk.

Martin

Och det fanns också idéer om till exempel äganderätt. Punkt nummer 17 i de här fler rättigheterna i den här listan är då till exempel att Egendom är en okränkbar och helt enkelt. Helig rättighet. Det låter ju väldigt, väldigt bra. Man får lite gåshud. Man hör sådana sköna fraser. Men, sen så kommer det annat också. Om man är redan på punkt tre så börjar man faktiskt fallera.

Och nu hoppar vi till punkt sjutton för att ge dem en break. Men punkt tre, så säger man så här att all, principen av all suveränitet förkroppsligas helt och hållet i nationen. Så att ingen organisation eller någon individ får utöva auktoritet som inte utgår direkt från nationen. Punkt nummer sex är att lagen är ett uttryck för den allmänna viljan.

Å ena sidan fantastiska idéer som att egendom är helhet okränkbart och sånt, till att individer knappt ens finns. Att alla auktoritet utgår från nationen. Och att allmänna viljan verkar som en mystisk ande genom lagen och sådana saker.

Sofia

Det är ju en produkt av att det förmodligen var en av de största oheliga allianserna någonsin, hela den här revolutionen.

Martin

Men de har också ett väldigt bra citat där från Hayek, från fritidens grundvalar. Och om jag då ska försöka direkt utsätta det i svenska så skriver han så här att Den avgörande faktorn som gjorde att revolutionens strävanden mot att förstärka individuell frihet kom av sig så fullständigt var att den skapade en övertygelse att eftersom den sista makten hade placerats i folkets händer så behövde man inte längre några skyddsmekanismer mot missbruk av den makten.

Mm. Och det här är väl en perfekt sammanfattning. Inte bara franska revolutionen, utan överhuvudtaget all så kallad demokratisk utveckling. Inte minst för det som hände hundra år senare, när man i alla europeiska länder började införa allmän rösträtt. och man började prata om den här moderna formen av demokratiskt system. Och det är ju exakt det som hände.

Genom att man gjorde den retoriska manövern att man sa att nu lägger vi makten i folkets händer så skapade man samtidigt idén att nu behöver vi inga skyddsmekanismer längre. Nu behöver vi ingen checks and balances, vi behöver inga motvikter därför att nu är det folket som bestämmer och folket kan ju inte missbruka sig själv. Och det här är det som vi har gjort. En av världshistoriens största och farligaste illusioner.

Absolut. Och mest destruktiva idéer. Och att kunna gå, som David Boas gör i den här artikeln, från det konstaterande, det korrekta konstaterandet om den katastrofen som den demokratiska ideologin innebär och hur den möjliggör statens expansion och extremt maktmissbruk och den totala blindheten och naiviteten som folk har. För att folk helt plötsligt tror att det finns ingen som bestämmer och andra som blir bestämda.

För vi alla tillsammans är staten och bestämmer. Den här typen av närmast psykotiska vanföreställningar som har gjort att våra samhällssystem har funnits urartat. Det tycker han egentligen är en detalj, liksom. Det är inte så viktigt. Han tycker att Hayek gör någon sorts tom akademisk poäng här. Därför att när han kommer fram med det här... fram till i slutändan. Det är att det finns en massa abstrakta idéer som är mycket viktigare än det här.

Mycket viktigare än att man har eroderat rättsstaten, principer om ägande rätt och sådana saker. Det är att det nu finns olika typer av fluffiga idéer om individualism och sådana saker.

Sofia

Det känns som att den här detaljen som David Bowies... inte riktigt förstår sig på, tror jag. Det kanske är den vidrigaste och värsta punkten i världshistorien när det kommer till att just ge legitimitet åt en entitet som i princip är som en...

Den är nästan gudomlig i sitt utförande. Den har ett eget liv, den verkar utan någon som annars sker i den, och den kan växa hur stor som helst. Den har all legitimitet på grund av det här inavlade resonemanget. Det är omöjligt att få folk att förstå det, på grund av allting som har kommit ur resonemanget. Nästan all typ av...

av expansion av staten är ju liksom automatiskt legitimerad enligt det här resonemanget. Och det är liksom av folket och för folket och därför finns det ingenting som man kan säga emot det.

Martin

Han förklarar då att han ger ett, ska man säga, han citerar ett stycke här om varför det ändå var bra med franska revolutionen, varför vi på det hela taget ska vara positiva till det här. Och det är sådana här saker som att man uppnådde rättigheten att vara föremål enbart för lagarna. The right to be subject only to the laws.

Att inte bli arresterad eller anhållen, dödad eller felbehandlad på godtyckliga sätt. På grund av andra människors godtyckliga vilja. Och också allas rätt att uttrycka sin uppfattning, välja ett yrke, praktisera ett yrke. Hantera sin egendom som man vill, till och med missbruka sin egen egendom. Om det vore så väl att vi hade öppnat alla de här sakerna och hade de här sakerna, till exempel att vår upplysta tidervarv i franska revolutioner i kölvatten också inkluderade yttrandefrihet, det vore ju åtminstone en bonus, men så är det ju inte.

Det är väldigt märkligt tycker jag också i den här resonemangen om att man inte ska bli godtyckligt behandlad. Det är väldigt, väldigt teoretiskt hans perspektiv. Och det ni egentligen säger här... Och det han också säger i sista stycket, det är att att visst, det här är inte så bra, vi har fått liksom enorma exploationer av staten, massor med korruption, maktmissbruk, folk är fullständigt blinda för det här ideologiskt, de kan inte ens analysera det som tyranni. Men vi har åtminstone inte en aristokratisk samhällsklass längre, så att vi kan ju bara ta all den här maktmissbruket istället.

Sofia

Han säger ju emot sig själv dessutom. Jag förstår inte hur man kan göra det så mycket utan att gå sönder. Godtycklighet är inbyggt i hela konceptet med majoritetens vilja. Eller den allmänna viljan. Det är hela grejen. Det är det enda som det är. Det finns inget annat.

Martin

Han tycker tydligen inte att det är att bli godtyckligt behandlad av till exempel en mindre person. Myndighetsbyråkrat. Det tycker inte han är något problem. Egentligen verkar han köpa den här idén. Myndighetsbyråkraten är en sorts objektiv representant för folket som nu har all makt.

Sofia

Men även folket där, även i det resonemanget så måste man ju utgå från att folkviljan, anmälda viljan, lagen är en produkt av just hela det här resonemanget.

Martin

Nej men, han uppenbarligen så, jag kan inte förstå det här på något annat sätt än att David Bowies bokstavligt talat tror på det som Hayek skriver i sitt citat. Och det är förstås en enorm självmotsägelse i hans artikel. Men det är vad han tycker och det du kokar ner till det här, det man ser, det är ju att han bryr sig inte om huruvida det faktiskt är godtyckliga beslut.

Hur det finns ordning i samhället eller om det är godtycke och kaos. Utan det är han bryr sig om. Precis som revolutionärerna är en formfråga. Och det absolut viktigaste för de här människorna 1789 och David Bowie 2015 Det är att vi måste för allt i världen se till att det inte finns aristokrater. Det får inte finnas kungar-aristokrater, det får inte finnas klasser, det får inte finnas någon skillnad mellan människor. Och inget pris är för högt att betala för att slippa ha en aristokratisk samhällsklass. Det är så jag i alla fall upplever kärnan av det jag säger. Och det är fullständigt vidrigt.

Sofia

Men det där andra om samhällsklass och sådär, det är ju också såhär, men vad menar människan egentligen då? Alltså nu säger inte han ju det explicit, men han rackar ner på monarki, aristokrati, klass, monopol, socialism, religiös... religiös humanitet och godtycklig makt. Och ja, jag vet inte hur många gånger jag ska behöva återkomma till det, men den allmänna viljan är ju just det, fast i en ny form. Den typen av tyranni som han förespråkar är precis samma skit, fast det har en ny form.