Martin

Erik Wennström, trivelaktig utlämning av sekretessbelagda uppgifter bakom DNs integrationsgranskning. Och där knyter han lite grann till något som vi pratade om tidigare, om datadriven journalistik. För att DN gjorde ju det här reportaget om flyktinginvandrare och hur det har gått för dem. Hur många har de som har fått jobb och sådana saker, uppföljning.

Och det var mycket uppmärksamhet kring den här artikeln av veckan. Och nu kommer det fram lite mer information om hur DLJ-journalisten Kristoffer Stadius har gått iväg för att göra det här reportaget. Vi har ju berört det här lite tidigare. Vi... Ibland så har Hanif Bali, som var med i Radio Bula för ett tag sedan, han har berättat att han har försökt få ut den här informationen.

Han är ju riksdagsledamot. Så han har försökt prata med myndigheterna och kolla om han kan få det här underlaget. Men han har fått nej. Han har inte kunnat få ut sina siffror. Och det handlar då om att... Kristoffer Stadius... När han har kontaktat Migrationsverket... Då har han fått ut sekretessbelagda uppgifter. Som är alltså långa listor på tusentals namn och personnummer. På alla som fick permanenta upphavsdelser om i Sverige 2004 och 2006.

Sammanlagt är det närmare 25 000 personer. Det här lämnar man alltså inte ut till politiker som behöver beslutsunderlag och vill göra sådana här datakörningar. Man lämnar inte allt ut till forskare. Man gör det ibland till forskare, men då måste det underkastas en forskningsetisk prövning. Men det DN-journalisterna rör sig och tråklar lite med dem, då lägger de ut allt där. Och det gör ständigt att de använder de här 25 000 namn och personnummerna för att prata med andra myndigheter och korsa av den informationen och hämta information om de här människorna.

Så att han har en ganska storskalig kartläggningsverksamhet av personer. Vi får lite mer information om hur processen gick till på Migrationsverket. För att först fick han nej. Först fick han nej av handläggaren och sa att det här är inte lagligt. Sen gick de till chefsjuristen och sa att det här verkar inte vara lagligt. Men sen så var det som att det hamnade mellan stolarna. Ärnet kom till en annan jurist som blev tillförd.

Kan du ta en extra titt på det här för att kolla om jag inte har missat något. Den personen verkar väldigt snabbt och på lösa boliner ha bestämt att vi kan göra ett undantag, ett sekretessförbehåll, för att lämna ut de här uppgifterna. Men det finns väldigt många frågetecken här. Och övergripande principiellt så undrar jag hur vi vill ha det egentligen med den här så kallade offentlighetsprincipen. Vill vi att DN till exempel, det kan ju förmodligen nästan vem som helst göra det, ska kunna begära ut de här långa listorna med namn och personnummer på. olika ekonomiska indelgrupper i DN.

Boris

Men jag tror att det här är nu nog väldigt mycket en fråga om att nämen de har betraktat, DN betraktar som en del av statsapparaten. Det, de har alltså tjänstemässigt så har de hanterat så att det kommer en begäran från DN och det är ungefär informations statligt informationsverk helt enkelt, det vill jag lämna ut till våra kompisar.

Det hade varit en annan tidning än den. Hade det varit visad hade vi aldrig fått det, det kan jag garantera. Men det obehagliga är att det är slumpmässigt, det finns inga tydliga regler. Och det här är ju sånt som man i så fall internt borde göra i staten för att hålla koll på hur det fungerar och vad man gör av med pengarna. Det vore ju mer begripligt.

Martin

Det var i alla fall ett intressant och utföljt inlägg från en blogg som heter Ur psykologisk synvinkel. som görs av en Erik Wennström som enligt uppgift är psykiatriker, medicinedoktor och legitimerad psykolog. Oerhört kvalificerad.