Martin

Vi lever under en mental regim, en ideologi och ett psykologiskt kontrollsystem som driver in vissa väldigt starkt I oss och som nästan ingen människa kan frigöra utifrån Och som spelar direkt in I alla de här situationerna. Så en sån är ju om egalitarismen, att alla människor är I grunden lika. Lika kapabla, lika mycket värda eller lika I värdighet som vissa säger och tror att det på nåt sätt blir bättre. Den blir ju värdighet, alla har samma värdighet.

Ja, den psykologiskt central Uppenbart inte så. Särskilt inte lika I värdighet. Den psykologiskt centrala drivande här är det som brukar kallas för tabula rasa. Att människor är som oskrivna blad som formas av samhället. Så vilka problem vi än ser människor emellan så kan vi peka på samhället och säga de här människorna, de är som de är, de har de problem de har på grund av samhället.

Så därför måste vi förändra samhället. Därför måste vi ta kontroll över samhället. Och det visar sig att det är väldigt svårt att kontrollera samhället. Och därför måste vi lägga enorma resurser för att uppnå total kontroll med drakoniska straff och massövervakning och så vidare. Och en annan sån här central som man eventuellt kan säga följer ur om doskinnebladet är relationen till främlingar.

För att om alla människor är lika och formbara och determinerade av tillfälligheter, det gäller inte bara till exempel rika och fattiga människor inom ett visst land, utan det gäller hela befolkningar om man jämför dem med varandra på en global nivå. Men så finns det också andra saker där. Det finns någonting som har berett vägen för Tabula Rasa som har öppnat upp oss för det.

Jag tror att Tabula Raza är egentligen en sorts rationalisering för nånting djupare. Och där finns det, det finns ju då en ideologi som är väldigt djupt förankrad I Europa sen 2 0 år tillbaka som har ett starkt altruistisk fokus, som starkt uppmuntrar människor att fokusera på andra och andra människor som inte är en del av den egna närmaste familjen.

Den här kärleken som ni känner för er själva era närmaste, utsträck den till andra människor. Helst till alla människor. Men framför allt I ständigt växande cirklar av omtanke. Som man säger, det är en sån här modern tankefigur som är väldigt populär. Men det centrala är inte du själv och din relation till dina föräldrar, din maka, dina barn och så vidare. Det vill säga det som vi är biologiskt adapterade till att fokusera vår omtanke på, utan det centrala är din relation till den på jorden nedstigna guden.

Och såklart din relation till de andra människorna som också står I relation till honom, det vill säga alla människor. Och du kan inte följa honom om du inte först lämnar din far och din mor. Han är väldigt tydlig på den punkten. Så att vi har den här starka djupa kraften I vår kultur som försöker vända oss bort från oss själva och från vårt blod till ett fokus på hela mänskligheten som ett förbund med det gudomliga.

Och den här kraften har fått enormt inflytande, bland annat för att själva den här den här memen, att vända människor bort från sina familjer, är extremt gynnsam för det egna MEM-komplexet. Och det här gäller oavsett vilken du har, oavsett vilken typ av projekt som du vill ägna dig åt. Om du kan manipulera människor och rikta om den energin som var avsedd för deras barn till att istället gå till ditt då finns det potentiellt en enorm uppsida där för dig.

Men du blir också en sorts vampyrisk kraft som suger ut människors livsenergi. Eller specifikt den energi som var avsedd för deras barn. Så att när vi skriver 20 26 och lever I samhällen där den här psykosen har dragit fram, där oräkneliga organisationer har ruinerat sitt humankapital med vansinnig kvotering och särbehandling och så vidare.

Då kanske inte vi ska bli så förvånade. Eller när en hel generation till synes överger sina barn och barnbarn för att satsa enbart på sig själva och satsa på människor från andra länder. Det som många ser då att den så kallade boomer generationen har gjort. Eller köttberget som vi säger I Sverige. De har kört hela västvärlden I botten. De lämnar trasiga samhällen efter sig till sina barn och I många fall så skryter de om att de inte tänker ge sina barn några arv, utan de ska minsann få klara sig själva.

Och samtidigt så har de sett till att den egna befolkningen, det vill säga deras egna barn och barnbarn, ersätts och trängs ut av främlingar från andra länder. Men vi kanske inte ska vara så överraskade, därför att det är ju trots allt ett av vår kulturs högt ställda ideal, att man ska lämna sin far och sin mor för att istället följa den altruistisk ideologin.

Det finns en klar logik I hur Bomers tänker. De gör sina barn en tjänst när de vägrar att låta dem ärva, när de ger bort allting till främlingar istället. Det är det bästa som kan hända för barnen, för då får de gå sin egen väg utan sina föräldrar. Och det är bara så man kan leva upp till de centrala teologiska påbuden och nå de högsta målen för existensen.

Och sen är det såklart så att den här teologiska grejen, den är ganska Det nästan ingen som har en levande relation till det idag. Men är extremt starka. Min uppfattning är att de har bara blivit starkare och de har blivit ännu mer toxiska av att man har gjort sig av med de rent teologiska aspekterna, därför att de fungerade som en filosofisk modererande effekt.

De här var inte så enormt farliga, de förstörde inte civilisaktionen omedelbart för att faktiskt de här metafysiska var ett sorts skydd. Därför att det fanns alltid nånting högre att relatera sig till. Det fanns nånting utanför människan, ovanför människan, som vi måste förhålla oss till. Men all den här teologin, den blev väldigt pinsam efter ett tag. Så att nu är det mest, nu det skönt att bar med de där grejerna, det där bråtet. Och nu kan man också få fler kanske intresserade där man inte också måste sälja in liksom en fantasivärld med gudar och gudomligavatörer och änglar och demoner och så vidare. Men de grundläggande impulserna finns såklart kvar och och ytterst så handlar det om fruktan och avsky inför människor som är starkare än oss själva.

Det är den primalrea reaktionen som sen måste rationaliseras och täckas över med ideologiska som exempel universell altruism, om människan som ett oskrivet blad. Alltihop är till för att maskera den skräck man känner inför en högre form av människa. Det vill säga den europeiska människan som står så mycket högre än andra människor på nästan alla sätt.

Och det är därför så kallade vita män är så hatade. Det är därför man försöker tränga ut dem och marginaliserar dem på alla sätt man kan. Här finns det, som jag ser det så finns det, det finns både en stark källa till hopp och enormt svåra problem som måste lösas. Det är hoppfullt därför att vi fortfarande är de vi är. Vi är stukade just nu, men ingenting som händer I vår tidevarv kan ändra på det faktum att vita män är absolut nödvändiga för alla former av framåtskridande.

Eller det faktum att vi är mycket starkare. När som helst kan vi resa oss, ta tillbaka allting som som rätteligen är vårt eller bara allting som vi vill Problemet är förstås att just nu är vi inte alls benägna att göra det, därför att vi har lager på lager på lager av ideologisk indoktrinering som blockerar oss som gör att vi inte ens försöker. Och det här är nånting som har pågått I hundratals år, till och med tusentals år I många olika former som avlöser varandra.

Och det är därför jag vill prata om de här lite djupare aspekterna ibland, för jag tror att vi måste verkligen våga gå på djupet här och göra upp med alla de här Trots att de är hörnstenar för hela den nuvarande samhällsordningen och de är nästan omöjliga för oss att tänka klart kring. För att inte tala om hur svårt det att ifrågasätta dem. Men min känsla är ju att vi måste jobba oss igenom dem lager för lager för att sen kunna Ytterst måste vi ersätta dem med nånting helt annat.

Och vad är det för nånting? Det är liksom en enormt stor, stor komplicerad tanke. Och jag har inte, jag har ju såklart inte något bra rakt svar på den frågan. Jag skulle kunna spekulera kring den frågan. Men om vi sitter och sitter och funderar på liksom så ja men Hollywood var ganska bra 2011. Men men det var väldigt dåligt 2015 liksom, så vi fick inte ens närhet när vi pratade om rätt sak. Och det är lite grann, det är lite grann, jag menar Bapp, jag beundrar Bapp väldigt mycket, gillar hans texter och sånt där, men han har också lite grann snävt perspektiv.

Och han är också, han är faktiskt också, jag hoppar lite fram och tillbaka mina saker där, men han har också, han har en sorts om att han och hans vänner utgjorde en sorts alternativ elit, mycket så här unga vita män som visade framfötterna och gjorde mycket saker för ungefär 10 år sen. Men som ingen brydde sig om, ingen gav dem en chans, ingen liksom ville rekrytera dem som skribenter, ingen ville låta dem göra filmer eller såna här saker.

Och ja, ibland så kanske jag går för djupt. Jag kanske går för långt bak I historien ibland, men jag känner också ibland att det behövs motvikt till till det som andra ibland pratar om. Det är alldeles nödvändigt.

Boris

Annars kommer vi bara trampa runt och sen sitter du och jag om 7 år och så diskuterar vi en ny jävla artikel där någon säger att nej, det var 20 22 allting gick runt skogen och så, elen måste juvas upp med roten. En viktig sak tycker jag som man ofta glömmer bort som du tog upp lite I sådär förbigående. Det är liksom vardagsdiktaturen över våra tankar.

Alltså att människor är så impregnerade med, ingen skulle inte I något tillfälle ifrågasätta tanken på att nej men det är bra att lyssna på alla, alla har någonting att tillföra, bla bla bla bla bla. Det har inte alla alls. Och just den här ingroda idiotin som piskas in I barnen.

I citygrupp, låt alla delta, alla ska jobba ihop, alla ska synas, alla ska höras och så vidare. Det gör ju att man skapar helt mentalt urlakade individer som inte klarar av någonting själv. Snart måste man högskolekurser I hur man cyklar. Men sen en sak som fascinerar mig är, det är inte så att jag tänker försöka frälsa folk, tvärtom höll jag på att säga.

Men det är just med tanken på kyrkans roll alltså. Idag är ju, alltså de flesta kyrkor med barnspråkläskiga inrättningar som är direkt skadliga. Men just när du talar om Europas historia, så I århundraden så är ju kyrkan en positiv makt även under religionskrigen.

Då vinner den bästa religiösa riktningen typ I olika länder. Nej, men det är Därför att då är ju betonandet av familjen, sociala strukturer, hierarkier och så vidare, det är skamstocken för de som inte hedrar sin familj och sina åtaganden. Alltså, långt in I vissa regioner så lever vi där kvar långt in på 1900-talet. Nu är den nog borta överallt.

Men kyrkan lyckades ju en lång period balansera det här allomfamnande budskapet med att hålla det vid sidan av kärnbudskapet, alltså så enkelt som de 10 budorden. Och de är ju faktiskt rätt stänga när det gäller hur man ska förhålla sig till sin familj och till närmaste omgivning.

Jag vet inte om vi kan backa bandet hit vartannat än på det repressionliga planet, men för att få syn på de nu nedbrytande krafterna så kan det vara bra att gå tillbaka och titta när det här stora skiftet kom egentligen.

Martin

Alltså, man kan ju definitivt peka på såna exempel. Och min bild generellt är ju att det är en sorts pendelrörelse genom historien. Man kan också säga att det är som det centrala dramat under de senaste 2 0 åren, om inte längre. Så att vi hade en stark maskulin europeisk civilisation som vi framför allt såg kanske det är I Grekland. Kanske den ultimata formen såg vi I Sparta.

Men redan I Aten så är vi inne I en sorts höggradig domesticering och sublimering av den här maskulina energin I feminina riktningar. Och sen och sen då exemplicerar, som jag ser den här mimetiska bomben för ganska exakt 2 0 år sen som sen äter sig genom Europa, tar över Rom på 300-talet och sen hela kontinenten.

Men sen dess så har det ju fortsatt att skifta fram och tillbaka för att vi har ju sett då liksom ett flertal utbrott av maskulin, territoriell, expansiva energi. Alltså flera gånger under medeltiden med energiska ledare som ägnade sig åt till exempel så kallad maskulin kristendom eller maskulin kristendom som vi pratar om idag. Och självklart liksom, därför att männen fanns ju, Europas män existerade fortfarande och gjorde saker och det var alltid europeiska män som ledde europeiska länder och så vidare. Då och då så fick de fick de andrum att göra göra ganska intressanta saker.

Och så fick vi nya utvecklingar som, säger, den italienska renässansen, den industriella revolutionen, högkulturen under 1800-talet, kanske I viktorianska England, den här exceptionella blomstringen I Tyskland under den här tiden. Och det konstnärligt, vetenskapligt, ingenjörsmässigt och så vidare. Men de här utbrotten måste alltid kväsas.

Och för det mesta så lever vi I perioder då det maskulina och territoriella och energiska och transcendenter hålls på mattan. Och definitivt lever vi I en sån tid nu. Om nånting så lever vi I en extremt feminiserad tid nu. Även de största, mäktigaste och rikaste männen I vår tid är ömtliga fruntimmer jämfört med historiska män.

Tänk på en sån som Elon Musk som jag beundrar enormt mycket. Tänk på vilken absolut fjant han är jämfört med nästan vilken ledande man som helst från historien. Jag vet inte om det är historiskt unikt vår situation som vi befinner oss I nu. Alltså, jag tror att vi har sett liknande perioder tidigare. Jag tror att vi har sett det här förr I historien. Alltså även error där det inte finns några riktiga män, där det maskulina trängs tillbaka. Alltså vi har väl aldrig riktigt sett nånting som liknar liksom 1900-talets feminism tidigare. Men vi har definitivt sett epoker av svaga män och väldigt negativa konsekvenser för samhället. Det går I vågor, det går I vågor fram och tillbaka.

Och nu verkar vi vara extremt långt åt ena hållet I pendelrörelsen, men det underliggande, den underliggande mekanismen eller dynamiken, det är vi själva, det är vår egen biologi. Det finns ingen ideologi, finns inga som kan rå på det eller förändra det. Det kan bara liksom moderera. Det kan bara liksom kväsa för en tid, flytta runt, sublimera och kanalisera om energier.

Men det som finns där under, det vill säga vi människor, vårt civilisationsprojekt och framförallt den här väldigt specifika spillran, det här segmentet av mänskligheten som bygger civilisationen som vi kan kalla för vita män eller europeiska män eller sånt där. Det kan inget dra på, det finns alltid där.

Boris

En viktig sak du sa där, det är just det här att det har funnits andra liknande perioder. Alltså, det finns ändå något unikt tycker jag I de senaste årtiondena och det är ju att genom historien så har det förvisso funnits män som hållits nedtryckta. Och när de har tröttnat på varor så har det blivit ganska grisigt, men till slut bra.

Sånt där med eroptioner är inga tebjudningar som en känd kines sa. Men som du sa I början, vi har en unik sits där på 15, 16, 17, artonhundratalet vare sig man var nedtryckt ingenjör I Skottland eller fransk bonde så såg man sitt värde och ville bli någonting.

Men vad vi ser idag är Jackob Savic-ömkligheten. Jag fick inte jobb I Hollywood. Jag får inte jobb på en reklambyrå. Alltså, det är ömklig svaghet. Det finns ingen kraft. Och det där oroar mig lite grann, att det mullrar liksom inte I folkdjupen riktigt.

Utan det är mer en fråga om, jag kan säga så här, alltså väldigt mycket av den politiska debatten idag när det gäller återvandring till exempel, vilket är att till vardags pratar rätt mycket om folk med sig, så här är ju, under det hela så ligger den känslan av att, det där är bra därför att då får vi pengar över och vi kan få mer bidrag typ. Alltså om man slåss om bidragen från staten utan att ens fundera på om nån jäv ska bidrag. Det finns så mycket att riva upp med rötterna.

Martin

Det finns en sak du sa tidigare, Boys, påminner mig om en annan aspekt av det här med att man man måste se djupare och måste gå längre bakåt. Det gäller inte bara historiskt utan det gäller också det enskilda människolivet. Jacob Säbbits I hans artikel, han han beskriver ju hur de börjar med antagningen till universiteten.

Och sen så sålde man på universiteten. Vem går vidare från Under gradute till Gradsho? Och så vidare. Och sen fortsätter det med många steg. Men Den där tratten där de sållar bort maskuliniteten, den börjar mycket tidigare. Därför att framför allt så snöper de vita mäns energi under barndomen. Genom att förhindra pojkar från att leka, naturliga pojkelekar.

Genom extremt genomcentriska skolor från liksom från första klass, från dagis. Och även innan dagis, genom uppfostran av gravt indoktrinerade föräldrar som nästan alla människor växer upp under. Och jag tror att det här är nånting som vi inte ens kan. Det är inte bara att vi inte kan mäta det. Jag tror att det är svårt att ens föreställa sig vad det hade kunnat innebära.

Därför att därför att det har inneburit att så mycket genialitet, som många storslagna, oförutsägbara hade kunnat förverkligas. Men det var inte det att det fanns en massa män som hade fantastiska och de skrev texter om dem och sen så refuserades texten av etablissemanget. Nej, det skrevs inga texter. Därför att hade inte uppstått för de här männen som skulle haft De hade gett upp. Sluta tänka.

I många fall när de bara var några år gamla. Det är förmodligen en av de viktigaste alternativa historielinjer som vi borde utforska om vi vill förstå vad som egentligen har hänt. Och jag tror verkligen på det. Jag tror att om man vill ge en koherent beskrivning av en tidslinje här där det är på ett annat sätt med de här sakerna och där världen är I mycket bättre skick.

Men samtidigt, det spekulativt och subjektivt. Jag förväntar mig inte nödvändigtvis att andra ska tycka att det är särskilt övertygande, men poängen är att problemet är så stort och också djupblodande att det bara är, ja, det är en sorts bisarr förolämpning att se ämnet hanterat på det här deprimerade sättet. Och jag vill också säga att de Det de inbillar sig är sant för kvinnor och minoriteter. Säg att vi har gått miste om massvis med genier på grund av fördomsfullhet och så vidare. Det är bara nys, men det är faktiskt sant vad gäller vita män som genom historien har varit en kriminellt underexploaterad resurs, särskilt vad gäller intellektuell genialitet.

Vita män har skapat nästan allting av värde trots att de I modern tid alltid har saktats ner. De har alltid, I alla tider har de saktats ner av resten av mänskligheten. Bara särskilt mycket I vår tid. Så det här är, det är alltså ännu ett exempel till den långa, långa listan av saker som de anklagar oss för, som de anklagar när fiender gör, som I själva verket är exakt den saken som de gör som de alltid gjort.

Boris

Ja, därför att, jag menar, och visst, man pratar ju ofta om abortfrågan, men man glömmer bort att västerlandet står inför en slags mentala aborter också. Där man väldigt tidigt tar bort drivkrafter och lynyer och resigheter höll jag på att säga. Det här med självklara alltså viljan att vara individ och man, men faktiskt också, det drabbar även kvinnor, man mentalt amorterar dem också.

Martin

Ja, det totalt ruiner relationen mellan män och kvinnor, relationen mellan kön, som aldrig kan komma I balans. För att det finns ingen polaritet, för om det inte finns nån maskulinitet så kan det inte finnas någon riktig femininitet och det kan inte finnas några riktiga relationer mellan män och kvinnor.

Boris

Och just det här med DI och kvoteringarna och grejer, jag brukar alltid plädera för att, nej men det gamla ståndssamhället var alldeles utmärkt på det sättet, därför att där rekryterade man ju faktiskt. Ofta plockade man ju en begåvad pojke I varje klass och skickade honom till.

Och socknen eller staden eller kommunen beror på hur betalade utbildningen I Uppsala. Så blev han väl I bästa fall präst, I bästa fall lärare, eller gick in I statlig tjänst och blev en kompetent byråkrat. Och det där byggde ju definitivt på konkurrens och sållning. Alltså, får människor vara I fred så skapar de även hierarkiska system, effektiva urvalsmekanismer.