Button-svg Transkribering

Legosoldaten Simon Mann dör 72 år gammal, ledde efter en karriär inom brittiska SAS privata säkerhetsstyrkor som skyddade företag i konfliktzoner

Martin

Legosoldaten Simon Mann dör 72 år gammal. Ledde efter en karriär inom brittiska SAS, privata säkerhetsstyrkor som skyddade företag i konfliktzoner. Simon Mann var en legendarisk krigare, en soldat. Han började som officer i den brittiska armen och han var som sagt en del av SAS som är en sorts...

brittiska elitstyrkor hemliga special forces jag vet inte exakt vad den korrekta team av enormt kapabla soldater som går in och gör ofta hemliga viktiga punktinsatser. Så han var en riktig hårding, ytterst vältränad och så vidare. Han jobbade framförallt i Nordirland under The Troubles.

Det var hans primära... Domän inom SES men också i andra delar av världen Sen han kom ut från det militära Så tog han kontakt med Inte efter sina gamla befäl Men han tog kontakt med David Sterling En officer som var Han var legendarisk För sina bedrifter i andra världskriget Och han var också grundaren av SES Och Han hade diverse projekt även utanför det militära Privata militära projekt Och Simon Mann Han ringde upp honom och frågade om han kunde få jobba med honom.

Sen anslöt han sig till de här projekten. De sålde militära och angränsande tjänster framförallt i Mellanöstern. David Störling är en väldigt intressant person. Han har hållit på med en massa intressanta projekt. Vi kommer att prata lite om statskupper i det här inslaget. En sak som han försökte göra var att han försökte avsätta Muammar Gaddafi. på början av 70-talet. Och han försökte också avsätta den brittiska regeringen på mitten av 70-talet.

För att han var bekymrad över den politiska utvecklingen där. Simon Mann i alla fall, han jobbade med David Stirling och sedan rörde han sig in och ut i den brittiska armén och diversa andra projekt. Och vid något tillfälle så sökte han sig mer till den civila sfären. Kände att det Ja. Jag vill tjäna lite mer pengar, kanske ha lite mer stabilitet. Och så hade han en kompis som hette Tony Buckingham som var oljemagnat.

Och hade olje- och gasutvinningsverksamhet i Angola. Och han sa, visst Simon, kom till mig, jobba för mig i Angola. Kom in i oljebranschen, det blir roligt och lönsamt. Så okej, så kan det. Ganska kort då, efter att han har börjat etablera sig där i Angola som oljeman så utbröt ännu ett inbördeskrig.

Och det här oljeföretaget då, de hade ett högkvarter i en stad som heter Soyo som ligger precis i norra Angola, precis på gränsen till Kongo. En hamnstad där de hade sin verksamhet. Och den här staden togs av UNIT. Unita-gerillan eller Unita-partiet som var...

Jag vet inte exakt vad det var men jag tror att det är en gammal maoist-gerilla. Men vid det här laget så var det väl någonting annat. Så det kom militanta typer som höll på med statskupp just då och de tog den här stan. Och så sitter de där oljemännen och säger vad fan ska vi göra nu? Men Simon Mann han är soldat. Han är en gammal SES-kille. Så han säger att... Det här kan vi inte bara acceptera.

Vi tar tillbaka den. Vi tar tillbaka den. Vi ska ha alla våra grejer såklart. Så vi tar Sojo. Och det var så upprinnelsen var till de här väldigt berömda sakerna som hände sen. Och då åkte de till Sydafrika. Därför att Simon Mann var halv sydafrikan. Och han visste att i Sydafrika fanns det kapabla soldater som kunde rekryteras.

Det här var början av 90-talet så apartheidregimen höll på att avveckla sig själv och en del av det var att de gjorde väldigt stora nedskärningar i det militära. Så det fanns väldigt mycket vältränade duktiga soldater som plötsligt blev övergivna av sin stat. De blev uppsagda eller de fick sina pensioner inställda och så vidare.

Det här fattade sammanmän att man kunde dra nytta av. Så han tog kontakt med en bekant i honom som heter Eben Barlow. Ytterligare ett väldigt bekant namn. Och snackade ihop sig och sa kan vi hitta folk i Sydafrika? Absolut, det kan vi göra. Och jag har förresten ett företag som jag har satt upp här som vi kan använda till det. Det heter Executive Outcomes. Och Executive Outcomes det blev ju då det legendariska ökända företaget som Simon Mann verkade genom.

Först var det då Angola. Jag är inte helt säker på alla detaljerna men de jobbade för regeringen. Då var det regeringen i Angola som var under attack från UNITA-gruppen. Så det var ett inbördeskrig och det var väldigt omfattande projekt och väldigt lönsamma projekt för Executive Outcomes. Och de tog så också, de tog tillbaka.

Först gjorde de räder för att ta tillbaka all sin utrustning i hamnen där och sen tog de också hela staden. Så han lyckades med det projektet. Och under den här perioden var de inte tekniskt sett legosoldater, utan de androllerades som en del av den angolanska militären. Så de hade titlar och uniformer och allting. Så de var inte tekniskt sett legosoldater, men i praktiken var de såklart det.

Och sen blev de också kända för att de var i Sierra Leone, där det var... Rebeller som försökte ta över landet och det hotade folk som hade diamantgruvorna eller vad det var för någonting. Och då kom Executive Outcomes in. Stadda i kassa av de mycket lönsamma operationerna i Angola. Kunde de kosta på sig ett nytt äventyr i Sierra Leone. Och det gick ganska bra. Och så där höll de på tills 1998 då de stängdes ner av...

ANC i Sydafrika som stiftade en särskild lag som inte nämnde Executive Outcomes vid namn men som var tydligt riktad mot dem för att stänga ner en verksamhet. De hade ett företag som heter Sandline Sandline International som blev ökända för saker de gjorde på Papua Nya Gnia där de återigen slog ner ett uppror som hotade huvudstaden där.

Ytterligare ett äventyr som Simon Mann blev väldigt känd för var att han var delaktig i ett kuppförsök i Ekvatorial Guinea. Det här var 2004. Han var en del av en grupp som försökte ta över det landet. Men det gick inte så väl och han greps och han fick sitta i fängelse i flera år.

Fyra år i fängelse tror jag i Zimbabwe. Och sen så kom den Mugabes säkerhetspolis och slet ut honom ur hans cell och skickade honom till Equatorial Gunea som var de som var mest förbannade på honom. Och så satt han i fängelse där ett tag tills han till slut benådades. Jag tror han satt fyra år sammanlagt i riktigt fruktansvärda afrikanska fängelser. Ja, vilken man, vilket öde. Vilka äventyr, visst är det ganska fascinerande Boris?

Boris

Jo, det är väldigt fascinerande. Men mest fascinerande är faktiskt att han landar alltid på fötterna. Du sa att hans sista fängelsåren var så fruktansvärda. Det är det som jag tycker är så fascinerande med honom, att han rädde sig överallt. De andra som låstes in...

Alltså som... som hans andre mannen, eller de var på samma nivå i befälsordningen. Nick Dutrois var oerhört upprörd när han väl släpptes ut efter att ha torterats, misshandlats, dödshotats. Han och manskapet satt i mycket små celler och pinades de här åren. Han fattade inte hur det kom sig att man, han fick en stor fin cell TV och Maten hämtades från stadens bästa hotell.

Jag är väldigt fascinerad över hur jag kunde hantera situationen på ett sådant sätt. Men det var nog väl ont tycker jag. Det är ett extremt fascinerande öde och snälla människor finns inte. Det enda jag tycker är lite tråkigt, det är lite sorgligt. De legosoldater vi har av format under 1900-talet och i det här århundradet.

De är alltid tvungna att i huvudsak tjäna negerkungar. Det är sorgligt. Alltså han hade behövt en bättre härskare. Alltså han går inte riktigt in i conquistador-läget tycker jag.

Alltså som William Walkers som... Någon gång 1850 erövrar en del av Mexiko. Utropar sig till president. Dörtas. Men han ger inte upp. Han liksom utropar. Tar över Nicaragua. Huvudsak med 50 man. Utropar sig till president. Då ingriper amerikanska flottan. För de är irriterade på sin medborgare. Och sen till slut så tänker han. Jag ska ta Honduras. Då ingriper britterna. Det slutar med att han blir arkibiserad.

Alltså det är. Jag vill se legosabdater som liksom säger att jag tänker ta över det här jävla landet. Eller bryta loss den här kakan av det här landet. Då kommer jag verkligen att ansluta mig.

Martin

Det är en bra poäng. Det är så att om de hade lyckats ta Equatorial Guinea som det var tänkt egentligen. Så hade det inte lett till att Simon Mann blev kung av Equatorial Guinea. Han har ju bara dragit vidare till nästa projekt. Och inget ont om det. Han hade sin grej och det är okej. Men det hade ju varit någon sån här negerkung som tog över i Gnea.

Och det var hela poängen. Och sen skulle diamanterna fortsätta rulla till något europeiskt företag och så vidare. Så det är sant. Det är häftigt med de som faktiskt gör annorlunda. Som Bob Denard till exempel som vi har pratat om tidigare. Och det bubblar. Som gjorde flera försök att ta över Komoroöarna. Och såklart, det finns jättemånga britter också i historien. Landsmän tillsammans med fantastiska saker i Indien och centralasien. Och otroliga äventyr där de verkligen har nästan gått native och blivit pashor och orientaliska förstar och sånt där. Det är fantastiskt.

Boris

Ja, eller Hassarernas prins, Josef Harlan. Som också utropar sig till Alexander den Stores efterträdare. Alltså, det är ett format på.

Martin

Ja. Vi har ett märkligt sammanträffande kring den här nyheten. För att bara tre veckor innan han dog i en hjärtattack så gav Simon Mann en intervju till ingen mindre än Bronze Age Pervert. Det är lite märkligt sammanträffande för att han dog sen. Och det känns också väldigt fint på något sätt. vår vän Bapp, han är enormt intresserad av legosoldater, kondottjärer som han brukar säga och äventyrare han har alltid skrivit mycket om dem särskilt såklart i sin bok Bronze Age Mindset och massor med andra sammanhang och han har ju tidigare haft Erik Prins som gäst och jag tror att det är Erik Prins som har fått Simon Mann att medverka Simon Mann han ger någon sån här kommentar i intervjun om att jag känner Erik Prince och han säger någonting i stil med att vi brukar prata om dig och garva åt ditt program eller något sånt där.

Så eventuellt är det så att Prince och Simon Mann båda lyssnar på Bapps podcast och snackar om det. Jag vet inte. I alla fall, man hör att Bapp är som ett barn på julafton när han får prata med sina stora idoler. Som han är ibland när han pratar med folk som han verkligen respekterar blir han nästan lite ängslig liksom och det är väldigt fint. Det är väldigt fina samtal. En hel del av det jag har sagt i det här inslaget om Simon Manns historia det är hämtat från Simon Manns egen berättelse i Bapps podcast.

Så det är inte exakt kanske den versionen av historien som man hittar på Wikipedia. Jag vet inte. Men för den som vill höra mer så är det en självklar sak att lyssna på det här avsnittet av Caribbean Rhythms. Bapp har lagt ut hela det avsnittet gratis på sin Twitter för att hedra Simon Mann efter hans död. Så det är lätt att få tag på, man behöver inte vara betalande lyssnare på hans podcast som jag är.

Utan man kan lyssna snilt och lyssna gratis på just det här avsnittet. Och först är det ungefär tre kvart om Simon Manns biografi och sen är det ungefär lika länge till där de diskuterar legoslidatbranschen i allmänhet, hur krig utvecklas med tekniska landvinningar, hur länder kommer använda sig av frivilliga från andra länder i framtiden. Legosoldater och främlingslegioner och så vidare. Det är väldigt spännande samtal. Jag skickade länken till dig Boris. Lyssnar du någon länk på den där?

Boris

Jag tycker just andra delen var mest. Intressant.

Martin

Ja. BAP hoppas ju mycket på och det gör jag också givetvis att det ska bli ett stort uppsving för private military companies. Det är ju en väldigt bra utveckling. Som anarkistisk libertarian så kan jag inte tycka annat än att det vore väldigt bra om vi kunde privatisera militärverksamhet på det sättet. Jag hoppas på mycket mer PMC-utveckling. Och det är också en fantastisk möjlighet för entreprenörer.

att starta upp verksamheten i den här branschen. Jag tror att det är lättare än vad folk tror. Det finns fler möjligheter och mer närliggande möjligheter än vad folk tror. Framförallt såklart om man har en militär bakgrund. Men jag känner folk som är aktiva i den här branschen som entreprenörer utan att ha någon som helst militär bakgrund. De har andra specialiteter som de säljer på underrättelsesidan till exempel.

Men en sak som Sam & Man pratade om var att han tror mycket på främlingslegioner. Jag vet inte om du tyckte om det Boris, men han sa mer eller mindre att den här modellen som vi hade i Angola, att vi blev inskrivna i den angolesiska rangordningen och det som Frankrike har med främlingslegionen. Det är ingen som gnäller över att de har massa utlänningar som slåss i främlingslegionen.

Det är helt normalt. Så på samma sätt kan en massa andra länder. och han nämner att till exempel Nigeria borde göra det här för de har mycket säkerhetsproblem. Nigeria borde bara sätta upp en främlingslegion och låta folk ta värvning där. Och då behöver man inte dras med det här stigmat om att det är ett privat militärföretag. Att det är liksom Simon Mann och Erik Prins och grabbarna som kommer. Utan det här är bara en främlingslegion precis som Frankrike har. Det är en ganska bra idé.

Boris

Alltså det är en jättebra idé. Alltså främlingslegioner det är alltid bra. Nästa. Därför att det innebär ju också att Har man en bra procedur för att välja ut folk, inte episk valkyrkans procedurer, så kan man få en fantastisk styrka. Det har ju Frankrike haft i perioder i alla fall. Spanierna har också haft en sådan, jag vet inte om de har det fortfarande.

Men det innebär ju också att man får en styrka som urvirkande kan stiga ledarfigurer. Vi var ju nära detta i Algerietkriget när legionen i Algeriet faktiskt gjorde uppror. Men då kom det en större ledarfigur och ordnade upp.

Det är en viktig institution även för ett lands utveckling. Jag tror vi kommer att se sådana i stor skala faktiskt med den ryska närvaron i Afrika till exempel. Det kommer säkert att etableras fasta delar av olika länder.

Det finns dock ett trist exempel tycker jag på främlingslegion. Väldigt trist, det var i Rhodesia under försöken att behålla ordning i landet. Då upprättar man en främlingskompanie, två kompatier, som bara bestod av fransmän. Men det gick inte bra alltså. Det är lite oklart varför. Men alla var ensamma att det var misslyckat att de gjorde mer skada än nytta.

Martin

För att de var fransmän?

Boris

Nej, alltså fransmännen menar att det var fel på rådéserna. Rådéserna menar att de hade fått franskta avskrap ungefär som frivilliga. Vilket nog inte... Vilket inte är sant för det var väldigt många från deras fallskärnsjägarenheter som anslöt sig till den franska enheten i Rhodesia. Men jag ska gräva ner mig mer i frågan. Det gick inte bra i alla fall.

Martin

Det finns ju också några samtida exempel i Ukraina-kriget. Utländska frivilliga slåss både på den ukrainska och den ryska sidan. Framförallt på den ukrainska tror jag. Det är de som framförallt har... åtminstone i det jag har läst, utmärkt sig för att ha rätt mycket folk även som välkänt frivilliga som åker ner från Sverige och slåss med ASO-battaljonen och jag tror också andra grupper. Så de har ju varit lite grann inte pionjärer kanske, men de har ju använt sig av det här systemet. Jag tror mer än vad som är normalt i Europa i alla fall.

Boris

Ja, det har de ju uppenbarligen gjort. Och ju mer världen utvecklar sina riktningar desto mer kommer det att bli en ganska naturlig lösning tror jag.

Martin

Hoppas någon vill komma och slåss i den svenska främlingslegionen när det är dags. Det känns på något sätt lite mer långsökt men vi måste börja jobba för det också.

Boris

Man måste lova de rejäla saker. Det är viktigt tror jag. Alltså dels en tillflykt men också någonting en bit bort som de kan få. En gård i Västergötland eller någonting sådant.

Martin

Bra. Inte i Västergötland Boris. En hektar bördig mark i Skåne. Det blir bra.

Boris

En hektar bara.

Martin

Tio hektar. Hur mycket ska de ha? Jag vet inte. Skåne är stort. De kan få så mycket de behöver. Ja,

Boris

precis.

Martin

Det är inte som att vi har Skåne till något annat.

Boris

Nej, bra. Jag är på.