Martin

Det är väldigt intressant tycker jag den här frågan om hur ekonomiska eliter just kan tyglas, kanaliseras, användas. Jag har ju lite sätt som jag tänker kring det här. Det är inte min egen lilla teori men jag brukar tänka på det ungefär som att... De här grupperna, handelsmannarklassen, populistiska aristokrater, vi ser det här mönstret om och om igen i historien.

De har många gemensamma intressen och de är båda på många sätt stabiliserande och uppbyggliga krafter. Båda vill också ha till exempel ett hierarkiskt samhälle på ett eller annat sätt. De vill inte ha ett egalitärt samhälle. Vilket är det som gör att båda tendenserna tillhör det man kallar för den politiska högen. Och sen, den ena sidan vill ha hierarkier baserade på ekonomiska faktorer, eller som de själva säger, meritokrati.

Och den andra sidan vill ha hierarkier baserade mer på traditioner, blodsband och så vidare. De är delvis fientliga till den andra sidans hierarkier. Affärsmän vill underminera aristokratiska hierarkier. Aristokrater vill underminera ekonomiska hierarkier. Men de konflikterna är ganska begränsade jämfört med deras gemensamma konflikt med de krafter som är mot alla hierarkier.

De som vill platta ut samhället. De som vill skapa jämlikhet genom omfördelning. Det vill säga det vi kallar för den politiska vänstern. Så både då... Plutokrater och aristokrater är relativt moderata krafter eller konservativa krafter som motsätter sig de mest radikala reformerna. Generellt sett så fungerar samhällen ganska bra.

Så här brukar jag tänka då. När plutokrater och aristokrater arbetar tillsammans för att hålla plebeierna på mattan. De stora problemen, de stora politiska katastroferna. De uppstår när en del av sidan faller till föga för lockelsen att alliera sig med plebeierna och använda sig av plebeiernas makt. Deras förmåga till massmobilisering, att larmslå samhället och skapa kaos.

Som när handelsmannaklassen från franska revolutionen och framåt allierade sig med pöbeln för att de kullkastade de gamla monarkiska och aristokratiska strukturerna. Och såklart så tappar de omedelbart kontrollen över situationen. De här tjecka liberalerna, de var plötsligt socialdemokrater. Och sen var de plötsligt kommunister som exproprierade handelsmännen.