Martin

Brittiska territoriet Chagosöna i Indiska oceanen övergår till Mauritius, vilket meddelas gemensamt från de båda ländernas premiärministrar och den amerikansk-brittiska militärbasen på inkluderade atollen Diego Garcia fortsätter att operera som tidigare. Chagosöna är en liten ögrupp, små atoller och sånt där.

Ungefär mittemellan Sri Lanka och Madagaskar. Mitt i Indiska oceanen. Och de här öarna är obebodda. Förutom att det finns en amerikansk militärbas där. På Diego Garcia. Eller amerikansk-brittisk som man tydligen ska säga. För britterna får vara med på ett hörn. Men det är en amerikansk militärbas. Och det är det enda som finns där. Det är en militärbas och ett gigantiskt naturreservat.

Därför att resten av... Arkipelagen är världens största naturreservat till ytan. 640 000 kvadratkilometer. Större än Sverige. Ett och ett halvt Sverige. Massvis med små öar och atoller och korallreva och allt sånt där. Och framförallt jättestora havsarealer som hålls skyddade. De här öarna var obeboda när de upptäcktes.

Jag tror att det var fransmännen. Portugisen upptäckte de första sen var det fransmännen som var de första som koloniserade dem och de hade bland annat en spetälske koloni där och kokosodlingar och det var också länge en bas för slavhandel över Indiska oceanen det är ett perfekt läge för att det ligger exakt mittemellan mellan Afrika och Indokina där slavhandeln bedrevs fram och tillbaks Och fransmännen, de administrerade de här öarna som en del av Mauritius, som var en fransk koloni.

Trots att Mauritius egentligen ligger ganska långt bort, men det var så fransmännen gjorde det administrativa. Och sen tog britterna över de här kolonierna efter Napoleonkrigen. Och sen på 1900-talet så skulle Mauritius bli självständigt såklart, i den här almenna av... koloniseringen. Men några år innan det hände så styckade britterna av Chagosöarna från Mauritius och sa i princip att de här behåller vi.

Ni får bli självständiga. Vi behåller de här öarna. Så då bildar man British Indian Ocean Territories som är det formella namnet på Chagosöarna. Och poängen med det var att upplåta plats för den här amerikanska militärbasen. Och i samband med det så gjorde man sig av med den lilla befolkning som fanns. Det var tusen, kanske ett par tusen slavättlingar som man hade kvar, som hade jobbat på kokosplantagen där.

Så det var ingen urbefolkning då, utan de hade bott där några hundra år och jobbat först åt fransmännen och sen åt britterna. Men i början av 70-talet så bunter man ihop dem och skeppade iväg dem till Mauritius och Seychellerna. Det är ganska baserat, det var ju på 1970-talet. Det var en total etnisk gränsning av de här öarna. Och sen så har man haft en konflikt där Mauritius gjort anspråk på de här öarna.

Men det är väldigt märkligt på flera sätt. Alltså Chagosöarna ligger jättelångt från Mauritius, 200 mil ungefär. Så i termer av avstånd... så är det som om Sverige skulle göra anspråk på Malta. Det är lika långt från Mauritius till Chagosöna som det är från Skåne till Malta. Och Mauritius har såklart ingen demografisk koppling till Chagosöna eftersom Chagosöna inte har någon demografi förutom de här tusens slavarna som deporterades på 70-talet.

Så det enda som egentligen knyter Chagosöna till Mauritius det är att Den franska kolonialadministrationen på 1700-talet valde att administrera Sago-söna som en del av Mauritius. Eller om det var något som brittarna gjorde senare. Det administrerades som en del av sig i källorna ett tag också. Men poängen är att det finns inga som helst historiska, demografiska eller kulturella kopplingar.

Det finns inte ens en geologisk koppling mellan de här ställena. Mauritius är anspråk... och de här öarna enbart baserat på att de har delat samma kolonialadministration för hundratals år sedan. Så det är väldigt godtyckligt. Men det finns också en gammal internationell lag en FN-förordning från avkoloniseringstiden som sa att kolonialmakter Får inte stycka upp sina kolonier innan de avkoloniseras och gör det självständigt.

Totalt vansinnigt såklart, men det är baserat på den lagen som Mauritius har sökt sak i en internationell domstol. Och nu har de alltså vunnit, eller förlikats, som i alla fall kommit överens med Storbritannien. Man använder såklart de här 1000-2000 slavättlingarna. Men åtminstone hälften av rapporteringen så kallas de helt felaktigt för en fördriven urbefolkning.

Och så säger man att det här naturreservatet, världens största eller åtminstone ett av världens största naturreservat, det var ju bara ett ondsint knep för att blockera den här falska urbefolkningens krav på att få återvända till sitt hemland och så vidare. Det var ju bara ett trick som bitterna amerikanerna gjorde för att blockera. Men den amerikanska militärbasen, den ska förstås finnas kvar. De får ett 99-årigt avtal om att man kör vidare.

Jag blev lite lätt elamån av att läsa om allt det här. Jag tycker det är fint de här små territorierna. De här små öarna, någon atoll här, någon liten vulkanöd där. Det är en rest från en svunnen tid. När europeer var äventyrare och nybyggare och byggde små koloniala utposter på en atoll någonstans. Det är fint tycker jag med en liten ögrupp ute i ingenstans.

Där vita människor har en massa flygplan och ett jättestort naturreservat för fiskar och sköldpaddor och bara tusan som bor där ute. De har inte ens turism där. Det är bara soldater och... En och annan glasögonorm som är där och forskar, marinbiologer och så vidare. Det är fantastiskt. En mycket större del av planeten borde vara otillgänglig för alla utom soldater och forskare.

Boris

Kan man få slippa flygplanen? Jag förvånar mig över att britterna inte står på sig och säger att det finns en affärsmässig överenskommelse i botten här. Mauritius var ett självständigt administrativt område och hade inom ramen för det som var möjligt ett visst mått av självstyre.

Man tog inte bara tjagosöna, man betalade för dem. Mauritius fick 3 miljoner pund i dåtidens penningvärde. Det är inte en oansenlig summa för några kobbar och skär. De kunde hänvisa till att liksom, fan vi har ett avtal här, vi har pröjsat. Ni kan ju inte komma nu och säga att ni vill ha tillbaka öarna.

Det är ju det ena, att det är väldigt märkigt av dem. Och det andra är att det är helt absurt att tala om urbefolkningen. I så fall om franska koloniseringar, de som startade kokos... kokosodlingarna, spalmsodlingarna där som fransmännen som är de första. De andra är dit transporterade.

Martin

Det är en bra poäng faktiskt att urbefolkningen är fransmän.

Boris

Ja, så jag tycker att makronskning kan inte ge bort vårt territorium. Vi skickar främlingslegioner. Sen är det ju liksom det att i det här nya avtalet så är det ju också så. Ja, man ser att de där... Det är ett triangeldrama för det är ju britterna, Mauritius och det är USA. Och det har ju senare avslöjats att britterna fick ju rabatt.

För amerikanerna fick ju bygga upp sin bas på Diego Garcia. Och det kunde de göra därför att britterna slantat upp tre miljoner pund. Och i utbyte så fick... Då britterna rabatt på polarismissilerna på 5 miljoner pund. Minst.

Antagligen har det blivit mer genom åren. Det är en slags triangelhandel där. Vart var det jag ville komma? Nej men det är just det här med i avtalet. Idag finns det 10 000. Chagossianer i världen. Det är ett fint namn på ett folk förresten. Men de får ju inte återvända till den stora mest beboliga öen. De får ju återvända till små öarna runt omkring.

Jag kan svårligen tänka, finns väl 3000 bara i London idag? Varför skulle man vilja återvända från London till några av obeboda öar utanför huvudön i den lilla Chagos-arkipelagen? Det verkar helt befängt på något sätt. Det är ju värre än att bli fördriven därifrån.

Mycket konstigt det hela. Ett intressant moment i fördrivningen var ju också att en del vägrar ju att flytta. Det sista man tog till med förutom att skära ner på mat och medicin var ju att döda deras hundar. Och då gav sig de flesta iväg.

Martin

Den haitiska metoden.

Boris

Den haitiska, undrar om man käkar upp dem också. Nej, det måste jag säga. Tjagosianerna måste jag faktiskt komplementera för att de verkar ha ett väldigt bra nationellt kök.

Martin

Jaha.

Boris

I motsats till andra folk.

Martin

Kokos och fisk, vad mer kan de käka?

Boris

Nej, de har ju en delikat efterrätt alltså som är i princip rysgrinskröt. Alltså ris kokat i kokosmjölk dock, men med kanel till. Jag tycker det låter jättegott.

Martin

Okej. Okej. Chagossiansk risgröt. Det är värt att testa inte för folk som gillar ris eller kokos eller kanel.

Boris

Eller kanel, ja. Ja,

Martin

en sällsynt orimlig situation och lite... lite sorgsen, men det får mig att tänka på det större perspektivet. Och sen så hörde jag någon sa att nu går solen ner över det brittiska väldet för första gången på flera hundra år.

Och det är en väldigt sorglig tanke. Det är en klassisk idé det här. Jag tror att man sa det första gången kanske om det spanska imperiet. Att solen aldrig går ner över oss. För att vi har kolonier över hela... Hela världen. Och tydligen, det här var sant för brittiska territorier världen över från... Jag vet inte exakt när, jag satt och funderade på det här, men det måste ha varit någon gång på 1600-talet i alla fall.

När de började etablera sig i hela Nordamerika. De var i Karibien och de hade utposter i Indien såklart. Med lite god vilja kan man ju säga att det är sant även idag. Men snart är det slut på det då, i och med att man ger bort Sagosöarna. För då har man ingenting i... i indiska oceanen. Det kanske finns andra sätt att räkna på det där både geografiskt och tidsmässigt. Men jag tyckte i alla fall att det var en lite suggestiv tanke som jag hörde någon uttrycka.

Och det är i alla fall Storbritannien. Jag kollade på en karta och... Storbritannien har Overseas Territories som de kallar det för. Och de är framförallt i Karibien, de mest kända. Och sen är det också Sydatlanten. Man har en massa ställen, Falklandsöarna med andra också. Och sen har de Pitcairn i Stilla Havet, mitt ute i Stilla Havet. Och sen har de British Indian Ocean Territories. Men om de ger upp dem så betyder det att den är österut sett från hemlandet till.

Så det man kommer ha längst österut är Sypen. För att Storbritannien har några små plättar av Sypen som är deras overseas territories. Och de kommer inte ha något västra om Pitcairn. Så tyvärr kommer stolen gå ner och inte lysa på vare sig Sypen eller Pitcairn. Och med det så får man säga att det brittiska imperiet, om man inte redan tyckte att det var dött, ser det definitivt helt utsomnat nu.

Boris

Ja, det är att imperiet går runt och blåser livet. De är ju så undergivna och förstörda. Jag tycker att det är sorgligare än att solen går ner över imperiet som inte har funnits på ett bra tag. Det är deras tjänstejonsinställning till USA.

De tar ett tag i stryk i internationella domstolar och de tar stryk i egna parlamentet idag. Och från amerikanska republikaner för att de har gett upp det här. Och inte ens tjagosianer är riktigt nöjda. Och allt för att USA ska få. Och så skriver de avtal på att behålla Diego Garcia som i princip bara amerikanerna förfogar över. Det är liksom en tjänstejonsinställning. Annars skulle de ha släppt Diego Garcia också.

Martin

Det är det. Det är verkligen bredvilligt. Det är verkligen villigt som de släpper sig till P. Och så har det varit under hela den här tiden som de har avvecklat det. Jag tänker på en... Jag hörde en diskussion för ett tag sedan som jag kom att t��nka på när jag läste om Chagosöna. Det handlar just om det brittiska imperiet och dess historie. Alltså, till att börja med, på vissa sätt så måste man ju säga nu har vi den här idén.

Det var länge sedan de hade ett imperium såklart och det var på dekis, men på många sätt så var det ett av de mest imponerande imperierna någonsin. Det var geografiskt... På ett sätt har jag räknat med det. Så var det världshistoriens största imperium någonsin. Sett i lytan. 35 miljoner kvadratkilometer. Så det var ungefär 50% större än Mongolriket under Genghis Khan. Tre gånger större än det spanska imperiet.

Som under lång tid var den främsta konkurrenten. Och de hade nästan en fjärdedel av världens befolkning. När det var som störst. Och det var ju väldigt imponerande. Indien och Australien. Dussintal länder i Afrika, Nordamerika såklart. Det var också väldigt häftiga territorier som de hade tagit. Oerhört imponerande och också på många sätt sympatiskt och produktivt.

Ett godartat kolonialvälde på vissa sätt. Många fantastiska berättelser om hur det byggdes. På många sätt ett av de mer inspirerande imperiebyggena. Samtidigt var det brittiska imperiet så väldigt konstigt och anomaliskt. Man kan också frågasätta om det överhuvudtaget var ett imperium. Det kallade sig aldrig för imperium.

Drottning Victoria mot imperiets sluttid på 1800-talet utropades till kejsarina. Men inte av det brittiska imperiet utan kejsarina av Indien. Och en beskrivning som jag har hört är att det brittiska imperiet egentligen var en handfull olika imperier. Minst tre olika imperier, men en handfull olika imperier som byggdes på olika sätt och på olika premisser.

Det var aldrig en sammanhållen struktur eller sammanhållet projekt. Så en sån intressant idé tycker jag är att det brittiska imperiet var ett väldigt omedvetet imperium. Något som hände av en serie tillfälligheter nästan. Mycket för att det fanns så många driftiga brittiska äventyrare som gav sig ut på egna uppdrag med egna idéer.

De etablerade kolonier av bara farten. Du börjar då kanske med piratverksamhet. Engelska privateers kapade med kapar brev från den engelska kronan som attackerade spanska handelsfartyg. När de fraktade hem skatter från sina kolonier i den nya världen. Britten hade inga kolonier då. Innan de kunde göra det själva så blev de pirater och kapade åt sig av de riktiga kolonialmakternas skatter.

Så då hade de Francis Drake. Han var en av de kända tidiga kaparna. Det var på 1500-talet på Elisabeth I tid. Han var dessutom en av de första som åkte jorden runt eftersom han var den andra efter Magellan som åkte jorden runt med en annan resa. Alla de här brittiska galenpannorna som koloniserade Nordamerika. Walter Raleigh och jag hette han som grundade Jamestown-kolonin.

Robert Clive som erövrade Indien. Cecil Rhodes som erövrade Afrika, södra Afrika åtminstone. James Cook utforskade hela Stilla Havet. Stanford Raffles grundade Singapore. Det finns så många storslagna brittiska äventyrare från den här långa perioden. Från början av 1500-talet till slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Men under hela den här tiden så fanns det inte någon sammanhållen vision.

Det fanns inte ens en ambition om att det brittiska folket skulle härska varandra folk. Det fanns aldrig någon riktig kunglig förgrundsgestalt som det byggdes kring. Att det som är kungens namn ska vi era över ditt en datten. som det var mer kanske i det spanska imperiet till exempel, fanns inte heller någon stark religiös idé. Utan snarare så var det brittiska imperiet, om man ska kalla det för ett imperium, var ju grundat på motsatta idéer, alltså inversen av de här idéerna.

För det fanns ju snarare en idé om en svag kungamakt och de fria engelsmännens rättigheter och så vidare. Och de hade också en ovanligt religiös situation, en ganska svag kyrka. Och kärnidéerna var helt andra saker, som kommers, internationell handel och göra bra affärer. Och såklart... personlig frihet.

Och det mest ironiska främsta exemplet är såklart kolonierna i Nordamerika som var en kronjuvel för det brittiska imperiet. Men där var kolonierna till slut fientliga till kungamakten. Gick i krig mot kungamakten och bröt till loss. På sätt och vis så är det nästan raka motsatsen till ett imperium i bemärkelsen att en kejsare lägger enorma territorier under sig.

för att britterna hade ett antiimperialistiskt imperium. Vilket eventuellt kan förklara en del av det som hände sen, är min tanke här. Att när de bara villigt lämnar ifrån sig kolonierna på det här snöpliga sättet kanske är det egentligen en logisk konsekvens av hur allting byggdes från början på 1500-talet.

Boris

Ja, alltså det där är... En bra beskrivning. Det är därför att just 1500-talet talade man om det brittiska imperiet och att bygga ett brittiskt imperium under 1500-talet. Den som skrev en traktat om detta var Elisabeth Isbergs hovastrolog.

informator och mentor när hon var barn och ung. Sen hade en viktig plats i hovet, John Dee. Också en framstående matematiker, så han var både magiker och matematiker. Han formulerade just visioner om att Storbritannien skulle behärska liksom inte bara delar av världen utan världen. Det är själva ramen för Raleigh och Drake att nu ska ut och kapa och kapa åt oss delar av världen.

Men som du säger, historiker numera brukar säga att det fanns en stark motsättning under de kommande århundraden mellan brittiska stadstjänstemän och de här flamboyanta äventyrarna. Stadstjänstemännen tyckte bara att det var så förbannat jobbigt. De hade ju väldiga invändningar mot närvarande i Indien.

De tyckte att Cecil Rhodes var skitjobbig som gick fram i södra Afrika. Därför att då måste han ha kronans hjälp också de gånger det körde upp. Det kostar pengar att vara besvärligt. De senaste århundraden har det funnits en ovilj att vara imperium i den brittiska djupa staten. Och det har inte funnits några Cecil Rhodes-typer som kan motverka detta.

Martin

Det är det sorgligaste av allt, att vi inte har några fler Cecil Rhodes på gång. Men jag tänkte bara säga att den här ursprungliga visionen, jag har inte läst tyvärr John Deese. traktat om det här, men som jag har förstått det så var den ursprungliga impulsen till den typen av idéer på 1500-talet, det var ju framförallt att man sneglade på de andra imperierna alltså de spanska, spanjorerna och nederländerna som var tidigare ute och hade byggt imperier och liksom gjorde intressanta affärer och sånt där och att förenkla det med att vi vill ha det som de har men det var kanske aldrig egentligen britternas grej.

Det var inte engelsmännes grej. Det såg bra ut när de andra gjorde det. Men egentligen så passar det inte så bra för dem. Det andra undantaget som man kanske kan se det är ju din favorit Boris Oliver Cromwell som tittade också väldigt seriöst på de andra imperierna i Nederländerna och Portugal och sånt där.

Han ville kontra Spanien och som jag har förstått så ville han bygga ett mer typiskt stöd imperium. Och han etablerade ju också flera av de mest framgångsrika kolonierna i Karibien. Jamaica till exempel tog Cromwell. Och Irland såklart. Och Skottland kan man ju säga. Det som du ofta har påpekat på, Cromwell var ju på många sätt kanske den starkaste kungen som engelsmännen någonsin hade, även om han inte var kung.

Han var mer en riktig kung än alla de andra märkliga halvmessyrorna som de har haft i övrigt. Men återigen, han var ju också ett undantag från resten av den brittiska historien. Man kanske kan se i alla fall då att, varför gick det som det gick? Det var ju en större trend av kolonisering på 1900-talet. Och det hände andra specifika saker då som kanske hade kunnat gått annorlunda.

Och det inte vore för Churchill till exempel som många ser som imperiets... kanske störste förrädare och förgörare då när det hände men det låter på något sätt rätt för mig den här idén att det brittiska imperiet egentligen innehöll fröerna till sin egen upplösning från första början för att det var ett så liberalt som egentligen inte ville härska, de ville utforska och handla och hade det här maniska fokuset på frihet som leder till dynamism och rikedom och upptäckter men också till svaghet och instabilitet.

Så det kanske låg i sakens natur att det brittiska imperiet skulle bli det största och bästa men också att det skulle instabiliseras och kollapsa på ett osidvanligt snöpligt sätt.

Boris

Ja, det här sista är ju väldigt snöpligt. Dropp en bil när man släpper Gibraltar.

Martin

Ja, jag tror att de kommer göra det. Nu när du säger det, nu när jag ställer frågan så kan jag ingen säga att det är helt oundvikligt. Det måste bli så. Ja,

Boris

faktiskt.

Martin

Det måste sitta långt inne. Jag tänker bara hur britter som jag har träffat pratar om Gibraltar. Ja. Stackars britterna. Jag pendlar mellan att bundra engelskmännen väldigt mycket och att känna att de förtjänar ganska mycket av det de får. Jag har så svårt för den här idén med att de liksom imperiebyggandet i Afrika, Afrika och Indien, man åker dit och liksom någonstans behandlar någonstans tänker på afrikanerna och indierna som kanske inte som jämlikar men liksom vi ska bygga en civilisation som bygger på afrikaner och indier vilket det är som uppenbarligen totalt orealistiskt och orimligt.

Särskilt i Afrika är det kanske taskigt att jämföra de två situationerna rakt av. Men det är den här frågan som jag har ställt förut och tänkt högt förut i raden. Kanske förtjänar man lite grann då att bli invaderad och ersatt av samma afrikaner och indier som man har varit och latsat med på det orealistiska ogenomtänkta sättet.

Boris

Ja, alltså jag tycker Det är en beskrivning där utökningen är så väldigt bra. Jag tror man kan koka ner det till att Storbritannien eller England eller de brittiska öarna har producerat ett antal otroliga individer genom seklerna. Men det är inte så jäkla mycket bevänt med befolkningen eller med ledarna. Jag hörde fjanten Boris Johnson idag på radion som i samband med att hans memoarer har kommit ut.

i dagarna tydligen, säga att han fortfarande står upp för Brexit och att det var det rätta. Därför att Brexit möjliggjorde att man under covid kunde börja vaccinera sin befolkning snabbare än man kunde i EU. Alltså det är en kretinmonarki det där. Låt dem sjunka i havet.

Martin

Ja, så är det ju. Och det är också en av de saker som jag tycker är väldigt fascinerande med England och Storbritannien. Att det finns en enorm diversitet inom landet och den där stratifieringen, den sociala stratifieringen också. Där man har en underklass i Storbritannien som man som svensk nästan inte kan föreställa sig. Vilket genskräp de har i en stor del av befolkningen. De som är längst ner på stegen.

För att de inte har rensat ut det på samma sätt som vi gjort på kontinenten. De har inte haft steriliseringsprogram och andra saker. Och sen har de riktigt dekadenta människor längst upp i kungafamiljen som är hopplös och i aristokratisk skikt. Men samtidigt är det så att den brittiska övre medelklassen, det finns inget som liknar den i något annat land. Någon annan civilisation.

Det är liksom när de var som starkast, säg på 1800-talet. Det var den högsta peak av civilisation som planeten har upplevt sen antika Grekland. Allting de åstadkom inom konst, vetenskap, filosofi och politik. Jag tror att de fortfarande har det. De har sina egna sociala strukturer.

De beblandar sig inte med de andra skikten i samhället. De har sina egna privatskolor. Jag har såklart ingen inbrick i den världen, men jag tror att de fortfarande finns kvar. Och att det egentligen är från vårt perspektiv ganska många olika folk som lever i det här landet.

Boris

Just det där med det du kallar medelklassen av 1800-talet. De framringade ju under 1800-talet en sån oerhörd mängd... Ingenjörer, vetenskapsmän från nästan ingenting, bara kabum. Det tycker jag upplever jag som ett utblånat skikt.

När hörde man senast tala om något tekniskt framsteg eller innovation från Storbritannien? Någonting hände där. Försvann alla under första världskriget.

Martin

Det är förstås en faktor som är väldigt viktig att nämna i sammanhanget. Första världskriget var absolut förödande. Framförallt för det största problemet var de aristokratiska och över-och medelklassskikten som var utplånade i skyttegravarna. Det går inte att återhämta sig efter det. Det finns inget sätt att rulla tillbaka klockan eller lösa det problemet.

Därför att det är uråldriga blodslinjer som har slocknat ut för alltid. Och per definition går det inte att få tillbaka dem. I hög ljusräkning är de bara fysiskt borta. De finns inte längre. Deras gener finns överhuvudtaget inte representerade i den moderna brittiska genpolen.

Boris

Man trollar inte fram dem bara sen efter några årtionden. De är borta.

Martin

Det är annorlunda med idéer. Om man har en socialistisk revolution eller något sånt där. Och sen sitter man fast i den skiten i 50 år eller 100 år. Du kan ändå rulla tillbaka idéerna och bygga nya institutioner. Men du kan inte bygga en ny medelklass när du har fysiskt utplånat den.

Boris

Så vid inte revolutionen börjar utplåna idébärarna, då kan det bli lite svettigt.

Martin

Det blir alltid lite av den varan också. Ingen revolution utan att knäcka ägg eller vad det heter. Men det är ändå i... Jag tror i alla fall i... Ryssland har haft sina egna problem Ryssland har haft sina egna krig och så vidare också men så det kanske knepiga jämförelser säger att det är bättre i Ryssland men det finns i alla fall kulturella kriser som är lättare att reparera efteråt, men just när folk börjar dö i drivor och det är de bästa människorna som dör, det är det sämsta man kan råka ut för som en civilisation Men också det här med kolonialismen.

Ett tankeexperiment, jag satt och funderade på det. Hur olika det ändå är med den brittiska situationen. Alla invandrare som väller in över gränserna, som kommer från kolonierna, som har en väldigt stark koppling till Storbritannien. Sverige hade inga sådana här... koloniala äventyr. Vi hade ett eller två små pyttöer i Karibik och sånt där.

Men det finns inga stora länder i Afrika där befolkningen pratar en bizarr kreoliserad svenska för att svenska kolonister var där och försökte civilisera dem för hundra år sedan. Men tänk om det fanns ett sånt land. Tänk om det officiella språket i Tanzania. Det var något som liknade svenska.

Så att alla 50 miljoner negrer i Tanzania kan utan vidare åka till Sverige. Och skaffa jobb i Sverige och integrera sig på andra sätt. För de kan redan, som en version av språket. De kan delta i svensk samhällsliv. Bli politiker i Sverige. Tänk hur många som skulle komma. Och tänk hur handfallna svenskarna skulle vara inför en sån situation. 50 miljoner afrikaner.

Som alla hade som ett fullt realistiskt alternativ att flytta till Sverige. Fortsätta prata om sitt modersmål och flytta till Sverige. SVT skulle börja göra de här... pigeon svenska som BBC gör en särskild version av SVT.se med sån här tansaniansk pigeon svenska alltså vilken absolut mardröm vilken maximal nattsvart mardröm jag är så tacksam att vi inte har något sånt i Sverige att vi aldrig utsatt oss för den typen av kolonial katastrof men det är ju exakt det som Storbritannien gjorde det är exakt det som Frankrike gjorde det är exakt det problemet de står inför och

Boris

Den historiens ironi är ju att en fördel med kolonierna för Storbritannien det var ju att man kunde skeppa ut de delar av den egna befolkningen som det var till fördel att bli av med. De skeppade ju ut till Nordamerika, till amerikanska kolonierna, till Kanada och till Australien, även till Afrika och Indien.

Alltså i väg med dem bara. Men det var då. Och det var ju till fördel för det brittiska samhället. Men nu så, ironin är ju att nu så kommer ju de som bor i de forna kolonierna. Väljer in i landet. Så för att det har varit en plats där man kunde, ja här dumpar vi liksom. De vi inte vill ha. Till att, ja. En slags skipad orättvisa.