Martin

Jag tänkte vi kan prata lite grann om historia. Vi kommer nog prata ganska mycket historia i den här sändningen. Jag tänkte vi kunde prata lite om svensk historia. Svensk allianshistoria. Jag tänkte lite grann på några påståenden som görs ganska ofta i diskussionen kring NATO. En sak som sägs om och om igen apropå NATO-inträdet. Det bryter en 200 år lång period av svensk neutralitet.

En annan sak som sägs är att Sverige inte alls bryter sin neutralitet. Eftersom... landet i praktiken har varit allierat med USA hela efterkrigstiden. Egentligen så är det här bara en sort formalisering av någonting som har varit de facto väldigt länge. Så det finns en viss oklarhet kring Sveriges historiska status i det här avsnittet. Jag skulle vilja testa att ifrågasätta båda de här idéerna och föreslå ett annat perspektiv.

För det första det här med den 200-åriga neutraliteten. Det är ju sant såklart på så sätt att Sverige har hållit sig utanför de stora krigen. Men innan dess då, vilken allians var Sverige en del av innan landet blev alliansfritt? Och då är vi ju tillbaka vid Napoleonkrigen. Men Sveriges roll i dem skiftade ju fram och tillbaka flera gånger.

Så först var man en del av koalitionen, alltså man var allierad med Preussen och Ryssland och Storbritannien och så vidare mot Napoleon. Men sen gick Sverige över till Napoleons sida och... Gjorde en av hans generaler till svensk kung. Och sen bytte man sida igen. Man gick med i koalitionen mot Napoleon. Senare i kriget. När man visste att de skulle vinna. Man skulle kunna säga att Sverige.

Var lite av en vindflöjel. I just den epoken. Men man kan också säga att Sverige hade en pragmatisk hållning. Där man spelade båda sidor. Och gjorde det som var bäst för Sverige. Från ett år till ett annat. Och tittar man lite längre bak i historien. Så var ju Sverige. Som man brukar säga. En stor makt. Som inte anslöt sig till allianser. Utan snarare formade allianser. Kring sig själv. Man kanske kan argumentera. Att Kalmarunionen.

Var mer som en riktig allians. Under lång tid och så vidare. Man kan också ifrågasätta. Vi behöver inte gå in på de detaljerna. Men då har man i alla fall gått mer än 500 år. Bakåt i tiden. Och om man går framåt igen. Det var ju på samma sätt under 1900-talet. Så att ja man kan säga att Sverige. De facto var allierat med NATO efter kriget. Men Sverige var också de facto allierat med Tyskland under kriget när man hade den här neutralitetspolitiken.

Sverige bedrev på det sätt som Sverige alltid har gjort en självständig och mycket pragmatisk säkerhetspolitik. Det är alltså min lilla tes som jag vill testa här. Den svenska neutraliteten var ett verkligt fenomen som man inte kan sopa under mattan genom att säga att det där är ingen big deal, Sverige var ändå inte det. Och det är en tradition som går mycket längre tillbaks.

än de här 200 åren som du brukar prata om. Och det finns ju vissa grundläggande och uråldriga skäl till att Sverige alltid har varit ett ovanligt självständigt land. Inte minst såklart Sveriges geografiska läge med de här naturliga skyddsbarriärerna, alltså Östersjön på ena sidan, skandorna på andra sidan som gör att Sverige är extremt svårt att invadera.

Det är någonting som Sverige alltid kan dra nytta av. Ungefär som man brukar säga att USA Det är omöjligt att invadera. USA kan agera världen över men det finns ingen riktig risk mot det amerikanska kärnlandet. Till skillnad från till exempel Ryssland eller för den delen Tyskland eller Frankrike där invasionerna böljar fram och tillbaks över de nordeuropeiska slätterna genom hela historien.

Sverige har aldrig varit en del av det där och det är intressant att tänka på att Sverige har aldrig blivit ockuperat av en främmande makt. Inte ens när man har förlorat krig. Så har fienden tagit någon del av det svenska kärnlandet i besittning. Finland såklart och områden i Baltikum och så vidare. Men inte riktiga Sverige. Inte Svealand, inte ens Småland. Och jag tror att det är unikt i Europa.

Jag tror inte det finns något annat land som har lyckats bevara sitt oberoende på samma starka sätt som Sverige. Så det är den historia som Sverige drar ett streck över nu. Det är inte några årtionden av fake-neutralitet. Utan det är årtusenden. av en unikt oberoende ställning. Boris, jag känner alltid att jag är ute på hal is när jag pratar med dig om historia. Du är mycket mer kunnig än jag. Vad tror du om min lilla analys här?

Boris

Jag tror att det sättet du drar de långa linjerna är alldeles riktigt. Men just det här med att Sverige är svårt att erövra. Det innebär ju inte att Sverige inte hade många fiender. Och tittar man på vissa perioder i svensk historia där ni ska känna stor stolthet så är det ju så att Det är inte så att den tidiga Vasatiden och tiden därefter var lugn.

Riket hade enormt starka fiender. Inte minst Danmark som andra stormakter använde som torped. Man hade Polen och alltid lurade ryssen på andra sidan Östersjön. Alltså det var en jäkla knepig situation som man löste faktiskt med hjälp av två stora krigarsjungar och genom att ha ett...

Det är det här som är så unikt för Sverige att man alltid lyckades upp båda folk och hålla statsapparaten stark och härden stark även om man liksom precis som alla andra använde Lego-knäktar. Alltså Sverige hade något unikt som skapas under vasatiden och det är liksom inte så mycket som enväldet utan en stark aristokrati som man ständigt föryngrar och så behövs på slagfälten genom att uppta nytt blod. Alltså Sverige är ett vanvettigt dynamiskt samhälle under några år och förmår försvara sig själv. Ganska unikt alltså. Det är stort.