Martin

House of Cards säsong 3 har premiär på fredag. Överlevnadsguide för hets-tittare. Det här är ju en av de stora kulturbegivenheterna i vår tid. När Netflix släpper samtliga avsnitt av en ny säsong av en tv-serie på en gång. Det som händer då är att alla tv-serieberoende människor sätter sig och kollar på klockslaget när den släpps. Och sen slutar de inte kolla förrän de har sett alla avsnitten. Det tar väl en tio timmar eller någonting.

Boris

Jag tror det är lite fler timmar än så, just i den här serien. Men det var lite, igår när vi postade den här nyheten så började vi nästan kolla upp en lämplig översättning av binge-watching. Och jag tyckte att hetstittande var ett ganska bra ord för att beskriva vad man håller på med. Hets äta, hets dricka, hets titta och så vidare. Men det här har tydligen förekommit sedan 1980-talet, när tv-kanaler ställde in reruns på gamla serier under icke-primetime.

Och det är väl en tämligen ny kulturell företeelse. Den här listan på överlevnadsstrategi, eller vad man ska säga, överlevnadsguiden för hur man ska kunna ta sig igenom binge-watchingen är ganska bra. Man får väl ganska basic information om allting man behöver, men å andra sidan är det ganska lätt att missa några av dem ifall man nu bestämmer sig för att sätta sig ner och titta på House of Cards hela säsong tre på en gång nu i helgen.

[Speaker 3]

Men det med Marathon tittande är ju ett jävligt fascinerande fenomen som har kommit de senaste åren. Som jag själv drabbats av i vissa fall, dock inte House of Cards. Och har ni sett någon typ av studie på vilken typ av behov det tillfredsställer egentligen? Alltså, folk låser in sig och äter choklad och äter onyttiga saker och ligger i en soffa och tittar liksom tolv timmar i sträckor.

Boris

Alltså, det vet jag inte, men det är väl inte konstigt? Det är den att folk får en page-turner i sina händer och inte släpper boken för att de är klara med den.

[Speaker 3]

Jag tycker ändå inte jag har sett samma... Jag har aldrig sett någon bli fångad av en page-turner, inte ens jag själv. Så att man inte lämnar lägenheten fast det är så roliga sådana saker. Det är ett extremt beteende som är lite fascinerande. Är det sant på det?

Martin

Har du aldrig sett någon fastna med en bok så de inte går ut?

[Speaker 3]

Ja, det finns ju Q-fiskar varje dag. Människor som som gör så men det här är ett beteende som drabbar även högintelligenta högpresterande individer som jag har. Det är väl mest det som skriver mig.

Boris

Nu tycker jag det var lite märkligt. Försökte du göra skillnad på KUF och högintelligenta högpresterande. Ja jag vet inte om jag håller med om den dikotomin. Jag tycker snarare att de brukar bara gå hand i hand men de kan gå hand i hand.

[Speaker 3]

Men kategori 1 vet att de ska trycka på. och koppla av kulfriheten.

Boris

Ja, absolut. Men jag tänker i alla fall att det kan ju ha att göra med att mediet är lite lättare att ta till sig. Det handlar egentligen om att människor tycker väldigt mycket om att ta del av berättelser. Och böcker har tidigare fyllt den funktionen. Och nu så har vi ett annat sätt att berätta på som är mycket mer lättillgängligt, även för dem som inte kanske har koncentrationsförmåga nog att sitta med en bok som är lättillgänglig. 1200 sidor, kanske, i streck och läsa ut den. Utan även människor som har lite behov av andra typer av stimulus.

[Speaker 3]

Ja, men jag tror att det är därför, alltså nästa... Nu tycker jag att vi ska förvänta oss att vår vetenskapsredaktör reder ut det här för oss i nästa bubbla. Alltså finns det någonting i våra hjärnors konstruktion som gör att vi fångas av just det här med vinsthittande? Jag tror att de kommer att kunna säga att det är så att det sitter någonstans i någon lobe i hjärnan.