Martin

Joakim Andersen, Ikea-normen med relationen svart man, vit kvinna kan vara en mytologisk symbol som visar att inhemska kvinnor ges till invandrande män. Symbolen återkommer i samhällen som tas över av ny befolkning. Den här artikeln från den gode Joakim Andersen, Oscar Eye, handlar om ett intressant fenomen som jag tror att de flesta är medvetna om, men som man sällan pratar om på ett tydligt sätt.

Jag tror till exempel att vi aldrig pratat om det i Radio Bubbla på ett mer direkt sätt. Och det är det här fundamentet att i reklamens värld i västvärlden, Sverige men även västvärlden generellt, när man visar bilder på familjer eller på ett par så är det nästan alltid en icke-vit man och en vit kvinna som visas.

På ett visst internetforum, det jag brukar läsa ibland, så finns det en hel tråd som bara handlar om att samla exempel på det här. Och hela tiden, hela dagarna hittar folk sådana här exempel. Och det finns också en annan, betydligt kortare tråd, där det samlas reklambilder med helvita familjer. För det är numera så ovanligt att man hajar till. Det pirrar liksom till lite. Det är nästan lite så här förbjudet och så där härligt smygnazistiskt.

Ett fotografi med enbart vita människor. Det är riktigt stort nu för tiden. Alla känner säkert till det här fenomenet. Joakim Andersson gör en intressant poäng. Han säger att både vithetskritiker och vithetsivrare får sin världsbild bekräftad på olika sätt av de här bilderna. Ett exempel han ger är att männen i de här bilderna är jag tror han beskriver som att de är lagom rasifierade.

De är till exempel inte så kallade blånegrer som man sa förut igen. Det är inte så kallade blågrener som man säger. Då ska man väl blanda det. Det ska inte vara Valrhona 95% utan Marabou och bjölkkoklad. Och varför det är så, det är intressant, men det har kritiserats för att vara rasistiskt. Att man inte får visa fullblodsafrikaner på bilderna, utan man ska vara lite urvattnade.

Men en av poängen är här, poängen är delvis att upphöja andra raser än den vita, men även även att rasblandning är nånting som är bra i sig. Så att ju mer rasblandning som det visas prov på i bilderna, desto bättre. Och det, från ett perspektiv, så är det liksom ännu mer politiskt korrekt om det är två, lite så här vakt, bruna, rasblandade personer som nu ska uppenbarligen rasblanda igen. Fyra raser ska mötas i deras avkomma och så vidare.