Martin

Tidigare LO-basen Stig Malm avlider vid 79 års ålder i sviterna av covid-19. Avskaffade kollektivanslutningen till facket och kritiserade SAPs partiledning. Var även känd som språklig innovatör och myntade ord som finansvalp och fittstim. Stig Malm har gått i tiden. För mig är Stig Malm...

Jag är precis den åldern att Stig Malm är den riktiga LO-basen för mig. Den klassiska, ursprungliga LO-basen. Jag är medveten om att LO hade fler ordföranden innan honom. Det jag var liten när jag först blev medveten om vad som hände omkring samhället så var det Stig Malm som satt vid spakarna på LO och han var ju en väldigt färgstark person.

Han var ju en person som syntes mycket mer och var mycket viktigare i samhället än vad hans efterträdare på den posten har varit. Jag själv, jag har många stycken inte ens haft koll på vem som är LO-ordförande på senaste år. Men under Stig Malmstid så var det omöjligt om man hade minst och minst det lilla intresset för samhället att inte veta det.

Du Boris, du var ju personligt bekant med Stig Malm. Ni har bott grannar i många år och kände varann. Så jag får framföra mina kondolianser till dig och be dig säga några ord om Stig Malm.

Boris

Ja, det var dystert när man fick det här beskedet. Man kan väl säga att de senaste åren präglades han av att han var en kvinna. Med all rätt, bitter och......bitter och trött? Han hade varit bitter och bitsk innan. Man kan säga att i mitten på 2010-talet så tyckte han väl att samhället hade utvecklats på en sån sätt. Att allt var förlorat. Och hade man levt och arbetat lika länge som Malmö, de målen, så kan man ju förstå den inställningen faktiskt.

Martin

Förlåt, vad betyder det? När en person som steg Malmö säger att allt är förlorat, vad är det som är förlorat?

Boris

Han hade ju aldrig väntat sig... Hur ska man uttrycka det? Alltså, allt som vi såg från... Den utveckling som accelererar i mitten på 2010-talet... Massiv invandring, politisk förflakning i arbetarrörelsen. Ingen ideologi överhuvudtaget. Och har man liksom varit med som han och byggt upp någonting och ser liksom allting bara, inte över en natt, men till slut hamnar i ett läge där Det är sådana som Damberg och Löfven och som han själv fick brottas med här i Solna, kvinnan Palm då.

Då tappar man liksom alla ork helt enkelt. Man kan inte gärna börja om, tror han tyckte. Så han blev... Han var sorgligt, bitter och inne sluten i sig själv. Tyckte att allt var hopplöst. Vilket var lite synd, mynt uttryckt, men också fullt begripligt.

Martin

Men jag läste idag att han också gjorde politiskt comeback. Det var mindre än tio år sedan i alla fall, som han gav sig in i lokalt politiken där uppe i Solna.

Boris

Ja, men han pallade inte där länge. Jag tror han var aktiv i tre år. För det här är, alltså Solna är ju också ett näste för Veronica Palm. Det här var ju hennes näste. Då seglade också en muslimsk kvinnlig ekonom upp i ledningen.

Och han tyckte inte att det var riktigt... Det var ovärdigt tror han tyckte. Eller tyckte han. Och liksom hålla på och kävla med Solna i sitt eget parti. Ovärdet är precis på rätt.

Martin

Så han var inte aktiv längre.

Boris

Ja, det jag själv tänkte när jag talade med honom och hade hört honom tala innan, det är ju liksom att han var den typen av arbetarledare som det är sorgligt nog har tvungen att verka i ett demokratiskt system. Man ville gärna tänka sig honom istället som det han förde, det arbetande folkets representant i ett ståndssamhälle.

Där han liksom sitter nere vid bordet och representerar arbetande människor. Och så har man sådana som Kutnick och Län på andra sidan bordet. Lite annat folk. Då hade det blivit ordning i landet. Men nu tvingades han ju att verka inom ramen för en demokrati. Och då fick man inte full utväxling på honom tyvärr.