Martin

Henrik Jonasson. Framtiden ligger i skapandet av egna klaner för överlevnad utanför staten och förberedelse för kamp och edsvuren vedergällning. Partiväsende i kostym och krämarlenende samt demokratiskt systemövertagande är ovärdigt slöseri och ett underbyggt falskt hot.

Det är en mycket trevlig liten text enligt min mening som har publicerats i en del av den här videon. förra veckan på Motpol. Skriven av en Henrik Jonasson med ny bekantskap för mig. Vilken trevlig bekantskap. Texten, jag ska försöka göra ett refrat av texten som helhet till att börja med. Den börjar med ett resonemang om återvandring och hela texten har en rubrik också, Myten om återvandring i originalrubriken.

Han säger författaren då att återvandring är en fin idé kanske men det är orealistiskt. Svenskarna har valt att importera miljontals främlingar och de har inget som helst intresse av att kasta ut dem. Främlingarna är här för att stanna. Oavsett vad vi i en liten svenskvänlig minoritet kanske tycker om saken så finns det inga realistiska möjligheter att göra någonting åt.

Främlingarna finns redan här och säger Henrik Jörgensson, de har rört sig bortom staten. De finns redan utanför för att staten har etablerat sig. Så därför kan inte vi lösa problemet genom staten. Och därför är det meningslöst att skriva partiprogram, fiska röster, stifta lagar och så vidare. Vi måste göra något helt annat. Sen gör han en parallell till 1920-talet och säger att...

Jag tycker det var en ganska intressant jämförelse. Han säger att nationella som tror på politiska lösningar, om det är Sverigedemokrater eller kanske alternativt Sverigedemokrater, de är inte vår tids motsvarighet till 1920-talets fascister. Utan de är motsvarigheten till den tidens konservativa. De som kanske... De som tog på sig frack och medaljer och träffades på en fin middag och drömde sig tillbaka till sina länders forna storhet men som i praktiken inte hade något att sätta emot när socialismen växte fram som som ett hot.

Så att dom blev irrelevanta och fascisterna tog över därför att fascisterna gick ut på gatorna dom mötte de kommunistiska gängen med sina egna miliser Så frågan är då enligt Henrik Jonasson, inte hur tar vi över staten, utan hur överlever vi utan staten? Och här måste jag givetvis, här måste jag i först och sist helhjärta att instämma, därför att det är ju precis vad jag har predikat i mer än 15 års tid nu, fast från ett libertarianskt perspektiv.