Button-svg Transkribering

Fackförbundet Unionen tar ställning för TTIP och ISDS

Redan medlem? Logga in

Få tillgång till alla inslag och transkriberingar från radio bubb.la

  • 20 euro/månad, ingen bindningstid
  • Alla 9 076 inslag från arkivet
  • Över 1 000 timmar ljudmaterial
  • Transkriberingar av alla inslag

För att bli prenumerant, gå till den här sidan:

[Speaker 1]

Fackförbundet Unionen tar ställning för TTIP och ISDS. Det här är de snåriga turerna kring det så kallade frihandelsavtalet. Som jag just fått höra, de är inte längre kallat frihandelsavtal, de kallar det för handelsavtal nu. För att de har upptäckt att det inte är så mycket frihet i den.

[Speaker 2]

Så det finns väl komponenter i TTIP som handlar om, om man säger traditionell mening skulle jag säga, frihandelsavtal. Det finns också rätt mycket, vad säger jag, komponenter. Regleringar som man nog inte skulle kalla för frihandel och som amerikanska tankesmedjan Kate och institut har sagt så räcker det inte med att man kallar någonting för frihandelsavtal för att det ska vara ett frihandelsavtal. Det har man nu sannolikt insett från flera av de som förespråkar avtalet att det är lite lätt löjligt att försöka säga det.

Men det som är intressant med den här nyheten är ju ett av de mest kontroversiella punkterna. Det som är kontroversiellt är att det inte är frihandel. Frihandeln handlar om frihandelsvärda. Det finns visst motstånd från så kallade traditionellt frihandelsgridsgrupper Men man hade garanterat kört igenom det här avtalet för att de som bestämmer om det tycker att där finns det inga problem. Nu har man problem med vissa delar av det och det här som brukar kallas för twistelösningsmekanism eller investerarskydd ISDS som nu den här artikeln där unionen säger sig vara för detta med vissa förbehåll.

Det är det som har varit en av de mest kontroversiella punkterna och där är man inte ens i det för det finns flera länder som skulle vara signatorer av det här avtalet. som absolut inte vill ha det här. Och det här handlar om att man är en mekanisk. Den finns i andra handelsavtal och det till för att man ska skydda sig mot länder som inte har fungerande rättssystem. Det är inte tänkt för länder som Sverige, USA, Storbritannien och Tyskland där man faktiskt kan stämma i vanlig domstol, utan här är slags extra extra domstolar där.

Vad heter de? Skiljenämnder där man ska kunna ta upp olika regler som införs om det här skulle skada investeringar. Det finns andra avtal, till exempel i Australien där ett HVS-bolag har stämt staten för att man har infört i krav på plain packaging. Det här strider mot vårt. mot internationella handelsavtal och därför så kan vi kräva ersättning.

Nu har inte det här blivit avgjort än så vi vet inte hur det går men det är den typen av möjligheter man diskuterar. Men det här är kontroversiellt. Det är många som säger att Tyskland är väldigt kritiska till det. Andra europeiska länder också kritiska till det. I Sverige så är det blandat så ska man titta på politisk nivå. Men framförallt är det så att hade man släppt ISDS så hade sannolikt avtalet gått igenom. Så tror man att TTI blir bra så skulle man kanske av praktiska skäl säga att det kan bli bra. Men vi kan också låta det bli att ha det och vänta en annan gång.